Räntor och valutor: Grekland tynger euron

Amerikanska statspappersräntor backade ytterligare något i den sena handeln på fredagen, samtidigt som euron sjönk mot dollarn, efter beskedet att även Pasokledaren Evangelos Venizelos tvingats meddela att även han misslyckats med att bilda en ny regering i Grekland.

Den amerikanska tioårsräntan har nu pressats ner med närmare 50 punkter sedan i början av april, den längsta sammanhållna nedgången sedan 1998 enligt Bloomberg News, och marknadsaktörer hänvisade till flera skäl bakom den fortsatta nedgången i fredagens handel.

"Problemen i Europa, den amerikanska storyn handlar fortfarande om låg tillväxt och JP Morgan-storyn hjälpte till att skapa en god atmosfär för Treasuries (amerikanska statspapper)", sa Jay Mueller, förvaltare vid Wells Capital Management, till Bloomberg News.

"Marknaden har inte så mycket erfarenhet av att hantera cykler som är så policydominerade, så innan något tydligt förändras kommer investerare att vara riskaverta", fortsatte han.

Måndagens USA-agenda är tunn, men på tisdagen publiceras bland annat KPI och detaljhandel för april samt Empire index för maj. Onsdagen bjuder bland annat på industriproduktionsdata och bostadsbyggande för april samt protokoll från Federal Reserves penningpolitiska möte 24-25 april. På torsdag riktas blickar mot veckodata över nyanmälda arbetslösa samt Philadelphia Feds industriindex för maj.

Försöken att finna en koalitionsregering i Grekland fortsatte under hela helgen. På söndagen förhandlade president Karolus Papoulias med samtliga partier utan att finna någon lösning; Ny Demokrati, Pasok och Demokratisk Vänster skulle kunna bilda en regering med stöd av en majoritet i parlamentet men de befarar att en sådan regering skulle sakna legitimitet om inte det näst största partiet, Syriza, deltar. Syriza vägrar dock att bilda regering med partier som inte vill riva upp stödavtalet med EU/IMF.

Presidenten ska fortsätta försöken att finna en lösning i regeringsfrågan på måndagen, och åtminstone Pasokledaren Evangelos Venizelos uppgav på söndagskvällen att han ännu hade "visst hopp" om att det skulle gå att bilda en bilda en regering. Men allt fler räknar med att det kommer att krävas ett nyval, och med utsikter för att Syriza kan bli största parti efter ett eventuellt nyval befarar alltfler också att Grekland kommer att tvingas lämna euroområdet, även om en klar majoritet av grekerna vill ha kvar euron.

Princetonprofessorn Paul Krugman skrev på sin New York Times-blogg på söndagen att "några av oss har pratat ut om det, och så här tror vi att det kommer att sluta":

Enligt Paul Krugman blir steg ett att Grekland lämnar euroområdet, "mycket troligt nästa månad". Steg två blir "enorma" uttag från banker i Spanien och Italien av sparare som vill flytta pengar till Tyskland.

Steg tre kan enligt Paul Krugman bli att bankkontroller införs; banker förbjuds transferera pengar ur landet och begränsningar mot kontantuttag införs. Ett alternativ, eller ett tillägg, kan bli att bankerna drar enorma belopp från ECB för att förhindra att bankerna kollapsar.

Steg fyra: Tyskland har ett val; acceptera enorma offentliga krav på Italien och Spanien plus en drastisk revision av strategin.

"Helt enkelt, för att ge särskilt Spanien något hopp måste du både garantera deras skulder för att hålla lånekostnaderna nere samt ett högre inflationsmål i euroområdet för att möjliggöra relativprisförändringar", skriver Paul Krugman.

Alternativet till steg fyra är, enligt Princetonprofessorn, ett slut för euron.

Euron försvagas ytterligare mot andra valutor i den asiatiska handeln på måndagen når investerare preparerar sig för en eventuell grekisk exit från euroområdet, men även de generellt svagare tillväxtutsikterna i euroområdet bidrog till att pressa den gemensamma valutan under 1,29 mot dollarn.

Utvecklingen på ledande asiatiska börsindex är blandad med några timmar kvar av måndagens handel, sentimentet tyngs av osäkerheten runt den grekiska regeringsbildningen, men visst stöd kom samtidigt från Kinas åtgärder för att stötta den ekonomiska tillväxten.

Kinas centralbank, PBOC, meddelade på lördagen att den sänker bankernas reservkrav med 50 punkter från och med den 18 maj. Reservkraven för de stora bankerna kommer därmed vara 20 procent, baserat på tidigare kommunikation från PBOC.

Någon form av uppmjukning i Kinas ekonomiska politik var väntad efter fredagens statistikskörd, som visade en svagare ekonomisk aktivitet än väntat, samtidigt som inflationen sjönk tillbaka, i april. En sänkning av reservkraven var därmed långt ifrån oväntad.

Centralbanken sänkte senast reservkraven i februari, även då med 50 punkter. Enligt uppskattningar från olika banker, som Bloomberg News refererar, tillfördes banksystemet då omkring 350-400 miljarder yuan.

På måndagens Europaagenda märks bland annat industriproduktionsdata för euroområdet i mars, i eftermiddag/kväll träffas vidare euroområdets finansministrar i Bryssel för att bland annat diskutera det ekonomiska läget med utgångspunkt från EU-kommissionens ekonomiska vårprognos. Eurogruppen väntas också med överväldigande majoritet ställa sig bakom den fastslagna inriktningen på budgetstrategin.

På tisdag riktas blickar mot preliminära beräkningar om BNP-tillväxten i flera euroländer under första kvartalet. Enligt Bloomberg News enkäter väntas inga muntra besked, för hela euroområdet väntas BNP ha sjunkit 0,2 procent jämfört med fjärde kvartalet, efter -0,3 procent under fjärde kvartalet, Recessionen skulle därmed vara bekräftad, även om Tyskland väntas klara sig undan med en BNP-tillväxt på 0,1 procent under första kvartalet.

I Sverige riktas blickarna på måndagen mot SCB- statistik över industrins lager och kapacitetsutnyttjande under första kvartalet.

På tisdag ska en IMF-delegation hålla en presskonferens om sin syn på den svenska ekonomin, dessutom ska vice riksbankschefen Barbro Wickman-Parak, tala om sin syn på omvärlden och Sverige och Exportrådet presenterar Exportchefsindex för andra kvartalet.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?