1515

Stockholmsbörsen: Spurt över nollstrecket

Stockholmsbörsen stängde i stort sett oförändrad efter en torsdag som dominerats av räntebesked. De starkaste sektorerna var energi och material medan telekom och verkstad var de svagaste.

SIX Generalindex var vid stängning upp 0,1 procent till 279. OMXS30 hade stigit med 0,1 procent till 919. Omsättningen på Stockholmsbörsen var 12,2 miljarder kronor.

De makroekonomiskt relaterade nyheterna dominerade som vanligt på torsdagen. I Italien godkände senaten det förstärkta budgetåstramningspaketet som parlamentet kommer att rösta om i nästa vecka. Det ursprungliga åtstramningspaketet vattnades först ut av Berlusconis regering men fick sedan, efter tryck från obligationsmarknaderna och ECB, återigen förstärkas.

Chefen för den tyska branschorganisationen för verkstadsindustrin, VDMA, uppgav för Reuters på torsdagen att turbulensen på de finansiella marknaderna ännu inte hade lett några ordercancelleringar i den tyska industrin.

Dagens största nyhet var också en av de mest väntade, att ECB beslutade enhälligt att som väntat lämna räntan oförändrad vid 1,50 procent. Centralbanken sänkte sina BNP-prognoser för återstoden av innevarande och för nästa år och sade att riskerna för prognosen låg på nedsidan, vilket även det var en sänkning från den tidigare bedömningen av riskerna som balanserade. Banken väntar sig att inflationen ligger kvar över 2 procent under de kommande månaderna men att den sedan sjunker till under 2 procent under 2012. Riskerna för inflationen, sade Trichet på sin presskonferens, är balanserade.

Bank of England lämnade sin styrränta oförändrad på 0,50 procent, vilket var väntat.

Sent i natt kommer USA:s president Barack Obama hålla ett tal om nya ekonomiska åtgärder och klockan 19.30 kommer Federal Reserve-chefen Ben Bernanke att hålla ett tal med titeln "USA:s ekonomiska utsikter". På det kom två statistikpunkter på torsdagen. Antalet nya arbetssökande uppgick till 414.000 under vecka 35, väntat var 405.000. Handelsbalansen uppgick till -44,8 miljarder dollar i juli, väntat var -51,0 miljarder.

Från den svenska börsen kom inga större nyheter, förutom ett par rekommendationförändringar från analytikerna. Morgan Stanley sänkte sin rekommendation för Volvo från övervikt till jämvikt. Aktien tappade 1,8 procent.

Erik Penser höjde sin rekommendation för Boliden från behåll till köp. Aktien steg 3,6 procent.

Nokia steg med 2,4 procent. Öhman höjde sin rekommendation med två steg, från underperform till outperform, medan Swedbank upprepade sin köprekommendation.

Affärsvärlden lämnade köprekommendationer för trion Medivir, Fenix Outdoor och Uniflex. De aktierna steg med 4,0, 6,4 respektive 1,9 procent.

Mellby Gård, som ägs av industrimannen Rune Andersson, har ökat sitt ägande i Kappahl och har efter transaktionen ett innehav motsvarande 7,23 procent av kapitalet och rösterna.

"För vår del är det här en ren finansiell placering. Vi har följt KappAhl och vi tycker att de har fått oförskämt mycket stryk tidigare", sade Sten Libell, finanschef på Mellby Gård, till Nyhetsbyrån SIX. Kappahl var ned 3,3 procent.

En studie visade att gruvbolaget Lundin Minings projekt Lombador fas I kan utvecklas lönsamt och skapa värde för bolaget. Lundin Mining ökade 1,6 procent.


Innehåll från SkogsindustriernaAnnons

Minskat skogsbruk kan ge ökade utsläpp

Ökade fossila utsläpp – både på lång och kort sikt.

Resultaten av ett minskat skogsbruk i Sverige skulle kunna få stora konsekvenser.

Det framkommer av den nya rapporten ”The forest carbon debt illusion”.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

I debatten om skogen hävdar bland andra EU:s Joint Research Center och Chatham House att skogsbruk leder till ökade koldioxidutsläpp på kort sikt. Det här grundar sig på ett synsätt där skogsnäring och skogsbruk ofta betraktas isolerade från resten av värdekedjan. 

Det räcker inte, menar Peter Holmgren, tidigare chef för FAO:s globala klimatarbete och idag rådgivare inom hållbar utveckling: 

– För att kunna dra korrekta slutsatser om vi får ökade eller minskade koldioxidutsläpp genom skogsnäringen måste vi se till helheten. Vi behöver jämföra scenarier som spänner från ett aktivt till ett inaktivt skogsbruk och så långt möjligt använda data från verkligheten, säger han. 

”Mängden koldioxid skulle öka”

I rapporten ”The forest carbon debt illusion”, har Peter Holmgren därför analyserat hur olika nivåer av skogsbruk i Sverige påverkar kolflöden och koldioxidkoncentrationen i atmosfären. 

– Slutsatsen är att mängden koldioxid skulle öka i atmosfären om vi minskar vårt skogsbruk. Det är inte så sensationellt sett i ett längre perspektiv, eftersom de flesta är överens om att en obrukad skog varken levererar virke till förnybara produkter eller klarar att behålla allt kol som lagras in. Men det viktiga är att det även gäller i det korta perspektivet. Minskar vi användningen av skog ökar användningen av fossilbaserade material och då ökar de totala utsläppen. En tillfälligt ökad kolinlagring i skogen klarar inte att kompensera för detta, säger Peter Holmgren. 

Skogen – en del av lösningen

Magnus Berg, chef för näringspolitik på Skogsindustrierna, menar att slutsatserna i rapporten är viktig för alla som vill se en omställning från fossilt till förnybart, för alla som vill agera för ett mer hållbart samhälle redan idag. 

– Rapporten visar svart på vitt att skogen är en stor och viktig del av lösningen, både idag och i framtiden. Jag hoppas nu att våra politiker vågar fatta tydliga och snabba beslut för en växande bioekonomi som också leder till mindre koldioxid i atmosfären.

Den svenska skogens klimatnytta kommer alltså från två håll. Dels från att skogen sedan lång tid, genom aktiv skötsel, växer allt bättre och lagrar in alltmer kol. Dels från de produkter som kommer ur skogsråvaran – plankor, brädor, papper, kartong och bioenergi från restprodukterna. Produkter av skogsråvara har gjort att Sverige i snabb takt kunnat minska sitt fossilberoende.

Behov av fler vetenskapliga studier

Ambitionen med rapporten har varit att bredda perspektivet, att lämna diskussionen om enskilda avverkningar och istället ta in hela effekten av ett aktivt skogsbruk och träbaserade produkter. 

– Peter Holmgrens analys pekar på behovet av fler vetenskapliga studier av skogssektorns klimatpåverkan, där man väger in hela värdekedjan, inklusive konsekvenser för samhället i stort. En del av dagens tongivande forskning behandlar skogen som en isolerad ö när den istället ska ses som en integrerad del i den förnybara, biobaserade ekonomin, säger Magnus Berg.

Ny rapport: Utsläppen ökar om skogsbruket minskar 

Mer från Skogsindustrierna

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Skogsindustrierna och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?