1515
Annons

Räntor &amp; valutor: Euron tappar<br />

Räntorna i Europas kärna pekar under onsdagens förmiddagshandel svagt nedåt, medan räntorna i periferfin stiger och euron tappar efter att Spanien inte lyckats sälja obligationer till avsedd volym.

Vid lunchtid är den tyska tioårsräntan ned 2 punkter till 1,37 procent, från svensk stängning på tisdagen, medan den svenska är ned 2 punkter till 1,50 procent.

Spanska räntor steg ytterligare efter att Spanien sålde statsobligationer i tre olika löptider för totalt 4,25 miljarder euro. Den avsedda volymen var upp till 4,5 miljarder euro. Efterfrågan var överlag större än vid tidigare motsvarande emissioner, medan räntenivåerna var lägre i två löptider och högre i en.

En positiv nyhet var att euroområdets PMI för tjänstesektorn reviderades upp till 46,7 i november, från preliminära och väntade 45,7.

En negativ nyhet var att detaljhandeln i euroområdet var klart svagare än väntat och sjönk med 3,6 procent i oktober, väntat var en nedgång med 0,8 procent, enligt Bloomberg News. Samtidigt reviderades föregående månad ned till en dubbelt så stor nedgång än den som preliminärt redovisats.

Det har annars varit en späckad morgon för inhemsk makrodata.

Inledde gjorde Silf/Swedbanks svenska inköpschefsindex för tjänstesektorn, som sjönk till ett nytt årslägsta på 46,4 i november, från 50,3 i oktober. Enligt SME Direkts enkät väntade sig analytikerna en inte fullt lika stor nedgång till 48,2.

"Även om konjunkturen i tjänsteföretagen har försvagats har nedgången hittills inte varit lika entydig som under 2008/09 då indexet föll till rekordlåga nivåer", skrev Silf/Swedbank i en kommentar.

Därefter rapporterade SCB att tjänsteproduktionsindex sjönk med 1,1 procent i oktober, jämfört med i september, och med 2,0 procent jämfört med ett år tidigare.

Nordeas analytiker Andreas Jonsson noterar att tjänsteproduktionen fortsatte ytterligare ned i oktober, vilket tyder på att den globala avmattningen nu också slår mot den inhemska sektorn.

"Dagens utfall var svagare än vi hade väntat oss med vi ser det fortsatt som i stort sett överensstämmande med vår prognos om att BNP krymper med runt 0,8 procent fjärde kvartalet. Det är klart under Riksbankens prognos (+0,2% q/q) och stödjer naturligtvis 'caset' för ytterligare räntesänkningar", skriver Andreas Jonsson i ett kundbrev.

Även Anna Råman, Nykredit, noterar att fallet tilltar, vilket stödjer även deras syn om negativ tillväxt fjärde kvartalet och att Riksbanken sänker reporäntan med 25 punkter i december.

Samtidigt fortsatte de svenska restaurangernas försäljning uppåt, med 5,7 procent i oktober jämfört med samma månad 2011, enligt restaurangindex som SCB tar fram i samarbete med Visita, Dagligvaruleverantörernas Förbund (DLF) och Svensk Cater.

En dyster arbetsmarknadsprognos levererade Arbetsförmedlingen, som spår att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,8 procent i år för att därefter stiga till 8,4 procent nästa år och till 8,5 procent 2014.

Sysselsättningen väntas sammanlagt minska med 40.000 personer under 2013-2014.

Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors sade vid en pressträff att nedgången är importerad, för ekonomin och för arbetsmarknaden, och exportföretagen drabbas av en global inbromsning.

Arbetsförmedlingen antar i sin prognos att eurokrisen inte förvärras, att budgetstupet inte slår till i USA, att kronan apprecieras något mot euron, att Riksbanken sänker räntan med 50 punkter, att lönerna ökar med 3 procent för 2013 och 2014, och att inte bostadspriserna i princip är stabila.

Lite mer positiva tongångar kommer från Danske Bank, som skriver att det efter ett mycket svagt 2012 för den globala ekonomin finns goda skäl till mer optimism inför 2013.

"Många motvindar från 2012 lättar och policystimulanserna blir mer kraftfulla. Vi räknar med att få se förbättringar i alla regioner och det skulle bli den första synkrona återhämtningen i världen sedan 2009", skriver Danske Bank i ett analysbrev.

