1515

Räntor och valutor: Avvaktande inför USA-siffra

Tyska marknadsräntor pekar svagt uppåt medan spanska och italienska har sjunkit i fredagens förmiddagshandel.

Flera av Europabörserna har samtidigt vänt nedåt, medan euron är stabil efter besked från Grekland och inför viktig USA-statistik. Svenska räntor har fortsatt uppåt efter industristatistik.

Strax före lunchtid är den tyska tioårsräntan upp 2 punkter till 1,80 procent, från torsdagens svenska stängning, medan den svenska motsvarigheten är upp 4 punkter till 1,84 procent.

Spanska räntor är ned med 6-14 punkter, mest i kortare löptider, medan italienska sjunker något mindre.

Beskedet att Grekland nått en tillräckligt hög frivillig anslutning till skuldbytet kom tidigt på morgonen. Med hjälp av tvingande klausuler om kollektiva åtgärder, CAC, kommer anslutningsgraden att totalt uppgå till 95,7 procent, vilket troligen kommer att utlösa CDS-kontrakt, enligt bedömningar på marknaden. ISDA, som beslutar i denna fråga, möts klockan 14.00 svensk tid på fredagen för att fatta beslut.

Under eftermiddagen håller också eurogruppen ett telefonmöte för att diskutera skuldbytet och när det nu lyckades bör det bereda vägen för att eurogruppen kan ge klartecken för Greklands andra stödpaket.

Marknaden är dock inte helt övertygad, även om skuldbytet nu genomförts med framgång, vilket dels beror på osäkerheten kring CDS-kontrakten, dels på att Grekland fortsatt står inför stora politiska och ekonomiska utmaningar, nedskrivning och nytt stödpaket till trots.

Under fjärde kvartalet sjönk Greklands BNP med 7,5 procent från ett år tidigare, enligt definitiv statistik. Preliminärt angavs en nedgång med 7,0 procent.

Här hemma riktades blickarna under förmiddagen mot industristatistik för januari från SCB.

Den visade att industriproduktionen steg 3,6 procent i januari jämfört med månaden före, och med 2,1 procent jämfört med samma månad föregående år, kalenderkorrigerat.

Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att produktionen skulle ha stigit 0,2 procent i januari jämfört med månaden före och 0,5 procent jämfört med motsvarande månad 2011.

SCB meddelade samtidigt att de har korrigerat uppgifterna i industriproduktionsindex från och med januari 2011 och har korrigerat ett fel i beräkningar för en bransch, industri för elapparatur, i samband med urvalsbytet 2011.

"Korrigeringen påverkar jämförelserna på årsbasis, det vill säga för en månad 2011 jämfört med motsvarande månad 2010. För månadsförändringarna så är det huvudsakligen januari och februari 2011... som påverkas", skriver SCB.

Samtidigt sjönk orderingången till industrin med 0,1 procent i januari, jämfört med december, och med 1,2 procent från ett år tidigare.

Orderingången från hemmamarknaden steg 3,1 procent under månaden medan exportorderingången sjönk 2,3 procent.

Nordea-ekonomen Mats Hydén skriver i en kommentar till industristatistiken att produktionen ökade betydligt mer än väntat, men att orderingången var negativ för andra månaden i rad.

"Sammantaget ligger ett negativ BNP-utfall för första kvartalet (Q/Q) fortfarande i korten. Den mycket lägre än väntade BNP-siffran för Q4 som publicerades förra veckan, även med hänsyn tagen till de historiska upprevideringarna, lämnade den uppfattade aktivitetsnivån i ekonomin flera tiondelars procentenheter lägre än Riksbankens senaste prognos. I tillägg till detta så kom det senaste inflationsutfallet in betydligt lägre än väntat både av marknaden och av Riksbanken. Dessutom har både arbetsmarknaden och tjänstesektorn fått en svag start på året", skriver Mats Hydén och tillägger att Nordea håller fast vid bedömningen om en räntesänkning med 25 punkter i april.

Swedbanks Knut Hallberg är besviken på den svaga orderingången, speciellt från exportmarknaden. Han räknar dock inte med något ras i order eller produktion framöver och pekar på att KI-barometern och inköpschefsindex nyligen visat viss stabilisering i förväntningarna.

På morgonen visade Svensk Handels Stils blixtindex att klädhandelns försäljning steg 0,6 procent i årstakt i februari och att skohandeln ökade med 13,6 procent. Det var första gången sedan april 2011 som klädhandeln ökade, konstaterade Mikael Sandström, branschordförande i Svensk Handel Stil, och tillade att en stor del av försäljningen av såväl skor som kläder var readriven.

Andra siffror på morgonen visade att den tyska exporten återhämtade sig och steg 2,3 procent i januari efter en nedgång med 4,4 procent i december. Importen ökade 2,3 procent och handelsbalansen visade ett överskott på 13,1 miljarder euro. Definitiv statistik bekräftade att den tyska inflationen var 2,3 procent i februari.

Norsk KPI kom in högre än väntat i februari, både för huvudsiffran och för kärninflationen.

Norges konsumentpriser steg 1,0 procent i februari jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad föregående år steg priserna 1,2 procent, enligt statistik från Statistisk sentralbyrå. Förväntningarna låg på 0,7 respektive 0,9 procent, enligt Bloomberg News enkät.

