Räntor och valutor: Viss stabilisering

Europeiska ränte- och valutamarknader stabiliseras något i förmiddagens handel efter att ha inlett måndagens handel med stor oro i spåren på valresultaten i framför allt Grekland men också i Frankrike.

Euron har åter vänt upp över 1,30 mot dollarn, efter att ha pressats ned under den nivån för första gången sedan mitten av januari i den asiatiska handeln på måndagen. Samtidigt vänder franska statspappersräntor ned efter att ha stigit i den tidiga handeln, tyska räntor stiger samtidigt svagt efter ett nedställ på morgonen.

Statspappersräntorna i Medelhavsländer, som Italien och Spanien, handlas dock fortsatt 3-9 punkter högre än på fredagen, främst drivet av oro för konsekvenserna av det osäkra parlamentariska läget efter valet i Grekland, men även i dessa länder har räntorna sjunkit tillbaka något efter större uppgångar i den tidiga handeln.

Svenska statsobligationsräntor fortsätter dock svagt nedåt i förmiddagshandeln, medan kronan noterar blygsamma förändringar jämfört med öppningsnoteringarna.

När drygt 99 procent av rösterna hade räknats hade det tidigare regeringspartiet Ny Demokrati fått 18,88 procent av rösterna, och var därmed största parti. Ny Demokrati skulle därmed få 108 platser i parlamentet, och presidenten kommer därmed att i första hand ge uppdraget till Ny Demokratis ledare Antonis Samaras att försöka bilda regering.

Presidenten har kallat till sig nuvarande premiärministern till möte klockan 13.00 svensk tid, därefter ska han hålla överläggningar med Antonis Samaras med start klockan 14.00.

Det är endast Ny Demokrati och Pasok som har åtagit sig att följa det åtstramningsprogram som överenskommits med EU och IMF, och givet att Pasok endast tycks få 41 platser i det nya parlamentet så kan dessa två partier inte på egen hand bilda en regering som har stöd av en majoritet i parlamentet.

Ekonomer på Commerzbank skriver i ett kundbrev att det parlamentariska läget gör det osannolikt att Grekland kommer att kunna genomföra de besparingar som krävs för att EU och IMF ska fortsätta att betala ut stödpengar. I så fall är det troligt att Grekland slutar betala på statsskulden.

En Grekisk betalninginställelse skulle, enligt Commerzbanksekonomerna, i första hand skada den grekiska banksektorn, och Grekland skulle inte ha pengar att rekapitalisera bankerna. Det betyder i sin tur att Greklands euromedlemskap också står på spel, men ekonomerna noterar samtidigt att det endast är kommunistpartiet, som tycks få 26 platser i parlamentet, som har argumenterat för att Grekland ska lämna euron.

"Därför är det mycket tänkbart att flera partier trots allt röstar för besparingsåtgärderna om valet står mellan konsolidering och att lämna euron", skriver Commerzbanksekonomerna, som dock samtidigt håller öppet för att regeringsbildningen kan bli så svår att ett nyval kan behöva hållas i sommar, och att frågan om Greklands euromedlemskap avgörs först då.

Dominique Barbet, ekonom på BNP Paribas, tror att Antonis Samaras kommer att söka stöd från Pasok och ytterligare partier, som Demokratiska vänstern som tycks få 19 platser i parlamentet, för att nå en majoritet

Dominique Barbet noterar att de europeiska marknaderna har lugnat ner sig något efter den mycket nervösa inledningen på veckans handel, och han kopplar det till det antagandet om att Antonis Samaras trots allt ska lyckas forma en storkoalition, det behövs endast två parlamentariker från andra partier. Detta skulle dock inte hindra att den tillträdande regeringen blir mycket bräcklig.

Enligt den grekiska nyhetsbyrån Ana innebär valresultatet att presidenten måste ge vart och ett av de tre största partierna i turordning ett mandat att under tre dagar undersöka förutsättningarna att bilda en koalitionsregering. Om ingen lyckas bilda en regering före den 17 maj måste det nyvalda parlamentet upplösas och nyval utlysas.

Det politiska läget i Europa, och då framför allt i Grekland, väntas fortsätta att stå i fokus för de europeiska marknaderna, men marknadsaktörer väntas ändå hålla ett öga på tysk industriorderstatistik för mars, klockan 12.00. Enligt Bloomberg News enkät väntas orderingången ha ökat med 0,5 procent jämfört med i februari men sjunkit 2,8 procent jämfört med mars 2011.

Dessutom hållet BIS centralbankschefsmöte i Basel på måndagen.

Table


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Elbil, laddhybrid, diesel eller bensin – här är rätt teknik för dig

Plötsligt pratar alla om eldrivna bilar och frågan infinner sig: Borde även jag gå över till ett laddbart alternativ?

– Det beror på helt på dina förutsättningar, körvanor och prioriteringar. Många vinner på att byta till en eldriven bil, men inte alla, säger Ulrich Szymczak, Produkt Management Mercedes-Benz Sverige.