Danske Bank lyfter särskilt fram tre stora osäkerhetsfaktorer som har hämmat den globala tillväxten under 2012, men där utsikterna nu ser bättre ut framöver - eurokrisen, Kina och USA:s finanspolitik.

Amerikanska marknadsräntor pekar också svagt nedåt, med tioårsräntan ned 2 punkter till 1,60 procent.

Intresset riktas fortsatt mot budgetförhandlingarna, där president Barack Obama i en intervju med Bloomberg News på tisdagskvällen sade att republikanernas förslag för att lösa budgetstupet inte kommer att ge tillräckligt mycket pengar. Han sade dock att det fortsatt finns potential för att lösa frågan och att han själv är beredd att ge efter på vissa punkter.

På onsdagens USA-agenda står bland annat ADP:s statistik över sysselsättningen i privat sektor i november, liksom industriorder i oktober. Störst intresse lär dock riktas mot ISM inköpschefsindex för tjänstesektorn, som enligt Bloomberg News enkät väntas visa en nedgång till 53,5 i november från 54,2 i oktober.

Det kinesiska kommunistpartiets nye ledare Xi Jinping sade att Kinas inhemska efterfrågan ska stöttas och urbanisering aktivt uppmuntras, vilket bidrog till god stämning i den asiatiska handeln.

Flera bedömare sade till Bloomberg News att särskilt uttalandet om att stötta urbanisering var positivt.

På valutamarknaden gynnades euron inledningsvis av optimism om Greklands program för statsobligationsåterköp, men efter den spanska emissionen föll den tillbaka under 1:31-nivån, medan kronan tyngs av det oväntat svaga inköpschefsindex för tjänstesektorn.

Euron handlas vid lunchtid kring 1:308 mot dollarn, efter att tidigare varit uppe över 1:312.

Dollarn har i sin tur stärkts till 82:2 mot yenen (81:95).

Kronan har blivit 1 öre svagare mot dollarn och 1 öre svagare mot euron.


Innehåll från MetaAnnons

Experterna: ”Annonsering måste utvärderas och utvecklas”

Fler och fler annonsörer tittar nu på hur man kan fasa ut eller förändra traditionella metoder som reklamblad i brevlådan, TV-reklam och printannonser. De kan fortfarande ge effekt, men nu finns mer prisvärda, mätbara och inte minst framtidssäkra alternativ. Meta, före detta Facebook, berättar här om de digitala lösningarna som ger resultat idag.

”Ingen reklam tack” är sannolikt ett vanligare begrepp på svenska brevlådor än både Svensson och Johansson. Och till de som inte fått upp någon skylt, men ändå inte vill ha reklam, skickas varje år tusentals ton reklamblad som åker direkt i pappersinsamlingen. Till samma plats förpassas ofta oöppnade gratistidningar fulla med annonser som förblir okonsumerade. Lägg därtill ett skenande pris på papper där Tidningsutgivarna väntar sig en 50-procentig ökning inom kort, vilket redan lett till nedläggning av flera tidningar och tryckerier. Så nog hopar sig argumenten mot printlösningarna.

Johnas Liljegren är ansvarig för retail i Sverige för Meta, före detta Facebook. Han ser ofta exempel på företag som gör sina val av marknadsföring av gammal vana.

– All annonsering och kommunikation bör utvärderas och utvecklas med tiden, så även dessa printkanaler. Men det räcker inte med att bli digital och ”posta” ett reklamblad på Facebook. Man bör bygga automation och ny typ av reklamproduktion som effektivt kan skala över många butiker, säger han.

Framtiden finns online – och i butiker

Det nya digitala ekosystemet är mer komplext för annonsörer – på gott och ont. Den digitala kunden är ofta mer flyktig, oförutsägbar och lättdistraherad. Samtidigt finns fler möjligheter än någonsin att kommunicera direkt med kunden och att bygga lojalitet över tid. Men varför välja mellan online och offline när båda har sina uppenbara fördelar? De flesta kundresor har både analoga och digitala inslag, det är därför viktigt att hitta sätt att leda kunden till beslut eller köp på flera sätt.

