1515
Annons

Räntor och valutor: Euron försvagas

Marknadsräntorna i euroområdets kärnländer sjönk på måndagen medan italienska och spanska, men framförallt portugisiska, räntor steg ytterligare. Euron tyngdes inför EU-toppmötet.

Vid svensk stängning var räntan på den tyska tioåriga benchmarkobligationen ned 6 punkter till 1,80 procent, jämfört med svensk stängning i fredags, medan den svenska tioårsräntan slutade ned 4 punkter till 1,72 procent.

Portugals femåriga CDS-kontrakt (Credit Default Swaps) steg till nya rekordnivåer under förmiddagen och visade en sannolikhet på 71 procent för att landet ska tvingas ställa in sina betalningar. På eftermiddagen kom uppgifter om att Europeiska centralbanken var inne och köpte portugisiska statsobligationer.

Investerarna är oroliga för att de ska tvingas ta förluster på sina portugisiska obligationsinnehav vid en grekisk överenskommelse.

"Portugals skuld och brist på tillväxt är väldigt lik Greklands. Deras räntor stiger eftersom det är väldigt tydligt för alla att om det blir en haircut för Grekland, då kan det bli det för Portugal också", sade Yannick Naud, på Glendevon King Asset Management, till Bloomberg News.

En emission av italienska statsobligationer tog in 7,48 miljarder euro, avsedd volym var upp till 8 miljarder euro. Snitträntan för en tioårig obligation sjönk till 6,08 procent, jämfört med 6,98 procent vid föregående motsvarande emission den 29 december. Även en femårig obligation såldes till klart lägre ränta än vid närmast föregående emission. De italienska tioårsräntorna sjönk något efter emissionen.

En fransk emission av växlar i olika löptider tecknades till övervägande del till lägre räntor än tidigare och avsedd volym såldes.

Statistik från euroområdet visade att den samlade konfidensindikatorn för januari steg till 93,4 i januari, från 92,8 månaden före. Det var dock något lägre än väntade 93,8, enligt Bloomberg News enkät bland analytiker.

Kommissionen noterade att uppgången var ett resultat av ett förbättrat sentiment i tjänstesektorn och, i mindre grad, även bland hushåll och byggsektorn.

Undersökningen visar också att cheferna justerade upp anställningsplanerna i samtliga sektorer utom inom detaljhandeln. De höjde samtidigt bedömningarna om förväntade försäljningspriser i samtliga sektorer.

EU-kommissionens ledande indikator för företagsklimatet i euroområdet steg samtidigt till -0,21 i januari, jämfört med reviderade -0,32 föregående månad, rapporterar kommissionen (-0,31). Analytiker hade väntat sig en indikator på -0,25.

Förtroendeindikatorn för industrin uppgick till -7,2 jämfört med reviderade -7,2 föregående månad (-7,1), väntat var en uppgång till -6,8. För hushållen steg index till - 20,7, från -21,3, väntat -20,6.

Konsumentpriserna i Tyskland sjönk 0,4 procent från mitten av december till mitten av januari. Inflationstakten uppmättes till 2,0 procent, enligt preliminär statistik. Föregående månad var inflationstakten 2,1 procent.

Statistiken kom in i linje med förväntningarna.

Litauens BNP var dock svagare än väntat under fjorårets sista kvartal. BNP steg 4,3 procent jämfört med motsvarande kvartal året före, väntat var en uppgång med 6,0 procent.

Jämfört med föregående kvartal sjönk Litauens BNP med 0,9 procent.

I fokus stod annars EU-toppmötet i Bryssel, som inleddes på eftermiddagen. Tanken var att i första hand avhandla finanspakten och tillväxtfrågor, men läget i Grekland lär återigen pocka på uppmärksamhet.

Institute of International Finance, IIF, uppgav på lördagen att framsteg har gjorts i förhandlingarna med Grekland om skuldbytesavtalet, och att ett slutligt avtal kan träffas under den kommande veckan.

Även Financial Times rapporterade att ett avtal är mycket nära och enligt tidningens uppgifter skulle avtalet innebära att värdet minskas med något över 70 procent.

Under helgen avslöjades en tysk plan om att införa en överrock för Aten, en "budgetkommissionär" från EU med rätt att lägga in veto mot grekiska beslut vad gäller skatter och utgifter. Detta i utbyte mot ett nytt stödpaket från EU. Förslaget avvisades bestämt från grekiskt håll.

Enligt uppgifter till Der Spiegel vill Grekland nu ha ett stödpaket på 145 miljarder euro, 15 miljarder euro mer än vad som tidigare överenskommits. Samtidigt har EU och IMF presenterat en lång lista på åtgärder som krävs för att Grekland ska få ett nytt stödpaket.

På väg in till mötet sade statsminister Fredrik Reinfeldt att han förstår de nya kraven på Grekland eftersom landet gör för lite.

Sverige och andra EU-länder utanför euron blir bara bundna av finanspakten om länderna själva väljer att bli det, enligt det sista utkastet till slutsatser till det mellanstatliga avtalet för finanspakten, som ska presenteras för EU:s stats- och regeringschefer under måndagseftermiddagen.

Sverige och andra uteländer får, enligt utkastet, delta minst en gång per år i euroländernas toppmöten för att diskutera finanspakten.

