Annons

Räntor och valutor: Medvind för pundet

Fredagen präglades av förnyad optimism om att det andra grekiska stödpaketet slutligen kan komma i mål, med minskade EMU-spreadar, stärkt euro och börser på plus.

Tyska räntor handlades vid svensk stängning 2-5 punkter upp jämfört med torsdagen, medan italienska och spanska räntor sjunkit upp till 10 punkter.

"Marknaden förefaller att försöka försätta sig i en bättre position vad gäller förväntningarna om en del goda nyheter" om grekland, sade Eric Wand på Lloyds Bank Corporate Markets till Bloomberg News.

Signaler om att bitarna i det komplicerade pusslet för att ge ett nytt stödpaket till Grekland börjar falla på plats bidrog till ett bättre sentiment.

Uppgifter om att regeringarna i euroområdet överväger att sänka räntorna på stödlånen till Grekland och använda vinster från ECB:s innehav av grekiska statspapper för stödpaketet följdes av uppgifter om att ECB har nått en överenskommelse om att byta sina Greklandspapper mot nya obligationer som är skyddade mot påtvingade förluster.

Om alla bitar faller på plats, och Grekland möter villkoren, skulle eurogruppen på måndag kunna godkänna såväl det nya stödpaketet, på 130 miljarder euro, samt skuldbytesprogrammet för den privata sektorn, PSI.

Financial Times rapporterade dock om att det eventuella stödpaketet kommer med tuffa villkor för Grekland, bland annat måste landet måste hålla ett depositionskonto med tillräckligt mycket kapital för att hantera Greklands skuldbetalningar under nio till tolv månader. Dessutom måste Grekland acceptera en permanent och utökad närvaro av internationella övervakare som ska bevaka regeringens beslut i realtid.

Enligt uppgifter till Bloomberg News vill den tyska regeringen undvika att måndagens omröstning delas upp i flera delar. När eurogruppen hade sin telekonferens i onsdags så var ett förslag som var uppe till diskussion en tvåstegslösning, där finansministrarna först skulle ge klartecken för skuldbyte men skjuta upp beslutet om resten av stödpaketet.

Då skulle EU-toppmötet den 1-2 mars riskera att domineras av nya strider om det grekiska stödet, efter att länder som Nederländerna och Finland uttryckt starka dubier mot nytt stöd innan läget i Grekland klarnat.

Skuldbytet kan bara slutföras när väl regeringarna har gett klartecken för att stabilitetsfonden EFSF kan bidra med 30 miljarder euro i form av kontanter eller säkerheter för att förmå de privata långivarna att gå med på ett skuldbyte.

Süddeutsche Zeitung rapporterade om meningsskiljaktigheter mellan Angela Merkel och Wolfgang Schäuble vad gäller möjligheten att rädda Grekland, men uppgifterna avvisades av den tyske regeringstalesmannen Steffen Seibert som sade att de "drar i samma riktning" för att säkra stabiliteten i det skuldsatta landet och dess medlemskap i euroområdet, rapporterade Bloomberg News.

Italiens premiärminister Mario Monti uppgav efter en telefonkonferens med Angela Merkel och Lucas Papademos på fredagen att de ser goda utsikter för en uppgörelse om Grekland på måndag.

Enligt uppgifter till Reuters på eftermiddagen överväger ECB huruvida nationella centralbanker ska tillåtas att låta sina innehav av grekiska statsobligationer ingå i ett skuldbyte, på samma sätt som de privata långivarna nu står inför.

Nationella centralbanker innehar obligationer för cirka 20 miljarder euro i sina traditionella investeringsportföljer. Innehavet ska åtskiljas från de cirka 40 miljarder euro som ECB köpt i sitt program för obligationsköp som lanserades i maj 2010 och som nu diskuteras om de ska skyddas mot framtida nedskrivningar.

Om centralbankerna tillåts ta förluster skulle det kunna ge en omedelbar klumpsumma för Grekland och vara ytterligare ett bidrag förutom de upp till 15 miljarder euro som skulle kunna frigöras från vinster i ECB:s innehav från köpprogrammet.

Den norska kronan stärktes 5-6 öre mot dollarn och euron och räntorna steg 6-8 punkter i spåren av kommentarer från Norges Banks chef Öystein Olsen på torsdagen, där han signalerade en minskad villighet att sänka räntan för att få upp inflationen. En mer flexibel inflationsmålspolitik ska istället låta detta ta lite längre tid.

Euron stärktes sammantaget från 1:304 till 1:316 mot dollarn.

"En 'risk på'-strategi har fungerat väl givet att den ekonomiska statistiken från USA har varit mestadels positiv. Det finns rikligt med likviditet i systemet, och optimismen ökar om att det kommer att bli ett andra stödpaket för Grekland. Men det finns fortsatt mycket osäkerhet", sade Peter Rosenstreich på Swissqoute Bank till Bloomberg News.

Yenen fortsatte att tappa, till 79:40 mot dollarn. Finansminister Jun Azumi sade att yenens försvagning återspeglar en lämplig timing för Bank of Japans senaste stimulansåtgärd. Mot dollarn har yenen försvagats mer än 2 procent från före BOJ-beskedet i tisdags.

Svenska räntor steg 3-6 punkter medan kronan stärkts 4 öre mot dollarn men tappat 2 öre mot euron, jämfört med noteringarna vid stängning på torsdagen.

På torsdagen reviderade Riksbanken ned sin BNP- prognos till 0,7 procent för i år. På fredagen sade finansminister Anders Borg att regeringen troligen kommer revidera ned sin prognos till runt 0,5 procent.

Anders Borg sade att huvudbilden nu ändå är att "pessimismen ger vika". Han nämnde att situationen i Grekland ser bättre ut, med en skuldnedskrivning på väg, samtidigt som ECB har agerat och regeringarna i Italien och Spanien har inlett kraftfulla strukturreformer. Utanför Europa fortsätter dessutom återhämtningen i USA och Asien växer bra.

"Samlat gör det att riskbilden har förskjutits på ett påtagligt sätt bort från pessimism. Den väldigt negativa riskbedömningen i höstas börjar nu avföras. Det är den mest centrala slutsatsen, även för svensk del", sade han.

Det brittiska pundet fick stöd av en stark start på årets detaljhandelsförsäljning. Försäljningen, inklusive bensin, steg med 0,9 procent i januari från föregående månad och med 2,0 procent i årstakt, över väntade -0,3 respektive +0,5 procent.

USA-räntorna steg på torsdagskvällen och fortsatte upp under fredagen, med den tioåriga statsobligationen 7 punkter upp på 2,02 procent.

Konsumentpriserna i USA steg med 0,2 procent i januari, jämfört med månaden före, och med 2,9 procent i årstakt. Väntat var 0,3 respektive 2,8 procent enligt Bloomberg News prognosenkät. Kärn-KPI, exklusive livsmedel och energi, steg 2,3 procent i årstakt, en uppgång från 2,2 procent föregående månad och högre än väntade 2,2 procent.

"Statistiken indikerar att varken inflation eller deflation kommer att bli en fråga i år. Vi ser det därför som rätt sannolikt att Fed skulle försöka stimulera ekonomin igen, om den åter skulle försvagas", skrev Commerzbank i en kommentar.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?