1515
Annons

Räntor och valutor: Kronan stärktes

Under måndagen smälte finansmarknaderna att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's på fredagskvällen sänkte kreditbetyget för nio euroländer, däribland Frankrike.

Redan på fredag eftermiddag läckte det ut uppgifter om nära förestående nedgraderingar från S&P, vilket fick euron att försvagas och räntespreadarna i Europa att vidgas.

På måndagen kom sedan en liten rekyl, med generellt minskade spreadar och en lite starkare euro. Europabörserna pendlade mellan plus och minus och var vid den svenska räntemarknadens stängning överlag svagt upp. Den enda större effekten av de sänkta kreditbetygen var en kraftig uppgång för portugisiska statsobligationsräntor. Analytiker hänförde de dämpade rörelserna till att de sänkta kreditbetygen till stor del redan var inprisade av marknaden.

Svenska räntor visade små förändringar och kronan stärktes något öre mot både dollarn och euron. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan steg 1 punkt till 1,60 procent samtidigt som den tyska tioårsräntan var upp 1 punkt till 1,77 procent.

"Reaktionen på S&P-nedgraderingen har varit ganska dämpad. Den var ingen överraskning och var välflaggad", sa Orlando Green, räntestrateg vid Credit Agricole i London, till Bloomberg News.

Franska obligationsräntor sjönk 5-9 punkter den första handelsdagen som icke AAA-land, efter att ha stigit något på fredagen när medieuppgifter om den kommande S&P-sänkningen började florera. Den franska tioårsräntan hade vid svensk stängning sjunkit 5 punkter till 3,03 procent. Enligt vissa bedömare fanns en viss lättnad över att Frankrikes betyg trots allt bara sänktes med ett steg.

Frankrike klarade också utan problem det första testet på det sänkta kreditbetyget, när landet på måndagen smärtfritt emitterade statsskuldsväxlar. Räntorna blev lägre i alla emitterade löptider än vid motsvarande emission en vecka tidigare och franska räntor fortsatte ned efter emissionen.

"Växelemissionerna har genomförts utan problem, vilket hjälper marknadens sentiment gentemot euroområdet", sa Orlando Green vid Credit Agricole.

I Portugal steg räntorna däremot kraftigt, med som mest över 300 punkter i kortare löptider, och spreaden mot Tyskland vidgades därmed till en rekordhög nivå. Analytiker hänförde den rörelsen till att Portugal efter att S&P nedgraderat landets kreditbetyg två steg till BB- nu har ett så lågt kreditbetyg att det faller ur olika obligationsindex.

Spanska och italienska räntor sjönk, vilket delvis hänfördes till att ECB ska ha varit inne och köpt dessa länders statsobligationer. Italienska räntor sjönk med 4-10 punkter och spanska räntor 3-9 punkter.

Sen fredagskväll kom beskedet från S&P att de sänker kreditbetygen för nio euroländer, där den stora nyheten var att euroområdets näst största ekonomi, Frankrike, fick sitt kreditbetyg sänkt ett steg till AA+ från AAA. Även Österrike tappade sitt AAA-betyg och fick sitt betyg sänkt ett steg tillsammans med Malta, Slovaken och Slovenien. Kreditbetygen sänktes med två steg för Cypern, Italien, Portugal och Spanien och alla euroländerna utom Tyskland och Slovakien får dessutom negativa utsikter på sina betyg.

Standard & Poor's motiverade sänkningarna med att de initiativ som har tagits under de senaste veckorna av EU- politiker kan visa sig vara otillräckliga för att hantera den nuvarande systemstressen i eurozonen. S&P anser också att resultaten av EU-toppmötet i början av december är otillräckliga för att hantera situationen.

"Nedgraderingarna, som plockade av Frankrike och Österrike sin AAA-status, var inte oväntade. Men de kommer troligen att få dominoeffekter, med en möjlig nedgradering av EFSF, euroområdets räddningsfond. Dessutom är Italien, efter en nedgradering med två steg till BBB+, nu bara tre steg bort från att förlora sin investment grade-status", skrev HSBC i en kommentar till S&P-sänkningarna.

Efter att de väntade nedgraderingarna från S&P nu klarats av vändes blickarna raskt mot just EFSF efter att sex euroländer med AAA-betyg nu bara blivit fyra.

S&P har satt kreditbetyget för EFSF på bevakning och väntas de närmaste dagarna återkomma med om det blir en nedgradering eller inte. EU-källor uppgav för Nyhetsbyrån Direkt att EFSF:s kreditbetyg att EU räknar med att EFSF kommer att få sänkt betyg och att det krävs ytterligare garantier för att upprätthålla fondens lånekapacitet. Från tyskt håll var beskedet på måndagen tydligt att det inte blir några nya tyska pengar till EFSF. Enligt en ledande CDU- företrädare är det upp till de nedgraderade länderna att öka sina garantier.

Flera marknadsbedömare påpekar att ett sänkt betyg för EFSF lär vara minst lika inprisat som fredagens nedgraderingar och därför inte heller bör ge upphov till några större reaktioner. Ett första test på förtroendet för EFSF kommer på tisdagen när fonden ska emittera växlar.

Frånsett S&P:s nedgraderingar var Grekland fortsatt i fokus på måndagen efter att förhandlingarna med de privata långivarna om ett skuldbyte på fredagen avbröts för "reflektion", vilket ökade farhågorna för en oordnad default.

På onsdag ska förhandlingarna återupptas och Greklands premiärminister Lucas Papademos uttryckte gott hopp om att Grekland ska kunna nå en uppgörelse med sina långivare.

"De pågående diskussionerna har, tror jag, hjälpt oss att nå en punkt som är nära ett avtal, men det är nödvändigt med viss ytterligare reflektion över hur vi ska få ihop alla delar", sade Lucas Papademos till CNBC på måndagen.

USA-räntorna visade små förändringar efter svensk stängning i fredags och tioårsräntan steg 1 punkt till 1,86 procent. På måndagen höll de amerikanska marknaderna på grund av Martin Luther King-dagen.

På valutamarknaden stärktes euron marginellt mot dollarn, till 1,267 från 1,266 vid svensk stängning på fredagen. Mot yenen slog euron en ny 11-årslägsta i måndagens asiatiska handel innan euron repade sig något.

Analytiker hänförde de måttliga rörelserna till att S&P:s nedgraderingar var så väntade och valutamarknaden blickar nu framåt mot beslutet om EFSF:s kreditbetyg och utfallet i de grekiska skuldförhandlingarna.

Kronan stärktes 2 öre mot dollarn till 7,00 och 2 öre mot euron till 8,87, från fredagens svenska stängning.


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?