1515

Räntor och valutor: Fall för kronan

Ett svagare risksentiment överlag på tisdagen innebar vidgade EMU-spreadar, svagare euro och rejält fallande börser. Tyska räntor sjönk 3-5 punkter medan italienska, spanska och portugisiska räntor steg upp till 15 punkter.

"Marknaden tittar nu å ena sidan på vad som kommer att hända med Grekland och å andra sidan på detaljer i kommande publiceringar av makrodata för att få en uppfattning om tillväxten under andra halvan av detta år", sa Alessandro Giansanti på ING till Reuters.

Sänkt tillväxtmål i Kina på måndagen har belyst frågan om styrkan i återhämtningen. Preliminär statistik på tisdagen visade att euroområdets BNP minskade med 0,3 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Jämfört med motsvarande kvartal 2010 ökade BNP med 0,7 procent, i linje med det första estimatet.

Enligt tidningen Financial Times Deutschland förbereder trojkan (IMF/ECB/EU-kommissionen) sig för en ofrivillig rekonstruktion av den grekiska skulden eftersom gruppen antar att ett otillräckligt antal obligationsinnehavare kommer att skriva på de föreslagna nedskrivningarna.

Euroområdets finansministrar kommer att besluta om användandet av kollektiva klausuler den 9 mars om Grekland misslyckas med att nå målet på 90 procents deltagande för de privata investerarna, enligt tidningen, som tillägger att det är oklart hur mycket av skulden som innehas av investerare utanför EU.

Institute of International Finance, IIF, skrev i en rapport daterad den 18 februari, som Reuters tagit del av, att en oordnad default i Grekland sannolikt skulle kräva utomstående hjälp till länder som Spanien och Italien för att stoppa riskerna för smittspridning, och orsaka skador på mer än 1.000 miljarder dollar för euroområdet.

Enligt rapporten kan kostnaderna för att skydda Irland och Portugal uppgå till 380 miljarder euro på fem års sikt och 350 miljarder euro för Spanien och Italien. Kostnaderna för att rekapitalisera banker skulle lätt kunna uppgå till 160 miljarder euro.

IIF vill att obligationsinnehavare ska gå med på ett skuldbyte som skulle lätta på Greklands skuldbörda med över 100 miljarder euro. Torsdagen ses som deadline för en sådan uppgörelse.

I bakgrunden för minskad riskaptit finns även ett antagande om avtagande positiv effekt av ECB:s andra treårsrepa, och uppfattningen att flera skuldtyngda länder står inför förnyade svårigheter att nå sina budgetmål, exemplifierat av Spaniens höjda underskottsprognos i år.

I Sverige har obligationerna sjunkit 3-4 punkter. Kronan har sammantaget tappat 9 öre till 6,79 mot dollarn och 7 öre till 8,91 mot euron.

Riksgälden spår i sin nya prognos att statens betalningar kommer att visa ett underskott på 11 miljarder kronor 2012 och ett överskott på 3 miljarder kronor 2013.

I oktoberprognosen räknade Riksgälden med att statens betalningar skulle visa ett överskott på 25 miljarder kronor under 2012 och ett överskott på 29 miljarder kronor 2013.

Riksgälden konstaterade att den ekonomiska inbromsningen därmed får ett begränsat genomslag på både statsfinanser och upplåning. Prognosen bygger på en ordnad om än utdragen hantering av skuldproblematiken i euroområdet och att förtroendet för ekonomin successivt växer under loppet av 2012.

Emissionsvolymen i nominella statsobligationer ökar med 15 miljarder kronor till 50 miljarder kronor 2012, medan prognosen för 2013 höjs med 20 miljarder kronor till 53 miljarder kronor. Anpassningen till den större lånevolymen sker genom att Riksgälden utökar antalet auktioner, däremot behålls emissionsvolymen på 2,5 miljarder kronor per auktion under 2012 och 2013.

Prognosen baseras på att tillväxten i BNP blir knappt 1 procent 2012 och knappt 3 procent 2013, och att arbetslösheten kommer att stiga till 7,8 procent 2012 och 8,0 procent 2013.

Analytiker ansåg att rapporten i stort sett låg nära förväntningarna men att Riksgälden är något optimistisk om tillväxtantagandena och sannolikt kommer att få revidera upp sin lånebehovsprognos igen senare i år.

Swedbank noterade att låneprognosen var något högre än antagits, särskilt för 2013, och som en konsekvens ökar utbudet av nominella obligationer lite mer än väntat. Samtidigt är tillväxtprognosen för 2013 lite utmanande.

"Vi ser en viss risk för att Riksgälden kommer att tvingas revidera ned sin budgetprognos en gång till i junirapporten på grund av den makroekonomiska utvecklingen", skrev Swedbank.

SCB:s investeringsenkät visade att industrins planerade investeringsvolym i byggnader och maskiner uppgår till 55,0 miljarder kronor 2012, en volymökning med 2 procent jämfört med 2011. Motsvarande enkät i oktober pekade mot investeringar på 57,2 miljarder kronor under 2012. Under 2011 visade investeringarna en volymökning med 8 procent från året innan.

På valutamarknaden har euron tappat nästan 1 cent till 1,312 mot dollarn och till 106,20 mot yenen, samtidigt som yenen stärkts till 80,90 mot dollarn. Riskkänsliga valutor som den nyzeeländska och australiska dollarn har tappat.

"Det finns fortsatt goda skäl till att sälja euro. Euron förblir en riskvaluta för närvarande. Det finns fortsatt stora eventrisker och den ekonomiska bilden förblir negativ. Fundamentala drivkrafter, som BNP, pekar nedåt", sa Chris Walker på UBS till Bloomberg News.

BNP Paribas skrev i en kommentar, enligt Reuters, att nyheter om att skuldbytesavtalet för Grekland kommer att lyckas är lätt europositiva, medan tydliga bevis för att det inte kommer att lyckas kommer att vara "dramatiskt" negativa.

USA-räntorna har sjunkit under tisdagen, med den tioåriga statsobligationen på 1,95 procent vid svensk stängning, 3 punkter ned från måndag samma tid.

"Det okonstruktiva nyhetsflödet som kommer från Europa, med Spanien som lättar på sina budgetmål och PSI i Grekland, är den främsta drivkraften. Jag tror att detta kan komma att utsträckas tills vi får sysselsättningsrapporten", sade Michael Leister på DZ Bank till Bloomberg News.

Jobbrapporten kommer på fredagen, med en väntad ökning om 210.000 i antalet sysselsatt i februari. På onsdagen kommer en indikation i form av ADP-rapporten om sysselsättningen i den privata sektorn.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?