Annons

Räntor och valutor: <br />Dollarn starkare<br />

Det var en ganska lugn utveckling på finansmarknaderna när USA-börserna och räntehandeln i USA åter öppnade på onsdagen efter att ha tvingats hålla stängt på grund av stormen Sandy. Dagen inleddes med god riskaptit, men den klingade successivt av under eftermiddagen.

Räntorna i Europas kärna stängde i stort sett oförändrat och euron var i det närmaste stabil mot dollarn. Europabörserna var överlag ned vid svensk stängnig och även USA-börserna låg på minus.

Svenska räntor visade små förändringar och tioårsräntan låg kvar på 1,53 procent. Kronan handlades likaså rätt stabilt mot både dollarn och euron.

I Europas periferi sjönk räntorna, framför i Spanien, där obligationsmarknaden fick stöd av statistik som visade att landet hade ett överskott i bytesbalansen i augusti, det andra någonsin sedan euron infördes.

Finansministrarna i eurogruppen hade ett telefonmöte om Grekland. Den stora frågan är om landet ska kunna få några lättnader i villkoren för sitt stödpaket, men som väntat kom inga besked i frågan vid mötet.

Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker skrev i ett uttalande att beslut om Greklands stödprogram kommer att fattas vid ordinarie möte den 12 november. Eurogruppen "noterade" Grekland framsteg och uppmanade landet att lösa kvarvarande frågor och snabbt få till ett avtal med långivarna i trojkan. Eurogruppen meddelade också att Grekland måste genomföra utlovade åtgärder (prior actions).

Dessutom lade den grekiska regeringen fram sin budget för 2013 inför parlamentet, där de spår en djupare recession och ett större underskott än i tidigare budgetutkast. Budgetunderskottet väntas nu uppgå till 5,2 procent av BNP 2013, jämfört med tidigare 4,2 procent.

BNP spås samtidigt sjunka 4,5 procent nästa år, tidigare 3,8 procernt, och statsskulden som andel av BNP har därmed reviderats upp, till 189,1 procen av BNP nästa år. Statsskulden väntas toppa på 191,6 procent av BNP 2014, det år då Grekland väntas få en positiv BNP-tillväxt efter åratal av recession.

Det finns en majoritet i det grekiska parlamentet för att anta budgeten, trots att Demokratisk Vänster, det minsta partiet i regeringskoalitionen, har sagt att de kommer att rösta nej på grund av vad de ser som oacepptabla reformer på arbetsmarknaden.

USA-räntorna steg inledningsvis, i den asiatiska och europeiska handeln, men sjönk sedan tillbaka i ett generellt surare klimat. Den tioåriga statsobligationsräntan var ned 2 punkter till 1,70 procent, från måndagens tidiga USA-stängning.

Chicago inköpschefsindex nådde inte upp till förväntningarna i oktober. Indexet steg svagt, till 49,9 i oktober från 49,7 i september, vilket var under väntade 51,0 i Bloomberg News analytikerenkät och även den andra månaden i rad med ett index under 50-strecket.

BNP Paribas skrev i ett marknadsbrev att Chicago-PMI kom in klart under förväntningarna och att detaljerna var svaga, sex av åtta delindex sjönk. Index för nya order steg dock något.

Arbetslösheten i euroområdet steg till rekordhöga 11,6 procent i september, från 11,5 procent i augusti. Samtidigt visade Eurostats snabberäknade statistik att inflationen var 2,5 procent i oktober, ned från 2,6 procent i september.

"Uppgången i arbetslösheten i euroområdet, i kombination med den höga KPI-inflationen, bådar inte gott för privatkonsumtionen", sa Ben May vid Capital Economics till Reuters.

Under onsdagen kom dock tysk detaljhandel i september in oväntat starkt.

Norges Bank lämnade som väntat styrräntan oförändrad på 1,50 procent och meddelade att räntan väntas bli något lägre än vad banken räknade med i somras.

"Styrräntan hålls låg på grund av att prisökningstakten är låg och för att räntorna internationellt är mycket låga", sa centralbankschefen Öystein Olsen i en kommentar.

Han tillade att inflationen gradvis väntas stiga och att analyserna i den penningpolitiska rapporten talar för att styrräntan hålls på dagens nivå över årsskiftet och att den därefter gradvis ökar mot mer normal nivå.

"Sammantaget var det inga stora överraskningar i dag. Norges Bank senarelägger sin första höjning och lämnar oförändrat. Vi står fast vid vår prognos om en första höjning i oktober 2013", skrev Katrine Godding Boye, senioranalytiker vid Nordea i Oslo, i ett marknadsbrev.

Hon tillade att Norges Banks egen prognos indikerar en höjning tidigast i mars nästa år liksom en sannolikhet för ytterligare en höjning under 2013.

På valutamarknaden tappade euron marginellt mot dollarn, till 1,297 från 1,298 på tisdagen. Dollarn stärktes i sin tur något mot den japanska yenen.

Den norska kronan stärktes markant mot euron efter att Norges Bank meddelat att de inte kommer att köpa någon utländsk valuta för oljefondens räkning i november.

"Många analytiker hade räknat med en ökning av valutaköpen i november så det här kom som en överraskning", sa Ida Wolden Bache, makroanalytiker vid Handelsbanken i Oslo, till Reuters.

Den svenska kronan tappade 1 öre mot dollarn till 6,64 och var mer eller mindre oförändrad till 8,61 mot euron.

När stormen Sandy nu dragit vidare börjar banker och analyshus räkna på de ekonomiska effekterna av stormen. Med ledning av tidigare naturkatastrofer ser Goldman Sachs det saom troligt med en viss negativ effekt på några tiondels procentenheter på detaljhandel, bygginvesteringar och industriproduktion i oktober. Men november/december och kanske de första månaderna i 2013 kan komma att få se något högre tillväxt än vad som annars varit fallet.

Goldman Sachs väntar sig ingen märkbar effekt på fjärde kvartalets BNP-utfall, då den negativa inverkan på oktober i stort uppvägs av en positiv inverkan på november/december.

Wells Fargo tror däremot att Sandy kan sänka BNP-tillväxten under det fjärde kvartalet med 0,2 procentenheter och IHS Global Insight skriver preliminärt ned sin prognos för fjärde kvartalets BNP till 1,0-1,5 procent från tidigare 1,6 procent.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?