Annons

Räntor och valutor: Tysk statistik stärker euron

Euron fortsatte att stärkas och flertalet europeiska marknadsräntor vände tillfälligt uppåt efter att tyska IFO-index visat på ett bättre klimat i det tyska näringslivet än väntat i februari. Uppgången gröptes dock snabbt ur och såväl tyska som svenska räntor pekar nu svagt nedåt.

Vid lunchtid är den tyska tioåriga räntan ned 3 punkter till 1,90 procent, från onsdagens svenska stängning, medan den svenska tioårsräntan är oförändrad på 1,92 procent.

IFO-index över klimatet inom näringslivet i Tyskland steg till 109,6 i februari, jämfört med 108,3 föregående månad. Väntat var en uppgång till 108,8, enligt Bloomberg News prognosenkät.

Index över förväntningarna om framtiden steg till 102,3 i februari från 100,9 föregående månad, väntat var 102,0. Index över det aktuella läget steg till 117,5 i februari från 116,3 föregående månad, väntat var 116,5.

IFO-ekonomen Gernot Nerb sa i en kommentar att den tyska ekonomin har förbättrats och att han inte ser att eurokrisen skadar Tyskland speciellt mycket. Tvärtom verkar det som att den tyska ekonomin växlar upp, sa han.

Commerzbanks chefekonom Jörg Krämer konstaterar att den betydande uppgången i IFO-index dämpade farhågorna efter onsdagens besked om en oväntad nedgång i inköpschefsindex för mars. Deras beräkningar visar att det finns en 90-procentig sannolikhet för att den tyska industriproduktionen snart bör börja stiga på en uthållig basis.

EU-kommissionen reviderade på torsdagen ned sin prognos för tillväxten i euroområdet till -0,3 procent för 2012. I höstprognosen spåddes en BNP-tillväxt på 0,5 procent i euroområdet i år. Ingen prognos gjordes nu för 2013.

Tillväxten i hela EU i år reviderades ned till noll jämfört med 0,6 procent i höstprognosen.

Den oväntade inbromsningen av återhämtningen sent 2011 väntas fortsätta under första halvåret i år och en måttlig tillväxt väntas återkomma under andra halvåret.

Osäkerheten är dock fortsatt stor och skillnaderna i utvecklingen skiljer mycket mellan EU-länderna och ekonomikommissionären Olli Rehn sa att även om tillväxten har kört fast så syns tecken på stabilisering i den europeiska ekonomin. Sentimentet i ekonomin är fortfarande på låg nivå, men stressen på finansmarknaderna avtar.

Under andra halvåret väntas förtroendet, investeringar och konsumtion återvända. Men riskerna överväger på nedåtsidan. Om skuldkrisen förvärra och resulterar i en kraftig kreditåtstramning och en kollaps för inhemsk efterfrågan så skulle det leda till en lång och djup recession.

Här hemma presenterades Konjunkturinstitutet sin barometer för februari. Den visade att såväl konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin som för konsumenternas förväntningar oväntat sjönk i februari.

Konfidensindikatorn för det totala näringslivet uppgick till -1 i februari, ned från oreviderade 0 föregående månad. För tillverkningsindustrin låg indikatorn på -13, jämfört med oreviderade -14 föregående månad. Enligt SME Direkts prognosenkät väntade analytiker att indikatorn för tillverkningsindustrin skulle uppgå till - 12 i februari.

Konsumenternas samlade förväntningar, CCI, sjönk till -3,2 i februari, jämfört med -1,3 föregående månad. Här väntades en uppgång till +0,1, enligt SME Direkts enkät.

Samtidigt steg dock Barometerindikatorn, som sammanfattar läget i svensk ekonomi, till 93,0 i februari från reviderade 91,6 föregående månad (91,4). Väntat var en uppgång till 92,3 för barometerindikatorn i februari. Indikatorn ligger ändå fortfarande betydligt under det historiska genomsnittet och indikerar att tillväxten i svensk ekonomi fortfarande är svagare än normalt.

