1515

Råvaror: Guldpriset pressas ned

Råvarupriserna fortsatte på fredagsmorgonen på samma spår som dagen innan, med uppgångar för råoljan och i viss mån basmetaller medan ädelmetaller var under fortsatt press. Beskedet på torsdagen om samordnade åtgärder från centralbankerna för att tillgodose behovet av dollarlikviditet har fått marknaden att skruva upp riskbenägenheten.

På råoljemarknaden handlades WTI-oljan under tidig morgonhandel upp till som högst 89,80 dollar, innan trenden mattades. Vid 8.45 gjordes avslut kring 89,43 dollar, vilket var 0,03 dollar över USA-stängning kvällen innan.

Brent visade en starkare utveckling, upp 0,46 dollar till 112,76.

Ken Hasegawa, råvaruderivatmäklare vid Newedge i Tokyo, såg faktorer som stöttar råoljepriset:

"Råoljelagren i USA har minskat och utbudet från Nordsjön är ännu inte på normal nivå och det ger stöd åt priset", säger Newedgehandlare i en kommentar till Bloomberg News men tillägger att han inte utesluter en viss press på kort sikt och ger ett handelsintervall på 85-90:50 dollar för WTI.

Statistik som släppts från energiorganet International Energy Agency i veckan visar även att den vikande lagertrenden inte bara gäller USA. De totala lagren i i-länder föll under juli månad under femårssnittet, för första gången sedan recessionen 2008, och trenden väntas ha fortsatt under augusti, skriver Bloomberg News.

Minskad produktion från krigsdrabbade Libyen och störningar i produktionen i Nordsjön har bidragit till att sänka lagernivåerna. Den libyska produktionen väntas dock öka inom de närmaste dagarna, uppgav en talesman för landet på torsdagen. Prognosen är att landet kommer att producera cirka 700.000 fat per dag vid utgången av 2011, för att därefter öka till 1,6 miljoner vid utgången av 2012, samma nivå som i januari i år innan stridigheterna tagit fart.

Som lägst har produktionen i Libyen fallit till 45.000 fat per dag, enligt beräkningar som Bloomberg News gjort.

"Rapporter om att Libyen återupptar delar av sin produktion under nästa vecka kan komma att tynga brentoljan och radera ut en del av den prispremie som varit på grund av utbudsbrist", säger Mark Pervan, chef för råvaruanalys vid Australia & New Zealand Banking Group, till Bloomberg News.

På basmetallmarknaden pekade priskurvorna övervägande uppåt, även om uppgångarna var förhållandevis måttliga.

Tremånadersterminen på koppar var vid klockan 8.45 upp 36 dollar till 8.747, stöttad även av rapporterna om strejker vid den stora Grasberggruvan i Indonesien.

"Helt klart är en strejk vid Grasberg, som beräknas omfatta 70 procent av de anställda och pågå under en månad, en viktig faktor i en marknad som redan sett 500.000 ton produktion gå förlorad i år", säger Peter Richardson, metalanalytiker vid Morgan Stanley i Australien, till Bloomberg News.

På ädelmetallmarknaden fortsatte säljtrycket att pressa ned spotpriset på guld, nu ned drygt 20 dollar till strax under 1.768 dollar per uns, när marknaden fokuserade på mer konjunkturkänsliga alternativ.

Spotpriset har backat knappt 7 procent från toppen i början av september.


Innehåll från HSBAnnons

Valet av bostad påverkar klimatet mer än du tror

Du vill miljön väl och både sopsorterar och köper mindre kläder, men har du egentligen koll på materialen ditt hus är byggt av? 

– Byggfasens klimatpåverkan är lika stor som 50 år av drift och underhåll, det är därför det är så grundläggande för oss att utveckla hur vi bygger, säger HSB:s miljöchef Magnus Ulaner.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

Byggbranschen har, precis som många andra delar av samhället, tagit fram en färdplan för hur man ska bli helt fossilfri till år 2045. Och det behövs, för byggnader står för en stor del av samhällets klimatpåverkan. Framförallt är det materialen i huset som är nyckeln.

– I livscykelanalyser som har gjorts på senare år har man sett att klimatpåverkan från byggnationen - inklusive produktion av material, transport och byggnation - av en byggnad är ungefär lika stor som den samlade påverkan från driften under femtio år, säger Magnus Ulaner.

Framförallt är det betongen som bidrar till det här resultatet. En av beståndsdelarna i den är cement som i sin tur tillverkas av bränd kalksten, en kemisk process där det släpps ut stora mängder koldioxid. 

– Det här är en av de grundläggande frågorna som byggbranschen måste adressera.

”Behöver gå på djupet”

Samma sak gäller allt det stål som byggs in i husen, eftersom stora mängder kol går åt i tillverkningen. Frågan är då vad byggbolagen tänker göra åt det här?

– Det finns en stor samsyn i branschen att vi behöver gå på djupet i de här frågorna, och både cement-, betong- och stålindustrierna arbetar i dag aktivt med det, konstaterar Magnus Ulaner.

Han får medhåll av Cathis Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.

– Samverkan är otroligt viktig för vi vet att redan med befintlig teknik kan vi i stort sett halvera vår klimatpåverkan till 2030, men det kräver att vi agerar i hela kedjan, från planering till genomförande, säger hon.

– Vi behöver engagerade och duktiga beställare som kan driva efterfrågan, och vi behöver duktiga leverantörer som kan utveckla de produkter som behövs.

Samtidigt krävs både standarder och gemensamma verktyg som kan underlätta den här övergången.

– Den riktiga utmaningen blir att digitalisera processerna så att beställare och entreprenörer kan jobba tätare tillsammans redan från början, säger Cathis Elmsäter-Svärd.

Flerbostadshus ska klimatdeklareras

För HSB:s del beskriver Magnus Ulaner att man befinner sig i en lärandeprocess där man dels testar att bygga i trästommar, men också att använda och utvärdera klimatförbättrad betong. 

– Tanken är att vi i all vår nyproduktion framöver ska ta in minst ett anbud även på klimatförbättrad stomme. Vi kommer även på sikt behöva använda mer återanvända material och produkter så att vi kan minska användningen av råvaror och bli mer cirkulära.

För från första januari 2022 ska nämligen alla flerbostadshus som får bygglov klimatdeklareras. 

– Det kommer sannolikt på sikt att innebära att man som konsument kan jämföra det hus man funderar på att bo i med ett normvärde, så att man ser om det bostadsköp man planerar att göra faktiskt är ett bra klimatval eller inte.

Läs mer om HSB:s arbete med hållbarhet 

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?