Annons

Räntor och valutor: Euron vände upp efter Greklandsbesked

Internationella finansmarknader förhöll sig avvaktande efter den svenska marknadens stängning på måndagen, dels på grund av helgdagen i USA men främst på grund av att man ville se besked från eurogruppen om det eventuella nya Greklandspaketet.

Euron tappade något i den tidiga Asienhandeln när eurogruppsmötet drog ut på tiden, men studsade upp markant när beskeden om att en överenskommelse hade nåtts började kabals ut strax före klockan fyra på tisdagsmorgonen.

Efter drygt tolv timmars förhandlingar hade euroländernas finansministrar till slut enats. Uppgörelsen beräknas pressa ned Greklands skuld till 120,5 procent 2020.

Stödprogrammet uppgår totalt till 130 miljarder euro till och med 2014. För detta har Grekland gått med på en lång lista åtgärder inom budgetkonsolidering och strukturreformer. Många av dessa fanns redan med i det första stödprogrammet från maj 2010.

Vidare ska nödlån betalas in till ett blockerat konto som ska säkerställa att pengar avsätts för skuldbetalningar. EU och IMF skärper också övervakningen av Greklands genomförande av programmet.

I överenskommelsen gick Europeiska centralbanken med på att dela ut sin vinst till euroländerna från grekiska obligationer som köpts på andrahandsmarknaden 2010-2011 under det nominella värdet. Euroländerna ska använda denna vinst på mellan 45 och 50 miljarder euro som stöd för Grekland.

Finansministrarna enades dock om en sänkning av räntan på nödlånen till Grekland.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker redovisade delarna i avtalet vid en presskonferens efter mötet, där han sade att eurogruppen nått ett "långtgående avtal" som kommer att leda till en signifikant sänkning av Greklands statsskuld.

Han bekräftade att avtalet inkluderar en "haircut" på 53,5 procent för privata investerares innehav av statspapper. De nya obligationer som ska erbjudas till privata investerare i skuldbytesavtalet kommer att starta med en kupongränta på 2 procent. Den ska därefter stiga till 3 procent under perioden 2015-2020 för att sedan stiga till 4,3 procent från 2021.

Euroländerna sänker samtidigt räntan på nödlånen till Grekland till 1,5 procentenheter över upplåningsräntan (Euribor) från 2,0 procentenheter de första tre åren och 3,0 procentenheter därefter.

Jean-Claude Juncker sade att han räknar med ett högt deltagande i skuldbytet, och han tillade att den så kallade trojkan kommer att utöka sin närvaro i Aten rejält för att övervaka hur Grekland implementerar de åtgärder som villkoras i stödpaketet. Han sade också att eurogruppen kommer att mötas igen i början av mars med anledning av skuldbytesavtalet, och att EU-toppmötet senare i mars ska se över utlåningskapaciteten i stödfonderna EFSF och ESM.

IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade överenskommelsen vid samma presskonferens. Hon kommer att ta överenskommelsen till IMF:s styrelse under andra veckan i mars, på villkor att Grekland uppfyller de krav som har ställts ska uppfyllas dessförinnan.

Christine Lagarde berömde Jean-Claude Junckers förhandlingsförmåga, som gjorde det möjligt att förhandla ned kostnaden för stödprogrammet till 130 miljarder euro från en betydligt högre siffra.

IMF-chefen sade att storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet kommer att bestämmas av IMF:s styrelse i mars.

"Jag tror styrelsen kommer att ha i åtanke den totala storleken på programmet och att en korrekt uppbyggnad av en brandvägg genom EFSF och ESM, vilket inte beslutades om idag", sa hon.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble bekräftade också detaljerna i avtalet efter mötet. Han sade de 130 miljarder euro som beslutats för stödpaketet inte kommer att överskridas, men han tillade att de nationella centralbankerna också ska bidra till att sänka Greklands statsskuld.

Euron stärktes omkring en cent mot dollarn, till 1,329, när uppgifterna om att ett avtal var klart kablades ut på tisdagsmorgonen. Samtidigt pressades amerikanska statspappersräntor något uppåt och asiatiska aktieindex vände uppåt efter en svag inledning. Överlag var dock marknadsreaktionerna något återhållsamma, aktiviteten de senaste dagarna har antytt att marknadsaktörer till stor del har prisat in ett positivt resultat från eurogruppen, nu återstår det att se om avtalet även mer i detalj uppfyller de förväntningar som har prisats in.

En artikel i Financial Times bidrar samtidigt till viss oro för fortsatta problem. Tidningen har tagit del av en "strikt konfidentiell" rapport om Greklands skuldutsikter, som förberetts för eurogruppens möte, och som visar att stödpaketet för Grekland missar målet och antyder att Grekland kan behöva ett nytt stödpaket när det andra stödpaketet har löpt ut. Detta trots att rapporten förordade att det nya stödpaketet skulle uppgå till 170 miljarder euro under tre år.

Rapporten varnar för att två av huvudprinciperna i stödpaketet kan visa sig bli skadliga för Grekland; de påtvingade besparingarna kan leda till stigande skuldandel genom att ekonomin försvagas, och avtalet om skuldrekonstruktion kan skrämma framtida investerare och leda till att Grekland aldrig kan återvända till marknaden för finansiering.

"Förlängt finansiellt stöd till lämpliga villkor från den offentliga sektorn kan bli nödvändigt", varnar rapporten, enligt Financial Times.

Rapporten visar att i ett svagare scenario riskerar Greklands skuld endast att minska till 160 procent av BNP 2020, i stället för de 120.5 procent som anges i överenskommelsen på tisdagsmorgonen. I ett sådant scenario skulle Grekland ett stödpaket på omkring 245 miljarder euro.

IMF-chefen Christine Lagarde hänvisade också till att att Greklands statsskuld endast skulle sjunka till 160 procent av BNP i ett "värsta-fall-scenario" vid presskonferensen på tisdagsmorgonen.

"Det skulle inträffa om Grekland inte lyckas leverera. Det finns nedåtrisker för detta program eftersom det är krävande", sa hon.

Avvaktan på resultaten från eurogruppsmötet har överskuggat det mesta under natten till tisdagen. Visst intresse riktades dock mot protokollet från Reserve Bank of Australias, RBA, penningpolitiska möte den 7 februari, då centralbanken oväntat lämnade styrräntan oförändrad på 4,25 procent.

RBA hänvisade beslutet att inte sänka räntan delvis till att riskerna i Europa var i avtagande. Risker kvarstår dock enligt RBA, som anser sig ha utrymme att sänka räntan på nytt om efterfrågan skulle "försvagas märkbart".

På tisdagen får euroområdets finansministrar sällskap av kollegorna från de EU-länder som inte deltar i eurosamarbetet när Ekofin tar över stafettpinnen från eurogruppen.

I övrigt är tisdagens makroagenda tunn på viktiga hållpunkter.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?