1515

Räntor och valutor: Katalonien sänkte euron

Veckans avslutades i moll efter att den spanska regionen Katalonien på eftermiddagen återigen vände sig till den spanska staten med en vädjan om hjälp med finanseringen, något som väckte oron för de spanska regionerna till liv.

Spanska marknadsräntor steg 14-19 punkter och italienska räntor var upp 7-9 punkter samtidigt som euron försvagades mot dollarn och handlades tillfälligt under 1:25 innan den rekylerade upp igen. Räntorna i Europas kärna sjönk tillbaka när investerare sökte säkerhet. Den svenska kronan tappade att par öre mot dollarn och stärktes något öre mot euron.

"Folk undrar om det finns andra skelett i garderoberna hos Spaniens regioner. Grekland är kritiskt, men fortfarande relativt litet i euroområdet. Detsamma kan inte sägas om Spanien", sa Russ Koesterich, chefsstrateg vid iShares i San Francisco, till Bloomberg News.

Svenska marknadsräntor sjönk 2-3 punkter med tioårsräntan 2 punkter ned till 1,45 procent. Den tyska tioårsräntan sjönk 2 punkter till 1,37 procent.

Den spanska tioårsräntan steg 15 punkter till 6,32 procent efter att Kataloniens regionalpresident Artur Mas vädjat till den spanska staten om hjälp med att få tillgång till finansiering via marknaderna.

"Vi bryr oss inte om hur de gör det, men vi har betalningar som måste göras i slutet av månaden", sa han till utländska journalister.

Katalonien, som står för 20 procent av den spanska ekonomin, har mer än 13 miljarder euro i lån som förfaller i år, plus ett budgetunderskott. Sammanlagt har Spaniens 17 regioner 36 miljarder euro att refinansiera i år, liksom ett godkänt underskott på 15 miljarder euro som måste täckas.

Spaniens vice premiärmister Soraya Saenz de Santamaria sa att regeringen noga analyserar alla förfrågningar om stöd från regionerna.

Euron pressades på valutamarknaden efter Kataloniens vädjan till centralregeringen och försvagades till 1,253 mot dollarn från 1,258 vid torsdagens svenska stängning.

"Nyheten från Katalonien var viktig eftersom det innebär att den spanska regeringen kan behöva ta på sig mer skulder och det har den inte råd med. Det ser ut att de euro som köptes måste säljas igen. För tillfället handlar allt om spridningseffekter", sa Richard Franulovich, senior valutastrateg vid Westpac Securities i New York, till Reuters.

Kronan hade vid svensk stängning på fredag eftermiddag tappat 2 öre mot dollarn, till 7,17, från torsdagen. Mot euron stärktes kronan 1 öre till 8,98.

Ytterligare ett litet orosmoln var att Cyperns centralbankschef Panicos Demetriades vid en fråga inte ville utesluta att landet kan komma att behöva finansiellt stöd.

"Vi bör inte utesluta någonting. Vad som än händer kommer att ske för det bästa för ekonomin och banksystemet", sa han.

I Grekland visade den senaste opinionsundersökningen inför nyvalet den 17 juni att stödpaketsskeptiska Syriza blir största parti med 30 procent av rösterna mot 26 procent för tvåan Ny demokrati.

En mer marknadspositiv nyhet var att Italiens premiärminister Mario Monti i en tv-intervju på torsdagskvällen sade att en majoritet av ledarna vid veckans informella toppmöte ställde sig bakom idén med gemensamma euroobligationer.

"Europa kan snart komma att ha euroobligationer... Ett enat Europa är i Tysklands intresse. Vi kommer att behöva ha euroobligationer i euroområdet och därför kommer Tyskland att vilja ha dem", sa Mario Monti i intervjun.

Även om Tysklands massiva politiska motstånd mot de gemensamma euroobligationerna är fortsatt kompakt har tyska politiker enats om att damma av och diskutera ett tidigare förslag om en delvis delad skuldbörda, som förbundskansler Angela Merkels råd av ekonomiska rådgivare lade fram i november i fjol.

Detta förslag innebär att en gemensam fond ska hjälpa länder att få ned statsskulden till under 60 procent av BNP i utbyte mot konstitutionella åtaganden om ekonomiska reformer. Den tyska regeringen kommer att titta närmare på detta till ett inbokat möte med oppositionen den 13 juni, då saken ska diskuteras.

GfK:s index över de tyska konsumenternas förväntningar låg kvar på 5,7 i juni, medan förväntningarna i Bloomberg News enkät pekade på en marginell nedgång till 5,6.

De franska hushållens förväntningar steg oväntat till 90 i maj från 89 i april, väntat här en liten nedgång till 88.

Natten mot fredagen kom besked om att Moody's sänker Nordeas och Handelsbankens kreditbetyg med ett steg till Aa3, vilket främst motiverades av beroendet av kapitalmarknadsfinansiering. SEB och Swedbank behåller tidigare betyg på A1 respektive A2 och samtliga svenska storbanker har fortsatt stabila utsikter. Bedömningen på marknaden var att detta var något bättre än väntat och ett styrkebesked för de svenska bankerna har sådana relativt höga betyg.

Amerikanska marknadsräntor sjönk tillbaka när nyheterna om Katalonien kom och tioårsräntan var ned 1 punkt till 1,75 procent.

Det definitiva Michigan-indexet, som mäter konsumentförtroendet i USA, steg till 79,3 i maj från 76,4 i april och ligger därmed på den högsta nivån sedan oktober 2007. Analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med en uppgång till 77,8, i linje med den preliminära statistiken.

Kinesiska bankkällor uppgav för Bloomberg News att Kinas största banker kan komma att misslyckas att nå regeringens uppställda mål för långivningen i år, för första gången på sju år. En dämpad ekonomisk aktivitet har minskat efterfrågan på krediter och nyutlåningen sjönk både i april och maj, vilket enligt källorna gör det svårt att nå årets mål på 8.000-8.500 miljarder yen i nya lån.

Kinas centralbank, PBOC, skrev i sin årsrapport att Kinas ekonomi står inför nedåttryck och att de fortsatt kommer att implementera en "klok" (prudent) penningpolitik, där policyn finjusteras efter behov.

Song Guoqing, akademisk rådgivare till PBOC, sa i en intervju med Reuters att Kina bör agera för att få fart på tillväxten. Han menade bland annat att bankernas reservkrav skulle kunna sänkas.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?