Läs mer om elektrifierade bilar från Mercedes-Benz 

Andelen elektrifierade bilar efter våra vägar ökar i allt snabbare takt. Enligt Bil Sweden’ s novemberrapport 2020 har andelen laddbara bilar som nyregistrerats ökat med 113 procent i jämförelse med samma period förra året.

Det finns många anledningar till den – för vår miljö – positiva utvecklingen:

• En ökad miljöhänsyn. Allt fler vill minska sitt klimatavtryck och då är det betydligt bättre att välja en bil som helt eller delvis drivs av el framför en modell med förbränningsmotor.  

• Bättre totalekonomi. En rad politiska beslut har de senaste åren knuffat konsumenterna i rätt riktning, det vill säga mot att välja elektricitet framför fossila bränslen. En laddbar bil har normalt ett dyrare inköpspris, men det kompenseras av en klimatbonus, lägre beskattning, lägre förmånsvärde (för den som kör tjänstebil), lägre servicekostnad och lägre driftskostnad. Summan på nedersta raden talar därför ofta till den laddbara bilens fördel.

• Utvecklad teknik. Batterierna blir allt kraftfullare samtidigt som de blir lättare och mindre. Det ökar framför allt bilens räckvidd (hur långt den går på eldrift), men även hur snabbt batteriet går att ladda. Mercedes-Benz eldrivna lyxsedan EQS, som lanseras nästa år, får exempelvis en räckvidd på hela 700 kilometer.

• Utbyggd infrastruktur. Laddmöjligheterna längs våra vägar förbättras hela tiden vilket underlättar planeringen och ökar tryggheten. Både politiker och biltillverkare har insett att ett väl utbyggt nät av laddstationer är avgörande för att konsumenterna ska välja bilar med eldrift.

• Modellutbudet. I takt med konsumenternas ökade efterfrågan lanseras allt fler laddbara modeller vilket gör att det finns attraktiva alternativ för alla behov. Ett exempel är Mercedes-Benz som idag har 26 olika laddhybrider att välja mellan – från kompakta A-Klass till den stora premiumsuven GLE. Dessutom finns två elbilar i portföljen – suven EQC och familjebussen EQV. 

Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar, och ett 50-tal laddhybrider, i portföljen.

Men, trots att många argument talar till den laddbara bilens fördel, passar den inte alla.

– Det finns många som fortfarande tycker att en bensin- eller dieseldriven bil är ett bättre alternativ. Framför allt de som inte har möjligheten att ladda bilen vid bostaden och/ eller på jobbet, säger Kim Larsson, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige. 

Fler anledningar?

Att el/laddhybrider har ett högre inköpsvärde än motsvarande diesel/bensinbil kompenseras av många faktorer. Jämför man i en TCO modell (Total Cost of Ownership) så påverkar restvärde, bonus, vägskatt, bränslekostnad, sociala avgifter för förmånsvärde bil/bränsle kalkylen positivt. Den i inköp dyrare laddhybriden blir ofta billigare än jämförbar diesel, men körsträcka och innehavstid påverkar kalkylen.

Så hur länge får vi se fossildrivna bilar på våra vägar?

– Övergångsperioden kommer säkert att vara ganska lång. Över 30% av de bilar som registreras idag är laddhybrider eller rena elbilar, detta kommer att öka succesivt med tillgången och utbudet av icke fossildrivna alternativ. Mercedes har som ambition att vara helt koldioxidneutralt till 2039, det ger ett visst tidsperspektiv, menar Lisa Wulkan, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige.

Provköra en Elbil eller Laddhybrid? Boka här!  

FAKTA/Fördelar och nackdelar – så funkar teknikerna

Bensin och diesel (förbränningsmotor)

Fördelar 

• Lägre inköpspris än en laddhybrid eller elbil i motsvarande modell.

• Väldigt stort utbud i många prisklasser.

• Kräver ingen laddstation.

• Lång räckvidd.

Nackdelar

• Högre utsläpp av koldioxid än de laddbara alternativen. Högst med bensin, därefter diesel.

• Högre driftskostnad, fordonsskatt och servicekostnad.

Laddhybrid (elmotor och förbränningsmotor)

Fördelar

• Bilen är utrustad med både en förbränningsmotor och elmotor vilket förenar det bästa av två världar. Ofta klarar du dig på eldrift utan lokala utsläpp och vid längre resor tar förbränningsmotorn vid. 

• Lägre utsläpp än de bilar som enbart har förbränningsmotor.

• Du får klimatbonus från staten.

• Lägre driftskostnad och fordonsskatt än motsvarande modell med förbränningsmotor. 

Nackdelar

• Förbränningsmotorn släpper ut koldioxid.

• Högre inköpspris än de fossildrivna alternativen. 

• Kräver tillgång till laddstation för att du ska kunna nyttja elmotorn.

Elbil (enbart elmotor)

Fördelar

• Inga lokala utsläpp under körning.

• Ger högst klimatbonus.

• Normalt lägst drift- och servicekostnad.

• Kräver ofta minst underhåll.

• Går tystare än bilar med förbränningsmotor.

Nackdelar

• Högst inköpspris.

• Har ofta en kortare räckvidd än motsvarande modell med förbränningsmotor.

• Kräver tillgång till laddstation. 

Läs mer här 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?