Räntor och valutor: Greksmittan hotar Spanien

Spanska marknadsräntor steg rejält på onsdagen då rädslan ökade för att Greklands problem ska spilla över på Spanien och oron fortsatte växa kring tillståndet i den spanska banksektorn.

Även räntorna i flera andra av euroområdets problemländer steg, medan räntorna i den allt mindre kärnan sjönk eller visade små rörelser.

Spanska tioårsräntor tog sig åter över 6 procent för första gången sedan 27 april.

EU-ordföranden Herman Van Rompuy sade på Euronews webbsida att Spanien inte har bett om hjälp från EU och att han har fullt förtroende för den spanska regeringen. Han sade också att Spanien har vidtagit modiga åtgärder, men att de behöver reformera sin banksektor.

På fredag väntas den spanska regeringen presentera ny lagstiftning om bankerna. Reuters rapporterade att de spanska bankerna kan komma att avkrävas avsättningar på ytterligare 35 miljarder euro för osäkra fordringar.

Dessutom kan det komma någon form av ramverk för att lyfta av dåliga lån från bankernas balansräkningar, och det har talats om kapitalinjektioner för Bankia, landets tredje största bank.

På eftermiddagen uppgav ABC att den spanska regeringen planerar att delvis förstatliga Bankia efter marknadernas stängning på onsdagen och därefter kontrollera upp till 45 procent av banken.

Nomura skrev i ett marknadsbrev att även om det finns indikationer om att den nya lagstiftningen kan ta ett mer samlat grepp för att städa upp i balansräkningarna, så finns det fortfarande mycket osäkerhet.

"Kommer det att finnas statligt kapital tillgängligt för de banker som inte kan absorbera dessa ytterligare avsättningar? Vad kommer att vara detaljerna bakom mekanismen för att ta bort fastighetstillgångar från balansräkningarna? Vad kommer implikationerna av detta bli för staten?", skrev Nomura.

Vid svensk stängning var den tyska tioåriga benchmarkräntan ned 4 punkter till 1,51 procent, från tisdagens svenska stängning. Räntan var tillfälligt nere under 1,50 procent, vilket var första gången som den tyska tioårsräntan legat under denna nivå. Den svenska tioårsräntan stängde 6 punkter ned till 1,60 procent.

Marknadsaktörer fortsatte även att fokusera på Grekland och försöken att bilda en regering bland ovilliga partier. Det är just nu ledaren för Syriza, Alexis Tsipras, som har stafettpinnen, och han ska under onsdagen träffa andra partiledare, bland andra Ny Demokratis Antonis Samaras och Pasoks Evangelos Venizelos.

Syrizaledaren har dock ställt tydliga ultimatum till de båda tidiga regeringsföreträdarna att de måste skriftligen till EU dra tillbaka sitt stöd för det besparingsprogram som villkoras i stödpaketet från EU/IMF.

Om Alexis Tsipras misslyckas i sina försök att bilda regering ska stafettpinnen lämnas över till Pasokledaren Evangelos Venizelos, men enligt medieuppgifter på onsdagen kommer Evangelos Venizelos inte att acceptera ett sådant mandat.

Enligt tidningen Proto Thema kommer han i så fall i stället att begära att president Karolus Papoulias omedelbart kallar in samtliga partiledare för överläggningar.

Ny Demokratis ledare Antonis Samaras sade till grekisk TV på förmiddagen att han kommer att ta initiativ till att forma en "center-högerfront" och tillade att hans parti står bakom att Grekland stannar i eurosamarbetet. Enligt honom är hans parti den enda stabila pelaren i Grekland i ett läge då landet behöver stabilitet och säkerhet.

Det oklara politiska läget i Grekland gör att många bedömare ifrågasätter om landet kommer att ha kapacitet att ta beslut om nya besparingar om 11 miljarder euro i juni, vilket är ett villkor för nya utbetalningar ur stödpaketet från EU/IMF, och det kan ställa frågan om en Grekisk euroexit på sin spets.

EU-kommissionens ordförande Manuel José Barroso sade till tysk radio på förmiddagen att Grekland måste respektera villkoren för nödlånen för att undvika "väldigt negativa konsekvenser".