– Jag har förståelse för att enskilda marknadsföringsaktiviteter är en del av ett större sammanhang där till exempel reklamblad är en del i ett maskineri där man också jobbar med POS (försäljning i butiken), leverantörsavtal och så vidare, säger han och fortsätter:

– Tyvärr har vi en tendens att sätta kanaler i fack där de spelar olika roller för att vi intuitivt tror att det är rätt. När vi utmanar oss och förändrar kanalmixen får vi ofta en förbättrad effekt. 

Eftersom Meta har appar som fyller olika syften för konsumenter så finns stora möjligheter att som varumärke möta kunderna där de befinner sig. Kunden kan till exempel inspireras och upplysas på Instagram och sedan bearbetas på Messenger eller Whatsapp för lojalitet, merförsäljning och kundnöjdhet. 

Hur kan det se ut i praktiken?

– Jag kan till exempel mötas av ett samarbete mellan COOP och mästerkocken ”matfashionistan” på Instagram stories, skicka det som ett direktmeddelande till min fru som skickar det till COOPs bot i Messenger där varorna läggs till i vår gemensamma inköpslista. Jag checkar ut på COOP.se och plockar upp varorna i ”click and collect” på väg hem från jobbet. På vägen dit får jag ett erbjudande från en leverantör i samarbete med COOP på Facebook. Väl på plats går jag in i butiken och kompletterar mitt köp med självscanning via mobilapp. I framtiden kanske jag med hjälp av AR lagar maten tillsammans med matfashionistan i mitt kök tillsammans med min bror i en annan del av landet, säger Johnas Liljegren.

City Gross växer med digitala kuponger

Bekvämlighet, närhet till hemmet och pris är parametrar som påverkar konsumenters val av fysisk butik. I takt med ett accelererat digitalt beteende utmanas dessa parametrar genom teknikutveckling och leveransformat där aktörer inom dagligvaruhandeln behöver ta hänsyn till ytterligare en konkurrensdimension. För kunder som redan befinner sig i butik är rabattkupongen ett vanligt inslag på hyllkanten för att driva försäljning. Genom att också erbjuda kuponger digitalt öppnar de en värld av möjligheter för riktad annonsering (i Metas kanaler) utanför den fysiska butiken, individanpassade erbjudanden och framför allt betydligt mer mätbara resultat.

– Vi har lärt oss att vi kan driva försäljning i butik genom digitala annonser och att de flesta är positiva till att få digitala kuponger via sociala medieplattformar, berättar Jonas Gunnarsson, mediestrateg på City Gross.

Insikterna som Jonas Gunnarsson hänvisar till kommer från ett omfattande test som de gjorde 2020 och 2021 för att få mer kunskap om hur annonser med digitala kuponger påverkar målgruppens shoppingbeteende. Testet utfördes tillsammans med ansedda Retail Academics som med rötter i världsledande forskning inom detaljhandeln och shoppingbeteende är specialiserade på att koda av köpbeteenden för att utveckla försäljning och kundupplevelse. Resultaten från kampanjer med digitala kuponger i utvalda butiker analyserades noggrant. De digitala annonserna ledde till en säljökning på 12 procent och hela 87 procent av den potentiella målgruppen nåddes konsekvent under kampanjperioden.

– Utbudsannonseringen behöver utmanas datamässigt då mycket sker av gammal vana. Med Metas möjlighet att geostyra sin kommunikation skapas unika möjligheter att följa upp kampanjen från traditionella räckviddsmått hela vägen till vad som faktiskt säljs ur hyllan. säger Patrik Thulin, vd på Retail Academics.

Samtidigt fick målgruppen i en enkät svara på hur de ville få sin information från City Gross. Svaren visade att 70 procent tyckte att annonsering via sociala medier var ett bra sätt att få erbjudanden och kuponger.

– Samarbetet gav en bred inblick i försäljningseffekten och kundernas åsikter baserat på de val av produkter och erbjudanden vi gör, berättar Jonas Gunnarsson.

Johnas Liljegren fyller i:

– Meta har lösningar för att visa hur kundresan ser ut oavsett om försäljning sker i butik, app eller på webb och sociala medier. För att få tillgång till verktygslådan och för att tillfredsställa konsumenternas krav på både personalisering och integritet så behöver annonsörer göra en del tekniska implementationer. Det kan krävas en liten investering men med det på plats kan man följa kunderna i den beteendeförändring de går igenom, avslutar han.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?