Räntor och valutor: Hopp om stimulanser

Måndagens marknadssentiment stöttades av förhoppningar om stimulanser från Kina och G8-länderna. I andra vågskålen låg en fortsatt oro för en oordnad grekisk euro-exit.

Europabörserna steg överlag och euron stärktes något mot dollarn samtidigt som marknadsräntorna i Europa kärna steg. En kvardröjande oro märktes dock i att spanska obligationsräntor steg i kortare löptider efter ett uppreviderat budgetunderskott för 2011.

Kronan stärktes ett par öre mot både dollarn och euron och svenska marknadsräntor steg 3-6 punkter. Den tioåriga statsobligationsräntan var upp 6 punkter till 1,49 procent. I Tyskland var ränterörelserna mer dämpade och tioårsräntan steg 2 punkter till 1,44 procent.

I Italien sjönk marknadsräntorna några punkter medan de steg upp till 3 punkter i Spanien, med tioårsräntan oförändrat till 6,27 procent, samtidigt som priserna på CDS- kontrakt för att försäkra sig mot en spansk betalningsinställelse nådde nya rekordnivåer.

Spaniens meddelade under helgen att de reviderar upp sitt budgetunderskott 2011 till 8,9 procent av BNP från tidigare 8,5 procent av BNP efter uppdaterade utfall från regionerna. Enligt Spaniens ekonomiminister Luis de Guindos kommer dock de budgetåtgärder som Spanien har genomfört att väga upp det högre budgetunderskott i fjol.

Helgens G8-möte utmynnade i en slutkommuniké med löften om att vidta alla nödvändiga steg för att stärka och återuppliva ekonomierna och bekämpa finansiell oro. Uttalandet betonade tillväxtfrämjande åtgärder men gav även erkännande åt vikten av fortsatt konsolidering, även om hänsyn bör tas till olika länders situation. G8 uttalade också sitt stöd för att Grekland bör vara kvar i euroområdet.

"Vid G8-mötet var euroområdet en av de viktigaste punkterna, så det verkade som om ledarna erkänner omfattningen på problemet och marknaderna går på förväntningar om att vi kan få se mer proaktiva åtgärder", sade Brian Berry, analytiker vid Investex i London, till Bloomberg News.

Andra pekade på bristen på konkreta utfästelser från G8-ländernas sida. En viktig fråga för finansmarknaderna är i vilken utsträckning Tyskland kan gå med på nya stödåtgärder. Vid det informella EU-toppmötet i Bryssel på onsdagen väntas förslag som gemensamma euroobligationer och obegränsade köp av italienska och spanska statsobligationer åter komma upp på dagordningen och frågan är om Tyskland, som tidigare blankt sagt nej till detta, kan tänkas svänga.

Förhoppningarna om policyåtgärder stegrades också av att Kinas premiärminister Wen Jiabao i helgen sade att Kina kommer att fokusera mer på att främja ekonomisk tillväxt.

Vissa marknadsaktörer menar också att marknaden gått för långt med att prisa in en stökig grekisk euro-exit. En av dem var Handelsbankens Martin Enlund, som i ett marknadsbrev pekade på att de senaste opinionsmätningarna från Grekland visar på ett jämnt läge inför nyvalet den 17 juni, vilket enligt honom är mer hoppfyllt än vad marknaderna prissatt.

I två av de fyra senaste mätningarna blir Syriza, som vill omförhandla villkoren i stödpaketet, största parti medan de övriga två andra visar att Ny demokrati blir störst. Ny demokrati har tillsammans med Pasok lovat att stå fast vid nuvarande stödpaket och en koalition mellan dessa två partier ses som det mest marknadsvänliga utfallet.

Martin Enlund skrev att många på marknaden har satt sannolikheten för en euro-exit i närtid till 50 procent, vilket statistiskt är förenligt med 70 procents sannolikhet för en Syrizavinst och 70 procents sannolikhet för ett sammanbrott i förhandlingarna med långivarna trojkan.

"I de opinionsundersökningar som publicerades under helgen vinner dock Syriza endast två av de fyra opinionsmätningarna. De senaste opinionsundersökningarna indikerar alltså att marknadens sannolikhet för ett utträde troligen är för hög", skrev Martin Enlund.

Danske Bank skrev i en analys på måndagen att det troligen kommer att vara fortsatt nervöst och stressat på finansmarknaderna fram till det grekiska nyvalet och att det lär bli än värre innan det vänder. Danske Bank räknar dock med att det hela slutar med att Grekland stannar i euron, även om det blir Syriza som bildar regering.

"Alternativet är för kostsamt för både EU och Grekland", skrev Danske Bank och tillade att det dock finns en reell risk för en grekisk euro-exit.

EU-källor uppgav för Nyhetsbyrån Direkt att EU- kommissionen förväntar sig att Greklands expeditionsregering fattar alla nödvändiga beslut så att trojkan kan godkänna nästa delutbetalning av Greklands nödlån.

Greklands regering måste senast före juni månads slut besluta om besparingar på 11,5 miljarder euro för att kunna hålla planen.

I Tyskland slöt IG Metall i helgen ett löneavtal för metall- och elektronikindustrin i delstaten Baden-Württemberg som ger 4,3 procents löneökningar på ett år, de högsta löneökningarna på 20 år. Avtalet i Baden-Württemberg brukar vara vägledande för resten av industrin i Tyskland.

Commerzbanks analytiker Eckart Tuchtfeld skrev i ett marknadsbrev att lönerna i Tyskland lär öka mer än i euroområdet i genomsnitt och att tyska företag kommer att förlora i internationell konkurrenskraft, särskilt som avtalet innebär minskad flexibilitet i visstidsanställningar.

Andra påpekade att avtalet innebär ett litet steg mot en efterlängtad utjämning av konkurrenskraften i euroområdet och ökad privatkonsumtion i Tyskland.

Senare under måndagen ska Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble träffa sin nye franske kollega Pierre Moscovici i Berlin för att diskutera läget i euroområdet och balansen mellan tillväxt/konsolidering.

Här hemma kom Teknikföretagen med en ny konjunkturprognos där de spår att produktionen i svenska teknikföretag minskar med 2 procent i år till följd av svag efterfrågan inom EU samt att industrin är inne i en cyklisk nedgångsperiod. Även antalet anställda väntas minska med 2 procent i år.

Enligt Teknikföretagens chefekonom Anders Rune talar låga investeringar och ett "minst sagt skakigt Europa" för att det blir en mer utdragen lågkonjunktur - "tvärtemot vad många bedömare gett uttryck för under senare tid".

Marknadsräntorna i USA steg initialt på måndagen för att sedan sjunka tillbaka igen i ett lite surare klimat på eftermiddagen. Den tioåriga amerikanska statsobligationen handlades vid måndagens svenska stängning oförändrat till 1,73 procent, jämfört med samma tid på fredagen.

På valutamarknaden stärktes euron upp mot 1,28 mot dollarn på fredagskvällen efter svensk stängning. Euron föll sedan tillbaka på måndagen, trots en generellt bättre riskaptit, men stärktes ändå till 1,275 från 1,272 vid svensk stängning på fredagen. Yenen handlades stabilt mot dollarn.

Den svenska kronan stärktes 3 öre mot dollarn till 7,18 och 2 öre mot euron till 9,11, jämfört med fredagens stängning.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?