Annons

Räntor & valutor: Kortvarig glädje efter stödpaketet

Marknaden reagerade initialt med krympande EMU-spreadar och stärkt euro efter eurogruppens uppgörelse om ett andra stödpaket för Grekland, men glädjen blev kortvarig och förutom hänvisning till sedvanlig "sell on fact" lyfte många bedömare fram de stora utmaningar som kvarstår trots paketet.

"För tillfället ser den omedelbara katastrofen ut att ha kunnat undvikas, eller kanske snarare omdirigerats, då Greklands skuldsituation odiskutabelt förblir ohållbar, vilket säkrar att landet fortsätter att vara ett viktigt hot mot marknadssentimentet under betydande tid framöver", skrev Rabobank i en kommentar enligt Reuters.

Tyska räntor handlades vid svensk stängning på i princip oförändrade nivåer jämfört med måndagen, medan nedgången i spanska och italienska räntor gröptes ur till 5-8 punkter. Portugisiska räntor steg däremot överlag.

Spanien sålde på tisdagen växlar för 2,5 miljarder euro, i linje med avsedd volym, till en klart lägre ränta än vid motsvarande emission i januari, och ekonomiminister Luis de Guindos var snabbt ute och framhöll att detta återspeglar marknadens förtroende.

Risken för spridning till tyngre länder som Italien och Spanien om Grekland skulle falla har länge varit ett oroande tema, och en förstärkning av "brandväggarna" väntas bli ett diskussionsämne vid kommande G20-finansministermöte i Mexiko i helgen och vid EU-toppmötet i mars.

Efter nattmangling kunde euroländernas finansministrar på tisdagsmorgonen till slut meddela en uppgörelse som innebär att Greklands skuld minskar med 107 miljarder euro, och som antas pressa ned Greklands skuld till 120,5 procent av BNP år 2020.

Stödprogrammet uppgår totalt till 130 miljarder euro till och med 2014. För detta har Grekland gått med på en lång lista åtgärder vad gäller budgetkonsolidering och strukturreformer, men många av dessa fanns redan med i det första stödprogrammet från maj 2010.

Vidare ska nödlån betalas in till ett blockerat konto som ska säkerställa att pengar avsätts för skuldbetalningar. EU och IMF skärper också övervakningen av Greklands genomförande av programmet.

I överenskommelsen gick ECB med på att dela ut sin vinst till euroländerna från grekiska obligationer som köpts på andrahandsmarknaden 2010-2011 under det nominella värdet. Euroländerna ska använda denna vinst på mellan 45 och 50 miljarder euro som stöd för Grekland.

Avtalet inkluderar också en "haircut" på 53,5 procent för privata investerares innehav av statspapper. Enligt bankberäkningar innebär detta en förlust i nuvärdet (NPV) för investerarna på uppåt 75 procent.

Även efter uppgörelsen återstår en del frågetecken. Dessa gäller exempelvis hur många som kommer delta vid det privata skuldbytet, hur stor IMF:s andel i stödpaketet blir och om de nationella parlamenten kommer att ge grönt ljus.

På längre sikt kvarstår frågan om Grekland verkligen kan uppnå en uthållig skuldnivå, eller om antagandena varit för optimistiska.

Institute of International Finance, IIF, som förhandlar för de privata investerarna, kommer att sända över detaljerna i skuldbytesavtalet mellan privata kreditgivare och den grekiska staten till gruppens fullständiga styrkommitté för bedömning.

Charles Dallara, chef för IIF, sade på tisdagen att uppgörelsen är "solid" och "rättvis", och att han känner sig säker på att det blir ett starkt deltagande i skuldbytet, men att det är upp till de privata investerarna att besluta sig om deltagande.

IMF-chefen Christine Lagarde välkomnade avtalet, som hon kommer att ta till IMF:s styrelse under andra veckan i mars. Då ska också storleken på IMF:s bidrag till stödprogrammet bestämmas, där det talats om 13 miljarder euro.

Även om uppgörelsen i sig sågs som positiv, om än med i stort väntade komponenter, så lyfte analytiker i olika omfattning fram dubier om hur framgångsrik räddningsaktionen blir på längre sikt.

"Risken för att Grekland kommer att spara sig självt in i ekonomisk depression och behöv göra en default och lämna valutaunionen förblir betydande", skrev Christian Schulz på Berenberg Bank i en kommentar enligt Bloomberg News.

Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att Grekland visserligen kommer att gynnas av en skuldminskning i stor skala, men enligt deras beräkningar kommer Grekland att ha svårt att på sikt axla även den minskade skulden om de inte genomför långtgående reformer. Sannolikheten kommer att öka under årets andra halva för att ett frustrerat EU stoppar sina betalningar till Grekland.

HSBC skrev å sin sida att även om den grekiska planen går som planerat, så är den grekiska krisen långt ifrån över. Uppgörelsen kommer att hjälpa långivare att få tillbaka sina pengar, då nya medel kommer att kanaliseras in i ett skyddat depositionskonto, men kommer inte att återuppliva ekonomin i närtid.

