Euron föll markant i den asiatiska handeln och noterades under 1,30 mot dollarn för första gången sedan mitten av januari. Den gemensamma valutan återhämtade sig senare, men när den svenska marknaden stängde noterades euron ändå cirka 1 cent lägre mot dollarn jämfört med vid fredagens svenska stängning.
På de europeiska räntemarknaderna inleddes måndagen med sjunkande tyska räntor medan franska, italienska och spanska räntor steg. Efter några timmars handel hade dock trenden vänt, och vid svensk stängning hade tyska räntor endast rört sig marginellt jämfört med fredagen medan franska räntor hade sjunkit 2-5 punkter.
Italienska räntor hade samtidigt sjunkit svagt medan spanska räntor steg 3-5 punkter. Portugisiska och irländska räntor steg med upp till 15 punkter.
Valresultaten i Frankrike och Grekland innebär visserligen förändringar i det politiska läget i euroområdet, men det kan vara svårt att hävda att varken Francois Hollandes seger i det franska presidentvalet eller det osäkra parlamentariska läget i Grekland var överraskande för den som åtminstone i någon mån orienterat sig om förutsättningarna inför valen.
Francois Hollande blir Frankrikes förste socialistiske president på 17 år, och han får nu ta över ett stort budgetunderskott och en växande statsskuld efter en valkampanj som mer fokuserade på tillväxt än besparingar. Efter en osäker inledning på måndagen tycktes dock såväl aktie- som räntemarknader i Paris försiktigt välkomna den nye presidenten.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel på måndagen att Tyskland kommer att ta emot Frankrikes nyvalde president Francois Hollande "med öppna armar".
Hon sa att hon talat med Francois Hollande på söndagskvällen:
"Vi enades om att vi planerar att samarbeta väl och intensivt - och vi kommer att träffas snabbt efter att han har svurits in", sa Angela Merkel.
Hon tillade att det fransk/tyska samarbetet är "avgörande för Europa. Vi kommer att påbörja detta samarbete mycket snabbt".
Parlamentsvalet i Grekland blev som väntat ett kraftigt bakslag för de båda regeringspartierna Ny Demokrati och Pasok, och de partierna klarar nu inte att bilda regering på egen hand.
Enligt den grekiska nyhetsbyrån Ana innebär valresultatet att presidenten måste ge vart och ett av de tre största partierna i turordning ett mandat att under tre dagar undersöka förutsättningarna att bilda en koalitionsregering. Om ingen lyckas bilda en regering före den 17 maj måste det nyvalda parlamentet upplösas och nyval utlysas.
I och med att Ny Demokrati blev största parti gick uppdraget att försöka bilda regering först till partiets ledare Antonis Samaras, som började med sonderingsmöten på måndagseftermiddagen. Det är endast Ny Demokrati och Pasok som har åtagit sig att följa det åtstramningsprogram som överenskommits med EU och IMF, och givet att de partierna endast samlar 149 av 300 platser i parlamentet måste ytterligare stöd för fortsatta besparingsåtgärder hittas bland andra partier.
Ekonomer på Commerzbank skrev i ett kundbrev att det parlamentariska läget gör det ser ut som att Grekland inte kommer att kunna genomföra de besparingar som krävs för att EU och IMF ska fortsätta att betala ut stödpengar. I så fall är det troligt att Grekland slutar betala på statsskulden.
En grekisk betalningsinställelse skulle, enligt Commerzbank-ekonomerna, i första hand skada den grekiska banksektorn, och Grekland skulle inte ha pengar att rekapitalisera bankerna. Det betyder i sin tur att Greklands euromedlemskap också står på spel, men ekonomerna noterar samtidigt att det endast är kommunistpartiet, som tycks få 26 platser i parlamentet, som har argumenterat för att Grekland ska lämna euron.
"Därför är det mycket tänkbart att flera partier trots allt röstar för besparingsåtgärderna om valet står mellan konsolidering och att lämna euron", skrev Commerzbank- ekonomerna, som dock samtidigt håller öppet för att regeringsbildningen kan bli så svår att ett nyval kan behöva hållas i sommar, och att frågan om Greklands euromedlemskap avgörs först då.
Dominique Barbet, ekonom på BNP Paribas, tror att Antonis Samaras kommer att söka stöd från Pasok och ytterligare partier, som Demokratiska vänstern, för att nå en majoritet
Dominique Barbet noterade att de europeiska marknaderna lugnade ner sig något efter den mycket nervösa inledningen på veckans handel, och han kopplade det till antagandet om att Antonis Samaras trots allt ska lyckas forma en storkoalition, det behövs endast två parlamentariker från andra partier. Detta skulle dock inte hindra att den tillträdande regeringen blir mycket bräcklig.
EU-kommissionens taleskvinna Pia Ahrenkilde-Hansen sa vid en pressbriefing på måndagen att Greklands framtid är inom euroområdet, även efter söndagens valresultat.
"Kommissionen hoppas och förväntar sig att Grekland respekterar överenskomna avtal. Vi står redo att assistera Grekland inom ramen för det andra ekonomiska anpassningsprogrammet", sa hon.
"Vi kommer att påminna om programmet för den nya regeringen när den bildas", fortsatte Pia Ahrenkilde-Hansen.
Taleskvinnan underströk att den grekiska demokratin nu ska respekteras. Det är upp till de grekiska politiska partierna att hantera processen och bildandet av en regering med stabil majoritet i parlamentet.
Svenska statsobligationsräntor sjönk 2-5 punkter på måndagen, tioårsräntan ner 5 punkter, till 1,66 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 8 punkter (12).
Euron försvagades 1 öre mot kronan, till 8:90, medan dollarn stärktes 5 öre, till 6:83. TCW-index steg till 123,29 (123,13).
Inkommande makrostatistik på måndagen visade att orderingången till den tyska industrin ökade 2,2 procent i mars jämfört med i februari, väl över de 0,5 procent som väntades enligt Bloomberg News enkät.
Amerikanska statspappersräntor fortsatte sjunka efter den svenska marknadens stängning på fredagen i spåren på besvikelse över den svaga sysselsättningsrapporten för april som publicerades på fredagseftermiddagen. I måndagens handel noterades endast mindre nettorörelser, vid den svenska stängningen noterades tioårsräntan till 1,87 procent, 3 punkter lägre än vid samma tid på fredagen.