Annons

Räntor och valutor: Statistik sänker kronan<br />

Kronan fortsatte att försvagas mot andra valutor i onsdagens handel samtidigt som svenska statspappersräntor sjönk mer än i övriga Europa efter nya svaghetstecken om den svenska konjunkturen.

Euron stärktes 9 öre mot kronan, till 8,62, medan dollarn stärktes 7 öre till 6,67. TCW-index steg till 119,87 (118,75).

Martin Enlund, senior valutastrateg på Handelsbanken, konstaterade i ett kundbrev på onsdagsmorgonen att det är intressant att notera att svenska data nu ideligen bjuder på besvikelser, där den viktigaste orsaken är fördröjda effekter av en starkare valuta.

"I den mån det leder till att Riksbanken sänker räntan mer än vad som prisats in implicerar exempelvis en reporänta på 0,75 procent en euro/sek-kurs över 9:00 (med antagande om oförändrad ränta från ECB)", skrev Martin Enlund.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 2-4 punkter på onsdagen, tioårsräntan ner 4 punkter, till 1,46 procent, och räntegapet mot den tyska motsvarigheten krympte till 1 punkt (3).

Silf/Swedbanks inköpschefsindex för tjänstesektorn till 47,3 i september från 50,7 föregående månad. Samtliga delindex förutom sysselsättningen sjönk, och alla delindex hamnade utanför tillväxtzonen. Det största negativa bidraget stod affärsvolymen för, tätt följt av orderingången.

Mikael Sarwe, Nordea, skrev i ett kundbrev att utfallet var svagare än väntat och konstaterade att såväl PMI för den privata tjänstesektorn som för tillverkningsindustrin försämrades kraftigt i september.

"Följaktligen ser tillväxten svagare ut för andra halvan av 2012 och dagens rapport understryker vår prognos om att Riksbanken kommer att sänka reporäntan igen", skriver Mikael Sarwe.

Tidigare i veckan föll Silf/Swedbanks inköpschefsindex för tillverkningsindustrin i september oväntat till 44,7, från 45,1 i augusti.

I övriga Europa sjönk tyska obligationsräntor med längre löptider något medan spanska tioårsräntor till slut steg 4 punkter efter en oregelbunden utveckling under dagen.

I går, tisdag, dementerade Spaniens premiärminister Manuel Rajoy att en spansk förfrågan om ett stödpaket skulle vara nära förestående. Analytiker anser att de reformåtgärder som regeringen lagt fram gör att den när som helst kan ansöka om stöd.

Enligt uppgifter i grekiska NET Radio bedömer IMF att Greklands BNP kan falla med 4,0-4,5 procent 2013, vilket skulle vara en betydligt svagare utveckling än de -3,8 procent som den grekiska regeringen räknar med. Enligt radiouppgifterna anser den så kallade trojkan därför att Grekland behöver tuffare åtgärder för att få ner underskottet än vad som för närvarande planeras.

NET Radio rapporterade vidare att de nya åtgärderna sannolikt inte kommer att vara godkända innan EU-toppmötet 18-19 oktober, och att Grekland inte kommer kunna presentera åtgärderna vid eurogruppsmötet den 8 oktober.

På statistikfronten sjönk EMU:s tjänste-PMI för september till definitiva 46,1, jämfört med 47,2 månaden före. Preliminärt angavs 45,9.

En positiv nyhet var att detaljhandelsförsäljningen i euroområdet var mindre svag än befarats. Försäljningen steg 0,1 procent jämfört med månaden före och sjönk 1,3 procent jämfört med ett år tidigare. Här låg förväntningarna på -0,1 respektiver -1,9 procent, enligt Bloomberg News enkät bland analytiker.

I Kina sjönk inköpschefsindex för tjänstesektorn till 53,7 i september från 56,3 föregående månad, den lägsta noteringen i Bloomberg News data tillbaka till mars 2011. Index över nya order sjönk till 51,8 från 52,7.

I USA noterades ISM-index för tjänstesektorn till 55,1 i september, upp från 53,7 i augusti. Enligt Bloomberg News enkät väntade analytiker en nedgång till 53,4 i september.

Bland underindexen sjönk sysselsättningsindex, index över exportorder samt orderboksindex, medan indexet för affärsaktiviteten, prisindex och orderindex steg.

Anthony Nieves, chef chef för undersökningskommittén, kallade rapporten för "mycket stark", men att han vill se uthålliga uppgångar för att bekräfta utvecklingen. Han sa att förbättrat förtroende bör leda till fler jobb.

En rapport från ADP på onsdagen visade att sysselsättningen i den privata sektorn steg med 162.000 personer i september. Det var högre än väntade 140.000 och även högre än de 128.000 som prognoserna om den privata sysselsättningstillväxten i september som prognoserna inför fredagens officiella statistik pekar mot.

Marknaden reagerade avvaktande på ADP-statistiken, som de senaste månaderna har visat en betydligt bättre sysselsättningsutveckling än vad som senare har framkommit i den officiella statistiken. I september visade ADP-data att den privata sysselsättningen ökade 201.000 i augusti (nu reviderat till 189.000), betydligt högre än de 103.000 som den officiella statistiken visade.

RDQ Economics väljer att hålla fast vid sin prognos om att den officiella statistiken kommer att visa en sysselsättningsökning med 110.000 personer i september. De påpekar dock att den starkare utvecklingen enligt ADP nu stöds av andra positiva arbetsmarknadsindikationer, som sysselsättningsindex i industri-ISM, den senaste veckostatistiken över nyanmälda arbetslösa och Conference Boards hushållsindikator.

Amerikanska statspappersräntor sjönk svagt i längre löptider efter den svenska marknadens stängning på tisdagen. I onsdagens handel visade de begränsade rörelser, vid den svenska marknadens stängning noterades tioårsräntan till 1,64 procent, 1 punkt högre än vid samma tid på tisdagen.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?