SSB:s mått för kärninflationen, KPI-JAE, steg med 1,3 procent jämfört med samma månad föregående år. Väntat +1,2 procent.

SEB:s Olle Holmgren lyfter fram att säsongsmässiga prishöjningar av kläder och möbler förklarade större delen av prisökningarna och att kärn-KPI fortsätter att ligga under Norges Banks prognos, även om gapet minskar.

Brittisk industriproduktion sjönk däremot oväntat i januari, med 0,4 procent från månaden före, medan förväntningarna låg på +0,3 procent, enligt Bloomberg News. Jämfört med ett år tidigare sjönk industriproduktionen med 3,8 procent, väntat -3,1 procent.

Även produktionen inom tillverkningsindustrin var svagare än väntat med en ökning på 0,1 procent, väntat +0,3 procent.

Brittiska producentpriser ökade samtidigt klart mer än väntat i februari, upp 0,6 procent vilket var dubbelt så mycket som väntade +0,3 procent.

Amerikanska marknadsräntor, som steg efter svensk stängning på torsdagen, är stabila i den europeiska handeln inför eftermiddagens viktiga arbetsmarknadsrapport för februari. Analytikerna i Bloomberg News enkät tror på en ökning med totalt 210.000 personer och en uppgång på 225.000 i privat sektorn. Arbetslösheten väntas ha varit oförändrat 8,3 procent. Från USA kommer också handelsbalans och grossistlager i januari.

Den tioåriga USA-räntan är vid lunchtid upp 4 punkter till 2,02 procent från svensk stängning på torsdag eftermiddag.

På valutamarknaden handlas euron kring 1:323 mot dollarn, samma nivå som vid torsdagens svenska stängning.

Dollarn har i sin tur stärkts mot yenen och närmar sig 82-strecket.

Kronan är sedan torsdagens stängning stabil mot dollarn och har blivit marginellt starkare mot euron.

Table

 


Innehåll från SavelendAnnons

SaveLend satsar på tillväxt efter lyckad börsnotering

Efter en rekordspäckad vår och en utomordentligt lyckad börsnotering, siktar banbrytande P2P-aktören SaveLend på fortsatt tillväxt och utökad verksamhet. 

– Krediter är på väg att bli det naturliga tredje tillgångsslaget i väldiversifierade portföljer och vi trivs bra med att leda den utvecklingen, säger Ludwig Pettersson, vd och grundare.

Kom igång med dina kreditinvesteringar 

Kreditinvesterings- och sparplattformen SaveLend har under sina sju år gått från klarhet till klarhet. 2021 års första kvartalsrapport visade en omsättningsökning på 57 procent från 2020, en trend som har fortsatt under Q2. För en dryg månad sedan avslutades därtill företagets teckningstid inför börsnoteringen och även här var resultatet långt över förväntan. 

– Intresset var enormt – vi övertecknades med över 600 procent – vilket var oerhört glädjande! Det har verkligen blivit en sporre för oss och i skrivande stund har vi fler än 2000 aktieägare. Majoriteten av andelarna ägs dock fortfarande av våra anställda på ett eller annat sätt, så vi har ett starkt operationellt ägande, säger Ludwig, som själv är största ägare även efter noteringen.

Skapar spännande synergier

Investeringsplattformen fokuserar i korthet på att ge såväl privatpersoner som företag möjlighet att investera i peer-to-peer-lån, för att därmed finansiera krediter till andra användare. Typ av investering är helt valfri och kan inkludera allt från fastighetskrediter och företagslån till konsumentkrediter och inkassoportföljer. Avkastningen kommer investerarna till godo i form av utbetald ränta. 

– Det finns många fruktsamma synergier mellan aktieägare och investerare på plattformen och de två grupperna överlappar varandra allt mer. Vi ser det som ett kvitto på att vi har en modell som verkligen fungerar.

Varför SaveLend? 

Ett förutsägbart komplement

Förutom att Ludwig är majoritetsägare efter börsnoteringen är han även en aktiv investerare på SaveLends plattform. Han är övertygad om att det rör sig om ett tryggt tillgångsslag som passar de flesta, inte minst på grund av dess låga korrelation med börsen. 

– Krediter ger ett mer förutsägbart kassaflöde och via SaveLends plattform behöver investerare inte likvidera sina tillgångar för att få ut sin kredit. Detta gör tillgångsslaget till ett värdefullt komplement till exempelvis aktier och fonder – sedan 2014 har SaveLend i genomsnitt genererat 13,82 procent ränta på investerat kapital, per år.

Varför ska du investera i krediter? 

Siktar på 25 procent organisk tillväxt

Härnäst avser SaveLend att exekvera sina finansiella mål och fortsätta sin expansion, med en målsättning på minst 25 procent organisk tillväxt per år. Siktet är inställt på att växa befintliga marknader och att därtill realisera sin förvärvsagenda. 

– Vi letar efter såväl rena kundstockar som kan lyftas in i vår tekniska plattform och på så vis höja marginalen, som komplement till befintlig verksamhet, såsom nya kredittyper och ett bredare erbjudande. Det är en mycket spännande utveckling, avslutar Ludwig. 

Få svar på dina frågor 

Mer från Savelend

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Savelend och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?