Räntor och valutor: Skuldkrisen fortsätter oroa

Den europeiska skuldkrisen, frågan om en eventuell grekisk euro-exit och risken för spridning till Spanien fortsätter att tynga sentimentet, även om riskaversionen klingat av något från öppningen.

Euron har återtagit tidigare försvagningar mot dollarn samtidigt och kronan har stärkts mot världsvalutorna under förmiddagen. Inledande räntenedgångar i Europas kärna gröpts ut, liksom nedgången på Europabörserna, och räntorna i Spanien och Italien sjunker med upp till 10 punkter.

Svenska marknadsräntor sjunker 2-5 punkter, med den tioåriga statsobligationsräntan 2 punkter ned till 1,44 procent, efter att ha varit nere på rekordlåga 1,41 procent strax efter öppning. Den tyska tioårsräntan sjunker 4 punkter till 1,43 procent, jämfört med den tidiga svenska stängningen på onsdagen. Tidigare under förmiddagen noterades två-, fem-, tio- och 30-åriga tyska statsobligationer till nya rekordlåga nivåer, innan de vände upp.

"Vi vet inte vad som kommer att hända med Grekland och när något händer vet vi inte vilken effekt det kommer att få. Allt folk kan göra är att fly undan risk, en så kallad panik", sade Masaru Hamasaki, chefsstrateg vid Toyota Asset Management, till Bloomberg News.

I periferin sjunker marknadsräntorna i såväl Spanien som Italien. Den spanska tioåriga statsobligationsräntan handlas till 6,21 procent och den italienska till 5,72 procent.

Kreditvärderingsinstitutet Moody's sänkte på torsdagen kreditbetyget för 16 spanska banker med ett till tre steg. Betyget för de tre största bankerna Banco Santander, BBVA och La Caixa, sänks tre steg. Bakom nedgraderingen ligger ett svårt konjunkturläge, minskad kreditvärdighet för staten, försämrad kreditkvalitet och begränsad tillgång till marknadsfinansiering.

På torsdagen sänkte också Fitch Greklands kreditbetyg till CCC, från B-, med hänvisning till det osäkra läget efter valet, och IMF meddelade att de först kommer att återvända till Grekland efter nyvalet har hållits den 17 juni för fortsatt översyn av låneprogrammet.

En eventuell grekisk euroexit är den helt överskuggande frågan på finansmarknaderna och beslutsfattare blir allt mer öppna om att en exit är ett tänkbart alternativ.

På torsdagen var det den brittiske finansministern George Osborne som meddelade att de håller på med planer för hur de ska hantera läget om Grekland lämnar euroområdet och på fredagen kom den första officiella bekräftelsen från EU om att de också utarbetar krisscenarier. Handelskommissionär Karel De Gucht sade i en tidningsintervju att EU-kommissionen och ECB arbetar på ett krisscenario om Grekland skulle lämna euroområdet.

Det kommande nyvalet den 17 juni pekas av många ut som ett riktigt ödesval som kommer att avgöra Greklands framtid i euroområdet.

Commerzbank skriver i ett marknadsbrev att om de tidigare dominerande partierna Pasok och Ny demokrati skulle bilda en regering kommer Grekland troligen att kunna nå en uppgörelse med trojkan och undvika default genom att lova att fortsätta med reformerna i utbyte mot uppmjukade villkor för stödlånen.

"Det verkar nu dock mer troligt att de mer extrema partierna kommer att vinna valet. I så fall kommer en uppgörelse med trojkan att bli svår och landet skulle stå inför hotet om konkurs och ett utträde ur euroområdet", skriver Commerzbank.

Banken skriver dock att det inte är klart vad en vänsterregering med Syriza skulle välja om de stod inför valet mellan budgetkonsolidering och att lämna euroområdet. Samtidigt är det svårt att tänka sig att IMF och EU vill göra några större eftergifter till en sådan mer extrem regering.

"Nås ingen uppgörelse med trojkan kommer Grekland troligen att behöva lämna euroområdet", skriver Commerzbank.

Ett nytt avtal med trojkan väntas dock inte heller lugna marknaderna någon längre tid, för om inte Grekland snabbt får ordning på ekonomin kommer det snart att behövas mer hjälp, och därmed nya förhandlingar.

"Vi räknar därför inte med att riskpremierna för perifera obligationer kommer att sjunka bestående, även med ett modifierat stödprogram. Euron skulle också tveklöst fortsätta att tyngas av skuldkrisen", skriver Commerzbank.

Skulle det i stället bli en default i Grekland och banksystemet kollapsa räknar Commerzbank med dramatiska effekter på finansmarknaderna på kort sikt, men om centralbankerna, regeringarna och IMF verkar ha läget under kontroll bör det värsta vara över på några veckor och sentimentet kan snart övergå i lättnad över att euroområdets sjukaste medlem har lämnat, spår Commerzbank.

I USA har räntorna också stigit ett par punkter under förmiddagen. Sedan den tidiga svenska stängningen på onsdagen är dock den tioåriga statsobligationsräntan 4 punkter ned till på 1,73 procent.

På valutamarknaden har euron återtagit mark mot dollarn, till nivåer just under 1:27, och är därmed i princip tillbaka på samma nivåer som vid onsdagens svenska stängning.

"Den stora frågan är spridningen till Spanien. Marknaderna kan troligen börja stabilisera sig snart, det finns många dåliga nyheter inprisade och vi är nära ett antal viktiga tekniska nivåer i euro/dollar", sade Geoff Kendrick, chef för europeisk valutastrategi vid Nomura i London, till Bloomberg News.

Yenen går som vanligt starkt i oroliga tider och går mot den fjärde veckan i rad av förstärkning mot euron.

Kronan har återtagit en del av försvagningarna mot dollarn under den svenska ledigheten och har sedan onsdagens stängning tappat 7 öre mot till 7:19. Mot euron har kronan i stället stärkts 5 öre till 9:13.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?