ANNONS:
Till Di.se
TISDAG 17 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

De plundras av nya Robin Hood-skatten

  • Foto: Scanpix

Genom att lägga till en statlig miljard hoppas regeringen kunna rädda en kompromiss om ett nytt system för inkomst- och kostnadsutjämning mellan kommunerna. Många kommuner ute i landet får betala mindre, en rad storstadskommuner mer, enligt regeringens förslag.

Enligt finansmarknadsminister Peter Norman (M) ska förslaget, som ska införas 2014, rätta till de orättvisor som finns i dagens föråldrade system samtidigt som det inte ska hämma tillväxten.

En över partigränserna enig utredning kom redan våren 2011 med ett förslag till ett nytt system. Förslaget var då att systemet skulle införas 2013, för att ersätta dagens, som bygger på beräkningsmodeller från 1990-talet och därför inte har hållit jämna steg med den faktiska utvecklingen. Det har framförallt lett till stora skevheter, eller orättvisor som Peter Norman väljer att kalla det, för kommuner som under de 10—15 åren har byggt ut barnomsorgen kraftigt.

Men regeringen har sedan utredningen kom, under hårt tryck från bland annat det tiotal moderatledda kommuner som anser att utredningsförslaget missgynnade dem i alltför hög grad, våndats över vad som kan vara möjligt att föreslå. Genom att skjuta till en miljard ur reformutrymmet ser regeringen till att de nämnda kommunerna inte förlorar lika mycket per invånare jämfört med utredningens förslag.

"Ingen skulle tjäna på att de får betala en större andel av skatteintäkterna till systemet än vad de gör i dag", sa Peter Norman på en pressträff och hävdade att han hämtat inspiration till lösningen från jobbskatteavdraget.

Om regeringen får stöd i riksdagen införs systemet i steg från 2014.

Ingen kommun ska få en större försämring än 250 kronor per invånare per år, vilket gör att det kan ta kanske sex år innan systemet är helt infört eftersom en kommun som Lund beräknas få en försämring på 1.300 kronor per invånare och år jämfört med dagens system och landstinget i Västerbotten nära 1.400 kronor.

Kommuner som får en liten eller stor förbättring, många går plus med över 2.000 kronor per invånare och år, får också ta del av den i flera steg, allt kommer inte på en gång.

Den nu presenterade departementspromemorian skickas ut på remiss till slutet av mars. Före sommaren ska sedan en lagrådsremiss skrivas och en proposition till riksdagen planeras under hösten. Peter Norman har hopp om att få stöd för sitt förslag i riksdagen, eftersom det inte skiljer sig så mycket från utredningens förslag som sju partier backade upp.

"Vi ligger väldigt nära utredningen. Vi en liten justering på intäktssidan och det kompenserar vi med en miljard från staten", säger Peter Norman till TT.

Centerpartiet, och Kristdemokraterna, är de två regeringspartier som varit mest kritiska utåt mot att Peter Norman inte har kommit med något förslag. Nu hävdar Centerledaren Annie Lööf att regeringens besked innebär en arbetsseger för hennes parti.

"Det är mycket viktigt att få ett nytt system på plats", säger Lööf till TT.

Med rättvisare regler för kostnadsutjämning kan kommunernas förutsättningar bli mer likvärdiga, enligt henne. Hon säger att hon inte håller med om att det som utredningen föreslog i enighet skulle ha haft negativ inverkan på tillväxten i en del kommuner. Peter Norman har hävdat att det är det främsta skälet till att regeringen har dröjt med förslag till nu.

"En enig utredning kom ju fram till att det inte hade några tillväxthämmande faktorer", säger Lööf.

Också Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har krävt att regeringen ska få tummen ur. Inte minst för att kommunernas budgetplanerare ska veta vad som gäller 2014, i god tid.

Det förklarar också varför regeringen väljer att redan nu, i en pm, beskriva huvudlinjerna.

"Vi har forcerat det här arbetet", säger Peter Norman.

Enligt regeringens tabell är de fem kommuner som vinner mest på det föreslagna systemet Högsby, Ljusnarsberg, Vilhelmina, Boxholm och Lekeberg. De får en förstärkning på över 2.200 kronor eller mer per invånare och år.

I motsatt del av tabellen finns Lomma, Sollentuna, Lidingö, Järfälla och Lund som får en minskning på mellan 870 och 1.300 kronor per invånare och år.

Tyck till