Annons

Räntor och valutor: Avvaktande efter grekpaket

Statspappersräntorna i europeiska kärnländer stiger svagt i den inledande handeln på tisdagen medan euron handlas oregelbundet efter att ha återhämtat en försvagning i den tidiga Asienhandeln.

Överlag är marknadens initiala reaktioner på avtalet om det nya stödpaketet för Grekland relativt avvaktande.

Enligt initiala skärmnoteringar stiger dock grekiska statspappersräntor med upp 8 procentenheter i kortare löptider, portugisiska statspappersräntor pendlar samtidigt skarpt upp och ned enligt noteringarna på Bloombergskärmen.

Efter drygt tolv timmars förhandlingar hade euroländernas finansministrar till slut enats. Uppgörelsen beräknas pressa ned Greklands skuld till 120,5 procent 2020.

Stödprogrammet uppgår totalt till 130 miljarder euro till och med 2014. För detta har Grekland gått med på en lång lista åtgärder inom budgetkonsolidering och strukturreformer. Många av dessa fanns redan med i det första stödprogrammet från maj 2010.

Vidare ska nödlån betalas in till ett blockerat konto som ska säkerställa att pengar avsätts för skuldbetalningar. EU och IMF skärper också övervakningen av Greklands genomförande av programmet.

I överenskommelsen gick Europeiska centralbanken med på att dela ut sin vinst till euroländerna från grekiska obligationer som köpts på andrahandsmarknaden 2010-2011 under det nominella värdet. Euroländerna ska använda denna vinst på mellan 45 och 50 miljarder euro som stöd för Grekland.

Avtalet inkluderar en "haircut" på 53,5 procent för privata investerares innehav av statspapper.

Privata investerare erbjuds växla innehavet av existerande obligationer mot nya obligationer utfärdade av den grekiska staten med ett nominellt värde motsvarande 31,5 procent av det nominella värdet av existerande obligationer, samt växlar utfärdade av den tillfälliga europeiska stödfonden EFSF, med 24 månaders löptid, motsvarande 15 procent av det nominella värdet på inväxlade obligationer.

De nya obligationer som utfärdas av den grekiska staten kommer ha en löptid till 2042. Kupongräntan kommer att vara 2,0 procent per år till och med 2015, därefter 3,0 procent per år till och med 2020 och därefter 4,3 procent per år till förfall. Räntekupongerna kommer vara avskiljbara och därmed åtmisntone potentiellt möjliga att handlas separat från obligationerna.

Institute of International Finance, IIF, som förhandlar för de privata investerarna, kommer att sända över detaljerna i skuldbytesavtalet mellan privata kreditgivare och den grekiska staten till gruppens fullständiga styrkommitté för bedömning.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker sade att han räknar med ett högt deltagande i skuldbytet, och han tillade att den så kallade trojkan kommer att utöka sin närvaro i Aten rejält för att övervaka hur Grekland implementerar de åtgärder som villkoras i stödpaketet. Han sade också att eurogruppen kommer att mötas igen i början av mars med anledning av skuldbytesavtalet, och att EU-toppmötet i mars ska se över utlåningskapaciteten i stödfonderna EFSF och ESM.

IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade överenskommelsen vid samma presskonferens. Hon kommer att ta överenskommelsen till IMF:s styrelse under andra veckan i mars, på villkor att Grekland uppfyller de krav som har ställts ska uppfyllas dessförinnan. Då ska också storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet bestämmas.

Anders Matzén, chefsanalytiker för euroområdet på Nordea Markets, skriver i ett kundbrev att detaljerna i det nya avtalet i huvudsak går i linje med tidigare besked, den viktigaste nyheten verkar vara att Grekland nu ska sättas under striktare bevakning av EU-kommissionen som ska utöka påtagligt sin närvaro i Aten. Dessutom har Grekland åtagit sig att skriva in i konstitutionen att betalning av skulder ska göras före alla andra budgetutgifter.

Anders Matzén tycker att avtalet lämnar en del viktiga frågor obesvarade, men den mer fundamentala frågan är om den nuvarande strategin för Grekland kommer att fungera. Den djupa recessionen i Grekland gör det svårt att se att statsskulden ska kunna dämpas i linje med kraven i det andra stödpaketet, och det kommande parlamentsvalet gör att risken för att programmet inte kommer att implementeras "extremt hög".

"För att sammanfatta - det är definitivt inte sista gången vi hör om den grekiska statsskuldkrisen - och vi kan fortfarande få se ett retroaktivt införande av kollektiva åtgärdsklausuler om det "frivilliga" deltagandet i PSI (privat sektors inblandning i stödprogrammet) inte blir tillräckligt hög", skriver Anders Matzén.

En artikel i Financial Times nätutgåva bidrar samtidigt till viss oro för fortsatta problem. Tidningen har tagit del av en "strikt konfidentiell" rapport om Greklands skuldutsikter, som förberetts för eurogruppens möte, och som visar att stödpaketet för Grekland missar målet och antyder att Grekland kan behöva ett nytt stödpaket när det andra stödpaketet har löpt ut. Detta trots att rapporten förordade att det nya stödpaketet skulle uppgå till 170 miljarder euro under tre år.

Rapporten varnar för att två av huvudprinciperna i stödpaketet kan visa sig bli skadliga för Grekland; de påtvingade besparingarna kan leda till stigande skuldandel genom att ekonomin försvagas, och avtalet om skuldrekonstruktion kan skrämma framtida investerare och leda till att Grekland aldrig kan återvända till marknaden för finansiering.

"Förlängt finansiellt stöd till lämpliga villkor från den offentliga sektorn kan bli nödvändigt", varnar rapporten, enligt Financial Times.

Rapporten visar att i ett svagare scenario riskerar Greklands skuld endast att minska till 160 procent av BNP 2020, i stället för de 120.5 procent som anges i överenskommelsen på tisdagsmorgonen. I ett sådant scenario skulle Grekland ett stödpaket på omkring 245 miljarder euro.

IMF-chefen Christine Lagarde hänvisade också till att att Greklands statsskuld endast skulle sjunka till 160 procent av BNP i ett "värsta-fall-scenario" vid presskonferensen på tisdagsmorgonen.

"Det skulle inträffa om Grekland inte lyckas leverera. Det finns nedåtrisker för detta program eftersom det är krävande", sade hon.

Svenska statsobligationsräntor noterar endast blygsamma förändringar på tisdagsmorgonen och kronan handlas samtidigt nära oförändrade nivåer gentemot euron jämfört med måndagens svenska stängningsnoteringar.

På tisdagen får euroområdets finansministrar sällskap av kollegorna från de EU-länder som inte deltar i eurosamarbetet när Ekofin tar över stafettpinnen från eurogruppen.

I övrigt är tisdagens makroagenda tunn på viktiga hållpunkter.

Table


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?