Som en kontrast till Grekland visade tysk statistik på morgonen att den tyska exportmotorn åter är igång. Varuexporten ökade oväntat med 0,9 procent i mars, från februari, vilket innebär att exporten var 2,7 procent högre under första kvartalet i år än under samma period i fjol. Analytiker hade spått en minskning med 0,5 procent för mars.

"Den konkurrenskraftiga tyska ekonomin gynnas av den återupplivade globala handeln efter en svag period i slutet av 2011. Dagens siffror stödjer vår prognos om att den tyska ekonomin har vuxit något sedan början av året", skrev Commerzbank-analytikern Ulrike Rondorf i ett kundbrev.

Bankens prognos för helåret 2012 är dock en BNP-tillväxt på endast 0,5 procent.

Tysklands handelsbalans visade ett överskott på 17,4 miljarder euro i mars, bättre än analytikernas prognos på 14,3 miljarder euro, enligt en sammanställning från Bloomberg News.

Bytesbalansen uppvisade samtidigt ett överskott på 19,8 miljarder euro, väntat +18,0 miljarder euro.

Här hemma visade SCB-statistik att de svenska småhuspriserna sjönk med 1 procent i riket som helhet under februari-april, jämfört med föregående tremånadersperiod.

Jämfört med ett år tidigare sjönk priserna i riket med 4 procent.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson ansåg att statistiken gav ytterligare bevis på att bostadsmarknaden stabiliseras, även om dagens siffror var lite svagare än de räknat med.

Han noterade att reviderad statistik för första kvartalet visar att priserna sjönk 1 procent från kvartalet före och med 3 procent jämfört med ett år tidigare.

"En stabiliserande bostadsmarknad är i linje med att kredittillväxten visar tecken på att plana ut efter den tidigare nedgången", skrev Torbjörn Isaksson i ett kundbrev.

Han konstaterade att den senaste tidens turbulens på börsen kan tynga bostadsmarknaden, men att de gör bedömningen att den svenska bostadsmarknaden är robust och att de förväntar sig att se viss återhämtning framöver.

"Detta är viktigt ur flera aspekter eftersom det kan påverka hushållens benägenhet att konsumera och efterfrågan på krediter. Dessutom kan det påverka penningpolitiken och utgör en risk mot vår tro på ytterligare räntesänkningar eftersom Riksbanken inte skulle välkoma någon tydlig uppgång i kredittillväxten", enligt Torbjörn Isaksson.

I TNS Prosperas senaste inflationsenkät bland marknadsaktörer var det i stort sett bara publiceringsdatum för rapporten som förändrats jämfört med föregående månads mätning, men med förstoringsglas gick det i alla fall att urskilja att marknadsaktörernas förväntningar om reporäntan framöver har justerats svagt uppåt.

Greklandsoron påverkade även amerikanska marknadsräntor, som sjönk med tioårsräntan ned 3 punkter till 1,81 procent. Pimco-chefen Bill Gross har, enligt Bloomberg News, uppmanat investerare att förbereda sig på ytterligare obligationsköp från Federal Reserve, eller QE3, för att bekämpa avmattningen i den amerikanska ekonomin.

Grossistlagren ökade endast 0,3 procent i mars, hälften så mycket som väntade +0,6 procent. Försäljningen ökade 0,5 procent.

På valutamarknaden fortsatte euron att pressas mot dollarn på grund av problemen i Grekland och Spanien och handlades vid svensk stängning kring 1,292, ned från 1,299 vid samma tid dagen före.

Dollarn tappade i sin tur ytterligare mot yenen till 79,61 (79,80).

Kronan försvagades under dagen med 3 öre till 6,89 mot dollarn och blev ett halvt öre starkare till 8,91 mot euron.

Polens centralbank höjde oväntat sin styrränta till 4,75 procent på onsdagen. En klar majoritet av analytikerna hade räknat med oförändrad styrränta. Höjningen gjordes för att dämpa prisökningarna. Enligt centralbankschefen Marek Belka visar Polen fortsatt en väldigt hygglig ekonomisk tillväxt.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?