Annons

Räntor & valutor: Dollarn tappar mot kronan

Europaräntorna steg successivt på onsdagen samtidigt som börserna utökade inledande försiktiga uppgångar.

Rörelserna fick en extra skjuts av oväntat stark USA-statistik över orderingången för varaktiga varor, som dämpade farhågorna om en nära förestående recession. På valutamarknaden försvagades dollarn medan kronan stärktes mot både dollarn och euron

Den svenska tioåriga statsobligationsräntan steg 7 punkter till 2,10 procent och den tyska tioårsräntan steg 11 punkter till 2,22 procent.

Samtidigt sköt Grekiska statsobligationsräntor i höjden och tvåårsräntan nådde nya rekordnivåer på över 43 procent på osäkerheten kring Finlands krav på säkerheter för att bidra med pengar till räddningspaket för Grekland. Flera andra euroländer har sagt att de också vill ha säkerheter om Finland får det medan bland andra Tyskland helt motsätter sig kraven att Grekland skulle avkrävas säkerheter för att få nödlån,

"Det finns farhågor om att det andra räddningspaketet inte kommer att gå igenom. Om Finland står vid sitt ord och kräver säkerheter kommer det att vara en låst situation", sade Christoph Rieger, chef för räntestrategi vid Commerzbank i Frankfurt, till Bloomberg News.

IFO-index över det tyska näringslivsklimatet sjönk mer än väntat i augusti, men marknaderna reagerade inte nämnvärt på de negativa signalerna i en av de första företagsbarometrarna som samlats in efter att turbulensen börjat på finansmarknaderna.

IFO-index sjönk till 108,7 i augusti från 112,9 i juli, den lägsta nivån sedan juni 2010 och lägre än den väntade nedgången till 111,0, som analytikerna i Bloomberg News prognosenkät hade förutspått. Även index över förväntningarna om framtiden sjönk mer än väntat, till 100,1 från 105,0 månaden före, liksom index över det aktuella läget, som sjönk till 118,1 från 121,4.

4Cast skrev i en kommentar att i normala fall skulle en sådan nedgång i IFO ha setts som rätt dålig, men nu var marknaden inställd på en svag siffra, det talades om en nedgång till runt 109. Samtidigt sjönk ZEW-index, som mäter finansmarknadsaktörers bedömning av ekonomin, betydligt mer än väntat i augusti, vilket också gjorde att marknaden var inställd på dåliga nyheter.

Även om IFO-index inte överraskade negativt sågs dock nedgången allmänt som ett tydligt tecken på att sämre tider nu stundar för den tyska ekonomin. Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att det faktum att de tyska företagen enligt IFO- index inte ser lika ljust på nuläget bekräftar att den starka tyska ekonomin har vänt.

"De ekonomiska riskerna är tydligt på nedsidan", skrev Commerzbank vars huvudscenario är att Tyskland undviker en ny recession eftersom de räknar med att skuldkrisen kan hållas i schack genom att politikerna återigen utökar storleken på EU:s räddningsfond.

Amerikanska marknadsräntor steg på tisdagskvällen med kraftiga börsuppgångar som drevs av förhoppningar om att Fed- chefen Ben Bernanke vid sitt anförande vid centralbankskonferensen i Jackson Hole på fredag kommer att signalera nya stimulanser.

Räntorna sjönk sedan tillbaka något på onsdagen innan de åter sköt uppåt efter stark statistik över orderingången för varaktiga varor. Från tisdagens svenska stängning steg den amerikanska tioårsräntan 8 punkter till 2,20 procent.

Orderingången för varaktiga varor i USA överraskande rejält på uppsidan och steg dubbelt så mycket som väntat i juli, +4,0 procent från i juni att jämför en väntad uppgång med 2,0 procent. Dessutom reviderades också junisiffran upp. Exklusive transport steg orderingången oväntat med +0,7 procent, väntat en -0,5 procent. Leveranserna steg 2,5 procent.

RDQ Economics skrev i ett marknadsbrev att denna statistik var en motvikt till det chockerande svaga Philadelphia Fed Index i förra veckan, som fick fart på farhågorna om att USA kan vara nära en ny recession.

Orderingången för varaktiga varor "tyder på att tillväxten i tillverkningsindustrin kan ta fart de kommande månaderna efter det andra kvartalets tillväxttakt", skrev RDQ.

Andra påpekade att orderstatistiken trots allt var för juli och att den stora frågan är vad som händer med företagsförtroendet i augusti, efter börsfallen, debatten om skuldtaket och USA:s sänkta kreditbetyg.

"Den frågan hänger fortfarande kvar", sade Barry Knapp, chef för aktiestrategi vid Barclays i New York, till Bloomberg News.

Kongressens budgetkontor, CBO, skrev ned sin prognos för USA:s budgetunderskott på grund av den träffade budgetöverenskommelsen och lägre räntor. CBO ser nu ett underskott för innevarande budgetår, till och med den 30 september, på 1.300 miljarder dollarn, en nedrevidering från 1.400 miljarder dollar från i april. Underskottet för budgetåret 2012 väntas bli 973 miljarder dollar, nedreviderat från 1.100 miljarder dollar.

Moody's sänkte Japans kreditbetyg ett steg till Aa3, med stabila utsikter, efter att ha inlett en översyn av betyget i maj. Bakom det sänkta betyget ligger Japans stora budgetunderskott samt den uppbyggnad av statsskulden som skett sedan recessionen 2009. Betygssänkningen bidrog till en viss riskaversion i Asien, där börserna överlag sjönk på onsdagen.

