Räntor och valutor: Förberedelser för grekisk exit oroar

Euron pressades neråt mot andra valutor på onsdagen och tyska räntor sjönk i takt med signaler att allt fler officiella aktörer har börjat överväga möjligheterna för en grekisk exit från euroområdet.

Nedåttrycket mot euron påbörjades i USA-handeln på tisdagskvällen och marknadsaktörer hänvisade till kommentarer från förre grekiske premiärministern Lucas Papademos, i en intervju med Dow Jones/Wall Street Journal att det finns en risk att Grekland kommer att lämna euroområdet.

Lucas Papademos sade visserligen i intervjun att "ett sådant scenario troligen inte kommer att materialiseras, och det är inte önskvärt", men han tillade att EU-ledarna har skickat ett tydligt krav till Grekland om att Grekland ska stanna i euroområdet och att landet ska respektera sina åtaganden.

"Därmed är risken för att Grekland lämnar euroområdet verklig och det avgörs effektivt av huruvuda det grekiska folket kommer att stödja en fortsatt implementering av det ekonomiska programmet".

Efter uppgifter i Die Zeit på onsdagsförmiddagen, om att såväl ECB som Bundesbank har satt upp arbetsgrupper för att studera den grekiska situationen pressades euron ner till 1:2615 mot dollarn, den lägsta nivån sedan augusti 2010.

Enligt tidningen, som inte namnger källor, kan centralbankerna inte längre utesluta möjligheten att Grekland kommer att lämna euroområdet.

Euron återhämtades sig senare något även om handeln fortsatte att vara nervös när allt fler kommentarer om förberedelser för en Grekisk exit strömma in.

Bundesbank skrev i sin månadsrapport att en grekisk exit skulle innebära "signifikanta utmaningar" för euroområdet och Tyskland, men de skulle vara "hanterbara med hjälp av en försiktig krishantering.

Enligt Reuters har den arbetsgrupp som förbereder eurogruppens möten enats om att varje euroland ska förbereda alternativplaner för att klara en grekiskt exit.

Delar av kommentarerna om en grekisk exit kan möjligen handla om försök att inskärpa allvaret i situationen inför EU-ledarnas arbetsmiddag i Bryssel på onsdagskvällen, där diskussionerna om läget i Grekland, tillväxt kontra sparande, euroobligationer med mera kan väntas bli intensiv.

IMF-chefen Christine Lagarde sade i en intervju med BBC Radio 4 på onsdagen att europeiska regeringar kan överväga att betala mer pengar till Grekland och hjälpa landet längre för att försöka behålla det i euroområdet.

IMF-chefen sade att ledarna måste väga riskerna för spridning på de finansiella marknaderna om de beslutar att tillåta Grekland att lämna.

Hon konstaterade vidare att de grekiska väljarna skickar ett inkonsekvent meddelande när de röstar för partier som inte vill hålla fast vid åtstramningskraven samtidigt som de uppger att de vill stanna kvar i eurosamarbetet.

Brittiska räntor sjönk något samtidigt som pundet försvagades mot euron efter statistik som visade att detaljhandeln sjönk 2,3 procent i april, betydligt mer än de - 0,8 procent som väntades enligt Bloomberg News enkät.

Protokollet från Bank of Englands penningpolitiska möte i början av maj visade samtidigt att ledamöterna var eniga om att lämna styrräntan oförändrad medan en ledamot reserverade sig mot beslutet att lämna köpprogrammet oförändra.

David Miles ville utöka köpprogrammet med 25 miljarder pund, och enligt protokollet antydde "flera ledamöter" att de var nära att instämma i hans bedömning.

"Kommittén kommer att fortsätta att bevaka utsikterna varje månad och ytterligare monetär stimulans kan läggas till om utsikterna talar för det", framgick det av protokollet.

I Sverige riktades blickarna mot statistik som fortsatte att uppvisa en mindre svag utveckling på arbetsmarknaden än befarat.

SCB rapporterade på onsdagsmorgonen att arbetslösheten i Sverige steg till 7,8 procent i april från 7,7 procent i mars, vilket var en mindre ökning än till de 7,9 procent som väntades enligt SME Direkts prognosenkät.

Säsongsrensat var arbetslösheten oförändrad på 7,3 procent i april, vilket var bättre än vad många bedömare hade väntat. Prognosbanan i Riksbankens penningpolitiska uppföljning i april pekade mot att den säsongsrensade arbetslösheten skulle stiga till 7,68 procent under andra kvartalet, från 7,55 procent under första kvartalet.

Handelsbanksstrategen Martin Enlund konstaterade i ett kundbrev att särskilt den säsongsrensade arbetslösheten var bättre än väntat, och att "hårda data inte ser ut att kunna motivera en räntesänkning i juli".

Den oväntat positiva jobbstatistiken pressade initialt upp svenska statspappersräntor något, men senare tog internationella faktorer över. Vid stängning hade svenska räntor sjunkit 2-4 punkter, tioårsräntan ner 4 punkter, till 1,50 procent. Räntegapet mot den tyska motsvarigheten ökade till 10 punkter (6).

Kronan försvagades under natten mot onsdagen i spåren på de ökade farhågorna om en grekisk exit, men återhämtade sig efter jobbstatistiken. Vid svensk stängning noterades euron till 9:05, knappt 2 öre lägre än vid samma tid på tisdagen. Dollarn hade samtidigt stärkts drygt 6 öre, till 7:16, och TCW-index steg till 126,07 (125,99).

Amerikanska statspappersräntor pressades också neråt i det generella "risk-off" sentimentet, dessutom påmindes marknadsaktörer om bräckligheten i den amerikanska återhämtningen när kongressens budgetkontor, CBO, varnade för att den amerikanska ekonomin troligen kommer att gå in i recession första halvåret 2013 om stora skatteökningar och schemalagda utgiftsnedskärningar tillåts träda i kraft i januari.

Det partipolitiskt obundna CBO konstaterar att kombinationen av skattehöjningar och utgiftsminskningar skulle minska budgetunderskottet kraftigt, men samtidigt åtminstone temporärt stoppa den ekonomiska återhämtningen.

Enligt CBO:s beräkningar skulle USA:s BNP sjunka i en annualiserad takt på 1,3 procent under första halvåret 2013 om skattehöjningarna och utgiftsminskningarna tillåts få effekt. Ekonomin skulle därefter stabiliseras under andra halvåret, och för hela 2013 ser CBO en BNP-tillväxt på 0,5 procent.

Om däremot utgiftsminskningarna och skattehöjningarna ställs in av kongressen bedömer CBO att USA-ekonomin kan växa med 4,4 procent 2013, och sysselsättningen kan öka med två miljoner personer.

Försäljningen av nya bostäder ökade dock något mer än väntat i april, +3,3 procent mot väntade +2,1 procent enligt Bloomberg News enkät. Samtidigt visade statistik från FHFA att huspriserna steg mer än väntat i mars, +1,8 procent mot väntade +0,3 procent.

Vid den svenska marknadens stängning noterades den amerikanska tioårsräntan till 1,73 procent, 7 punkter lägre än vid samma tid på tisdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?