1515

Räntor och valutor: Press på räntorna

Europeiska statspappersräntor sjönk när handeln kom igång efter påskhelgen, i spåren på en markant nedgång i USA-räntorna efter Europamarknadernas stängning på torsdagen. I Sverige pressades räntorna ner ytterligare av negativ konjunkturstatistik från SCB.

Industriproduktionen sjönk 5,2 procent i februari jämfört med januari och med 7,1 procent jämfört med februari 2011. Enligt SME Direkts enkät väntades -0,3 respektive +0,8 procent. Samtidigt visade industrins orderstatistik en nedgång med 5,5 procent jämfört med januari och med 8,3 procent jämfört med februari 2011. Dessutom reviderades januaridata över både produktion och orderingång ner jämfört med tidigare angivna uppgifter.

Den oerhört svaga februaristatistiken står i stark kontrast till den ljusa bild som tecknades i Konjunkturinstitutets marsbarometer, men SCB noterar osäkerhet i statistiken och antyder att stora delar av nedgången i såväl produktion som orderingång kan vara tillfällig.

Både när det gäller produktion och orderingång var det delgruppen icke varaktiga konsumtionsvaror som stod ut. Nedgången verkar ha drivits av en oerhört kraftig nedgång i undergrupperna kemisk industri och industri för farmaceutiska basvaror och läkemedel, SCB redovisade denna månad inte utfallet i dessa grupper på grund av "sekretesskäl", men utfallen i undergrupperna ingår ändå i den sammanvägda statistiken.

Oavsett osäkerheten skapade de mycket svaga februariutfallen ny osäkerhet inför Riksbankens penningpolitiska möte nästa vecka, efter att marknadsaktörer fram till nyligen i allt högre grad börjat räkna bort sannolikheten för en ny räntesänkning.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, konstaterade i ett kundbrev att februaristatistiken var "mycket sämre än väntat". Nedgången inom farmaceutiska varor i februari är svårförklarlig, och kan mycket väl följas av en uppstuds i marsstatistiken, men även bortsett från detta var februaristatistiken svag, enligt Torbjörn Isaksson.

"Sammantaget, trenden i industriproduktionen är fortsatt trög, ungefär i linje med indikatorerna. Det behövs knappast sägas, men det svaga februariutfallet stärker vår bedömning om att BNP sjönk under första kvartalet och att det ligger fler räntesänkningar från Riksbanken i pipeline", skrev han i ett kundbrev.

Per Selldén, analytiker på Swedbank, noterade i ett kundbrev att raset i produktion och orderingång i februari var "mycket oväntat", och det hade inte flaggats i indikatorer som KI-barometern och PMI. Det återstår dock att se om det svaga utfallet bekräftas efter en ny genomgång i nästa månadsstatistik.

"Men oavsett osäkerheten runt möjliga revisioner är det dessa siffror Riksbanken har att hantera vid sitt (penningpolitiska) möte nästa vecka", skrev Per Selldén, som dock tror att det lutar mot att Riksbanken kommer att tolka industristatistiken som "något otillförlitlig".

Svenska statsobligationsräntor sjönk 11-12 punkter på tisdagen jämfört med torsdagens stängningsnoteringar. Tioårsräntan sjönk 11 punkter, till 1,75 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten minskade till 9 punkter (12).

Euron stärktes knappt 9 öre mot kronan, till 8:89, medan dollarn stärktes drygt 5 öre, till 6:79. TCW-index steg till 122,50 (120,71).

I övriga Europa präglades handeln i hög grad av den oväntat svaga amerikanska sysselsättningsrapporten för mars, som publicerades på långfredagen, och medan tyska räntor sjönk steg räntorna i Italien och Spanien i ett överlag svagt riskklimat.

Den amerikanska jobbrapporten visade att antalet sysselsatta i USA ökade med 120.000 personer i mars, väl under väntade 201.000. Arbetslösheten sjönk till 8,2 procent, från 8,3 procent månaden före, vilket innebär att arbetslösheten redan nått ner till den nedre delen av intervallet i Fedledamöternas prognoser för slutet av året. Nedgången tolkades dock inte som något styrketecken eftersom den drevs av att många personer lämnat arbetsmarknaden

Amerikanska statspappersräntor sjönk markant i tunn handel efter att jobbrapporten publicerats. Rapporten tycktes ge stöd åt Fedchefen Ben Bernankes misstankar om att den senaste tidens starka sysselsättningstillväxt inte är uthållig givet den ännu tröga ekonomiska återhämtningen, och marknadsaktörer började åter spekulera om sannolikheten för ytterligare kvantitativa lättnader från Fed.

Fed-chefen Ben Bernanke talade natten till tisdagen svensk tid, men uppehöll sig kring frågor om bankreglering och finansiella risker och berörde inte den aktuella penningpolitiken. Han upprepade dock att ekonomin långtifrån har återhämtat sig till fullo.

"Ungefär tre och ett halvt år har passerat sedan de mörkaste dagarna av finanskrisen, men vår ekonomi är fortfarande långtifrån att ha återhämtat sig till fullo från dess effekter", sade han.