Amerikanska marknadsräntor sjönk också på måndagen. Enligt handlare förekom det spekulationer om att Federal Reserve förbereder att öka sina tillgångsköp för att stötta ekonomin. Förra veckan meddelade Fed att de kommer att behålla sina styrräntor låg till slutet av 2014.

På eftermiddagen redovisades statistik som visade att de privata inkomsterna steg 0,5 procent, medan privatkonsumtionen var oförändrad i december. Här väntades en uppgång på 0,4 respektive 0,1 procent jämfört med föregående månad. Priserna, mätt som PCE, väntas steg med 2,4 procent i årstakt, ned från 2,5 procent i november.

RDQ Economics skrev i ett kundbrev att sett ur ett "Keynesianskt perspektiv av aggregerad efterfrågeteori" var rapporten en besvikelse, men att en uppgång i sparandet gör att kommande inkomstökningar sannolikt kommer att spenderas.

Senare i veckan väntas bland annat Chicago inköpschefsindex och hushållens konfidensindikator i USA på tisdagen, inköpschefsindex i industrin i Kina, Sverige och USA och snabb-KPI i euroområdet på onsdagen och jobbrapport i USA och fredagen.

På valutamarknaden har euron tappat till 1,3099 mot dollarn, jämfört med 1,3117 vid svensk stängning i fredags. Mot yenen föll euron under 100-strecket för första gången på en vecka.

Dollarn försvagades på eftermiddagen mot yenen, till 76,41, jämfört med 76,79 i fredags.

Kronan tappade 1 öre till 6,79 mot dollarn och var stabil kring 8,89 mot euron, jämfört med i fredags eftermiddag.


Innehåll från Lunds universitetAnnons

De tog sin cancerforskning från idé till verklighet

Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.
Lao Saal, en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB.Foto:André de Loisted

På Lunds universitet är cancerforskningen ett av akademins flaggskepp. I nära samarbete med vården och andra aktörer är målet att ta universitetets innovationer ut i den verkliga världen där den kan göra verklig skillnad. Ett lyckat exempel är SAGA Diagnostics AB – ett spinoff-företag som nu arbetar med bland annat AstraZeneca.  

Allt började 2009 när Lao Saal, idag universitetslektor på Lunds universitet, flyttade till Lund och startade en cancerforskargrupp. Forskargruppen fick finansiellt stöd av bland annat Cancerfonden och Vetenskapsrådet och studerade flera olika typer av behandlingssätt för cancersjukdomar. Men, ett område som fick dem att höja på ögonbrynen lite extra var vätskebiopsi.  

– Istället för att behöva göra ett större ingrepp på patienten där man tar ett vävnadsprov, som man vanligtvis gör, kan man genom vätskebiopsi ta ett prov baserat på vätska. Antingen blod, urin eller i vissa fall saliv, säger Lao Saal. 

Här kan du läsa mer om vätskebiopsi

Genom vätskebiopsi kan man mäta hur många cancerceller en patient har i kroppen och hur den förändras. Teknologin mäter nämligen en specifik biomarkör, så kallad cirkulerande tumör-DNA (ctDNA). 

– Det finns idag ett stort behov av förbättrade biomarkörer för att diagnostisera cancer, välja bäst behandling och övervaka hur patienten svarar. Genom ctDNA kan vi lösa de problemen på ett minimalt invasivt sätt, förklarar han. 

Från forskargrupp till spinoff-företag

Åren gick och cancerforskningen fortsatte att blomstra. Forskargruppen hade något stort på gång och en organisation på universitetet såg potential i att ta forskningen ett steg längre. Som en avknoppning bildades cancergenomikföretaget SAGA Diagnostics under 2015, som idag utvecklar ultrakänsliga flytande biopsitester för tidig upptäckt av canceråterfall och precisionsmedicin vid cancerbehandling.

– Vi hade egentligen inga planer på att starta ett företag, utan vi fokuserade bara på forskningen. Men när idén presenterades och chansen kom så tog vi den. Lunds universitet och Lunds universitets cancercentrum (LUCC) har spelat en stor roll för att kunna ta det här betydande steget, säger Lao Saal som är en av de två grundarna av SAGA Diagnostics AB. 

Läs mer om SAGA Diagnostics här 

Lunds universitet en möjliggörare

Sex år har passerat sedan företaget startades och idag har bolaget 20 anställda som strävar efter att förbättra vården med deras ultrakänsliga tjänster och produkter. Företaget finansieras av stora investerare såsom Segulah Medical Acceleration och samarbetar bland annat med läkemedelsjätten AstraZeneca och svenska Alligator Bioscience. 

– Jag är oerhört stolt att vår teknik har nått till vården och kan användas i praktiken. Vi är ett ungt företag som kommit långt på kort tid. Den utveckling och kommersialisering vi har gjort från Lund universitet till att faktiskt kunna göra skillnad för patient och samhälle betyder otroligt mycket, säger Lao Saal. 

Om Lunds universitet cancercentrum
LUCC samordnar cancerforskning vid Lunds universitet och startade under 2019. LUCC ska ge stöd till universitetsledning, fakultetsledning och Region Skånes ledning till att fatta välinformerade och strategiska beslut som rör cancerområdet inom verksamheterna forskning, utbildning, innovation och samverkan. Läs mer om LUCC här.

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?