Roger Knudsen, KI:s barometeransvarige, såg små positiva tecken här och var i barometrarna.

"Det är små positiva tecken här och var. Inom industrin finns lite positiva tecken vad gäller framför allt förväntningarna. Även inom handeln stiger förväntningarna, medan tjänstebranschen ligger relativt stabilt och byggföretagen blivit mer negativa", sa han.

Han sa samtidigt att den första uppgången på nio månader i den sammanfattande barometerindikatorn, med 1,5 enheter i februari, bara var en tillfällig uppstuds och enligt Roger Knudsen kan man säga att det är ett år sedan nedgången i barometerindikatorn inleddes.

Det som särskilt sticker ut bland barometrarna är att konfidensindikatorn för byggföretagen sjönk kraftigt, vilket framför allt beror på att husbyggarna blivit betydligt dystrare, sade Roger Knudsen.

Av KI-barometern framgick också att hushållen nu räknar med en inflationstakt på 2,3 procent om tolv månader, jämfört med 2,7 procent i föregående månads mätning. Även hushållens förväntningar på den rörliga bostadsräntan har sjunkit betydligt sedan föregående månad.

Nordeas Andreas Jonsson noterar att de svenska konsumenterna fortsatte att vara pessimistiska i februari, tvärtemot förväntningarna hos både Nordea och andra aktör efter den starka utvecklingen på börsen den senaste tiden.

"Dagens svaga utfall tyder på att konsumenternas benägenhet Att spendera har varit fortsatt låg under början på året. Dessutom innebär den svaga privatkonsumtionen under andra halvåret i fjol en svag startpunkt för detta år och vi bör därför endast räkna med en väldigt blygsam konsumtionstillväxt under 2012", skriver Andreas Jonsson i en kommentar till KI-barometern.

Knut Hallberg och Per Selldén, Swedbank, var dock lite mer optimistiska och tyckte sig se positiva tecken i barometern, bland annat för tjänste- och detaljhandelssektorerna. De tycker heller inte att man kan utesluta att nedgången i byggsektorn kan hänga samman med väldigt kallt väder i början på månaden.

Riksbankschef Stefan Ingves, som under förmiddagen redogjorde för den aktuella penningpolitiken i riksdagens finansutskott, sa att den senaste statistiken visar att utlåningstakten till hushållen har dämpats relativt mycket den senaste tiden, det innebär att läget förefaller stabilare.

Amerikanska räntor visar små rörelser i förmiddagens europeiska handel. Från USA kommer under eftermiddagen nyanmälda arbetslösa, som väntas ha stigit med 7.000 till 355.000 förra veckan. Dessutom publiceras FHFA:s husprisindex och finansdepartementet säljer sjuåriga statsobligationer för 29 miljarder dollar, vilket avslutar veckans emissioner på totalt 99 miljarder dollar.

Neil Soss, chefekonomi för USA på Credit Suisse, skriver i ett kundbrev att hittills känns 2012 som att någon promenerat in, tänt lamporna och förklarat USA öppet för business. Nedtryckta marknadssektorer har visat imponerande uppgångar, ekonomiska data har överraskat på uppsidan och investerarna har ökat sin riskexponering, om än på ett försiktigt sätt.

"Men det finns tvingande skäl för marknadsaktörerna att dämpa sin entusiasm, eller åtminstone att vara fortsatt försiktiga. USA inledde denna månad med 5,6 miljoner färre jobb än det hade vid årsskiftet 2007, med ohållbara banor för de offentliga utgifterna, och med ett fortsatt beroende av en tidigare icke skådad grad av penningpolitisk ackommodering. Mot denna bakgrund är många av de mått vi använder för att följa vitaliteten i den amerikanska ekonomin bättre, men de är (ännu) inte bra", skriver Neil Soss.

På valutamarknaden fortsatte euron att stärkas mot dollarn efter tyska IFO-index och handlas vid lunchtid över 1:33-strecket.

Dollarn ligger alltjämt över 80-strecket mot yenen.

Kronan har under förmiddagen stärkts med 4 öre mot dollarn och är oförändrad mot euron.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?