Den amerikanska tioårsräntan föll omkring 15 punkter efter jobbstatistiken på långfredagen, därefter handlades den inom ett relativt snävt intervall strax över 2-procentsnivån men pressades ytterligare något nedåt av en oväntad nedgång i NFIB:s småföretagsbarometer för mars.

Vid den svenska handeln handelns stängning noterades tioårsräntan till 2,01 procent, 17 punkter lägre än vid den svenska stängningen på torsdagen.

Bland övrig inkommande information märktes att Tysklands handelsbalans visade ett överskott på 14,7 miljarder euro i februari, mer än väntade 12,0 miljarder euro.

Fransk industriproduktion steg 0,3 procent i februari från föregående månad, i linje med förväntningarna.

Data från Kina visade att konsumentpriser steg 3,6 procent i mars jämfört med samma månad 2011, väntat var en uppgång med 3,4 procent, enligt Bloomberg News prognosenkät.

I februari steg KPI med 3,2 procent jämfört med samma månad föregående år.

Kinas utrikeshandel genererade ett överskott på motsvarande 5,35 miljarder dollar i mars, att jämföra med ett underskott på 31,48 miljarder dollar föregående månad, väntat var ett underskott på 3,15 miljarder dollar i mars.

Totalt för första kvartalet uppgick handelsöverskottet till 0,67 miljarder dollar.

Exporten ökade med 8,9 procent i mars jämfört med samma månad året före, väntat var +7,0 procent. Importen ökade samtidigt med 5,3 procent, väntat var +9,0 procent.

"Den tröga importtillväxten visar på svagare inhemsk efterfrågan och investeringstillväxt medan exporten stabiliseras. De policyansvariga står inför en svår avvägning mellan att behålla tillväxten och hålla ned inflationen i detta skede, och de kan komma att luta över mer mot att behålla tillväxten under andra kvartalet", sade Chang Jian på Barclays Capital till Bloomberg News.


Innehåll från Ikano BostadAnnons

Så ska bostadsföretaget nå tuffa klimatmålet

En klimatneutral verksamhet – redan år 2030. Klimatmålet som Ikano Bostad satt upp är tufft men fullständigt nödvändigt, menar hållbarhetsstrategen Stina Viktorsson. 

– Om vi inte gör det här har vi ingen framtid som företag. Men vi klarar det inte själva utan behöver kroka arm med hela branschen. 

Vid kanten av Limhams kalkbrott i Malmö växer Elinegård fram – läs allt om områdesutvecklingen 

Inspirationen kommer från många håll; forskning, Agenda 2030, klimatrörelsen och Malmö. Staden vill bli först i Sverige med att bli klimatneutral och det ska man vara just 2030. Som en del i arbetet för att nå dit startades 2018 projektet LFM30. 

– Lokal Färdplan Malmö är ett initiativ som samlar bygg- och anläggningsbranschen i staden med målet att den ska vara klimatneutral till år 2030. Det har varit otroligt inspirerande att samarbeta med andra aktörer och framförallt att se vilka resultat det kan ge när vi jobbar tillsammans. Så vi beslöt oss helt enkelt för att vi vill nå samma mål för vår verksamhet, fast på en nationell nivå, säger Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad. 

Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.
Stina Viktorsson, hållbarhetsstrateg på Ikano Bostad.

Fyra områden identifierade

Processerna för att nå målet initierades 2019 och jobbet går, av nödvändighet, snabbt. 

– Arbetet kommer att innebära att vi jobbar på helt nya sätt, bland annat med en  hög grad av samarbete med andra aktörer och ”learning by doing” i dess mest konkreta form. Vi vet att vi vill och måste göra det här men hur vi ska göra det får vi ta reda på längs vägen, säger Stina.

Material, energi, transporter och avfall har identifierats som de områden med störst klimatpåverkan i verksamheten. Som ett första steg har klimatberäkningar införts för alla nya projekt. Beräkningen ligger till grund för arbetet med att minska klimatpåverkan genom att ändra hur man utformar nya bostäder och vilka material som används när man bygger.

– Att bygga nytt är en klimatbelastande process, det går inte att komma ifrån. Men genom att till exempel titta på nya material, minska spillet, använda energin smartare och använda mer miljövänliga transporter kan klimatpåverkan definitivt minskas. 

Pilotprojekt med småhus

Ett exempel på hur man som organisation lär längs vägen är det pilotprojekt som inletts i Elinegård utanför Malmö.  

– Innan 2025 ska vi byggstarta våra första helt klimatneutrala småhus. Men som ett led i att lära oss mer innan dess så har vi nu dragit igång ett projekt där målet är att minska klimatpåverkan från småhusen med 30 procent. Det blir en viktig möjlighet att testa nya kunskaper i praktiken, säger Stina. 

Stina Viktorsson understryker också, igen, vikten av samarbete för att det ska finnas en chans att nå klimatneutralitet 2030. 

– Det här är ingenting som vi kan klara på egen hand. Vi behöver dela erfarenheter och kunskap med andra och hitta nya sätt att arbeta tillsammans på, med allt från leverantörer och kollegor till kommuner. Vi måste helt enkelt kroka arm allihop för att få till den här förflyttningen. 

Att minska sin klimatpåverkan är en av Ikano Bostad viktigaste frågor att arbeta med framåt 

Mer från Ikano Bostad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Ikano Bostad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?