"Med en ekonomi som är inne på sitt femte år med recession och som krympte 7 procent i årstakt under fjärde kvartalet, så ser även den reviderade analysen om skuldens uthållighet optimistisk ut, och kom ihåg att Grekland kommer att stå inför en kvartalsvis granskning som kan innebära att vi till sommaren åter kommer att få oroa oss om Grekland kommer att få nästa överföring", skrev HSBC.

Detta återspeglas även i uttalandet på tisdagen om att stödet kommer att ges under programmets löptid och bortom det tills landet har återfått tillgång till marknadsfinansiering, förutsatt att Grekland efterlever villkoren i programmet. Detta erkänner i grunden att Grekland kommer att behöva finansiellt stöd från euroländerna under överblickbar framtid, skrev HSBC.

Jussi Hiljanen, räntestrateg på SEB, konstaterade att nu när Grekland-paketet är i hamn så kan Portugal komma att hamna under ökad granskning, där det är mycket osäkert om de kan komma tillbaka till marknaden för finansiering. På kort sikt är det däremot ECB:s andra treårsrepa i nästa vecka som står i marknadens fokus, hur mycket bankerna tar denna gång och vilka effekterna blir.

På valutamarknaden fick euron en skjuts på cirka 1 cent upp till nära 1,33-nivån mot dollarn när de första nyheterna om en uppgörelse började kablas ut, men euron har därefter successivt sjunkit tillbaka till 1,324 vid svensk stängning, vilket kan jämföras med 1,325 på måndagen samma tid.

"Jag tror inte att marknaden plötsligt kan bli optimistisk om att detta är slutet." Ytterligare förstärkning av euron kan bli begränsad då "utmaningarna framöver är omfattande", sade Paul Robson på Scotland Group till Bloomberg News.

Tisdagens agenda var i övrigt tunn. USA-räntorna steg något, efter att USA haft helgstängt på måndagen, med tioåringen upp 3 punkter till 2,03 procent. Svenska räntor visade små nettoförändringar, medan kronan stärktes marginellt till 6,65 mot dollarn och 1 öre till 8,91 mot euron.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från EKNAnnons

Pandemin en katalysator för utvecklingen i många exportföretag

Stefan Karlsson är chefsanalytiker på EKN.
Stefan Karlsson är chefsanalytiker på EKN.

Svensk export börjar få mer luft under vingarna, även om pandemin är långt ifrån över. De företag som klarar sig bäst är de som är vana vid att göra affärer digitalt, menar Stefan Karlsson, chefsanalytiker på Exportkreditnämnden, EKN. 

Så skapar du tillväxt i pandemins spår 

En betydande skillnad jämfört med utbrottet i våras är att många länder nu försöker begränsa smittspridningen via regionala och lokala nedstängningar i stället för landsomfattande, vilket mildrar de negativa ekonomiska konsekvenserna. Det menar EKN:s chefsanalytiker Stefan Karlsson:   

– På kort sikt påverkas förstås de som har en relation till ett företag som drabbas rent praktiskt av lokala restriktioner och av att medarbetarna inte kan gå till jobbet. Men jag tror att risken är liten för att vi återigen kommer se den massiva effekt på exporten vi såg i våras när hela industrier påverkades och efterfrågan försvann helt.

EKN:s tidigare prognos för att den svenska exporten faller med drygt 10 procent för helåret ligger därför fast.

Ny fart på digitaliseringen

Social distansering och nedstängningar av arbetsplatser och samhällen har bidragit till att digitaliseringen inom industrin tagit ny fart. Det gynnar svenska företag med hög digital kompetens, säger Stefan Karlsson, som menar att coronakrisen har blivit en katalysator för en process som redan pågick.

– Det handlar inte enbart om renodlade IT- och teknikbolag. Pandemin och den ökade ekonomiska osäkerheten har satt förnyad press på industrin att se över sina leverantörskedjor, hitta alternativa leverantörer av insatsvaror och effektivisera för att pressa kostnader. 

Reserestriktioner och stängda flyglinjer gynnar företag som är vana vid att göra affärer digitalt, och som även förmår skapa nya affärer och bygga relationer digitalt. 

– Det gäller i synnerhet affärsförbindelser i regioner långt bort, som Ostasien. De företag som redan använder nätet för att hitta och vårda sina kunder trivs självklart i den nya tiden. 

Små och medelstora företags export jätteviktig för Sverige

I mars lanserade EKN en rad åtgärder som syftade till att lindra effekterna av pandemin bland företag av alla storlekar. Ett exempel var att täckningsgraden höjdes för den rörelsekreditgaranti som erbjuds till mindre och medelstora företag, SME. 

– Det är jätteviktigt att små och medelstora företag kan fortsätta att exportera. De stod förra året för drygt 41 procent av landets totala export på 1 496 miljarder kronor. Det är viktigt för oss att stödja dem, säger Stefan Karlsson och noterar att läget för SME-företag ljusnat under hösten.

En undersökning som EKN låtit Demoskop genomföra i september visade att pandemins negativa påverkan på svenska små och medelstora företags export avtar. I juni sa en tredjedel av företagen att deras export minskat kraftigt eller helt upphört. I september säger vart femte företag samma sak. 

Ta reda på mer om hur EKN:s finansieringslösningar fungerar 

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?