På valutamarknaden försvagades dollarn på bred front och gick bland annat till 1,447 mot euron från 1,439 vid tisdagens svenska stängning. Japans finansminister Yoshihiko Noda lyckades inte få yenen att försvagas med ett nytt åtgärdspaket mot den starka valutan.

Den svenska kronan stärktes 4 öre mot dollarn till 6,30 och 1 öre mot euron till 9,11.

Nordea skrev i en prognos att de räknar med att kronan kommer att gå som en "hybrid mellan den gamla devalveringskronan samt en nordisk safe haven". På tre månaders sikt spår Nordea att kronan handlas till 9,15 mot euron och att den sedan gradvis letar sig nedåt till 9,40 om två år. Prognosen bygger på en global avmattning, men ingen recession.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Boston ScientificAnnons

Expert: ”Bättre dialog med medtechföretagen kan hjälpa till att lösa sjukvårdens utmaningar”

Den svenska sjukvården står inför enorma utmaningar i spåren av en åldrande befolkning med mer komplexa sjukdomar och vårdskulden som uppkommit under covidpandemin.

Medtechföretagen har ofta nya lösningar som både är mer medicinskt effektiva och samhällsekonomiskt lönsamma, men har haft svårt att kommunicera det.

– Vi efterlyser en ännu bättre dialog mellan vår bransch och sjukvården. Det kommer gynna alla inblandade, framför allt patienterna, säger Jörgen Nilsen, Nordisk chef på medtechföretaget Boston Scientific Nordic AB.

Antalet patienter med kroniska sjukdomar ökar hela tiden. Samtidigt blir de allt mer upplysta om vilka behandlingsmetoder som finns och ställer därmed ökade krav.

Till det kommer effekten av covidpandemin, där det fram till 31 december i år kommer att finnas en eftersläpning på uppskattningsvis 200 000 operationer som måste genomföras. Samtidigt får inte sjukvården nya resurser i motsvarande utsträckning.

– Vården kommer att behöva göra mycket mer men med ungefär samma resurser, och den ekvationen går inte ihop. Här kan medtechföretagen hjälpa till, säger Jörgen Nilsen.

Investera sig ur krisen

Enligt färska siffror står medicinteknik för 5-7 procent av kostnaden för sjukvården och omsorgen. Samtidigt skulle effektivare utnyttjande av rätt medicinteknik kunna spara enorma summor av sjukvårdens kostnader och även andra resurser.

– Det finns nu så många evidensbaserade fall som styrker detta. Om vi kunde förklara detta bättre och bli överens med sjukvårdens beslutsfattare så finns det enorma besparingar att göra, trots att ny teknik inledningsvis kan vara dyr att investera i, säger han.

Roger Ahlgren är Market Access Manager på företaget. Han ger flera exempel på denna nya teknik.

En innovation gäller telemonitorering av patienter med hjärtsvikt, en folksjukdom som runt 250 000 svenskar lider av och som beräknas förbruka 1-2 procent av sjukvårdens totala resurser.

Inuti avancerade pacemakers finns sensorer som kan förutspå en förvärrad situation för hjärtat.

– Vårt system använder en intelligent algoritm för att kontinuerligt förutsäga och bestämma sannolikheten för att en person snart kollapsar hemma och tvingas åka med ambulans till sjukhuset för mycket dyrare vård. Det skulle kunna spara oerhört många intensivvårdsdygn om den erbjöds, säger han.

Sämre ersättning bromsar ny teknik

Ett annat exempel är behandlingen som ges mot godartad prostataförstoring i Sverige. I dag finns betydligt bättre teknik, för snabbare och billigare behandling. Det faktum att det inte införts i flera regioner beror bland annat på att sjukvården inte får samma ersättning om operationen görs i dagkirurgi, eftersom patienten inte behöver stanna över natten då återhämtningen går snabbare. 

– Istället får vi patienter som opereras med äldre teknik, vilket skapar högre totalkostnader vid tillfället, samt fler kostnader längre fram, säger Roger Ahlgren.

Dessutom opereras alldeles för få patienter och i väntan på behandling kostar varje år läkemedel och katetrar betydligt mer än den nya metoden. Under denna väntan lider patienterna ofta mycket.

Ytterligare ett exempel är vid de förbättrade möjligheterna att byta ut en hjärtklaff via kateter i ljumsken, så kallad TAVI. 

– Vid klaffbyten riskerar man att patienten kan råka ut för en stroke i samband med operationen. Det finns en produkt som reducerar risken till ett minimum, men vem skall betala för den, då kostnaden för en stroke hamnar på andra avdelningar inom sjukhuset, eller i primärvården, säger Roger Ahlgren.

Kan lösa utmaningarna

Jörgen Nilsen menar att branschorganisationen Swedish Medtech har en viktig roll att spela för att förbättra dialogen med sjukvården och se till att alla håller fokus på patientens behov – att skapa rätt lösningar för en förbättrad vård.

– De gör ett mycket bra jobb men det finns en tröghet i systemet som gör att patienten inte får tillgång till rätt teknik, säger han.

Själv tror han att medtechföretagen kan lösa en del av de utmaningar som sjukvården står inför, som vi sett exempel på under rådande pandemi.

– Medicinteknik betraktas ibland som en kostnadsdrivare, men vi menar att det är precis tvärtom. Med ny och bättre teknik kan sjukvården göra mer med färre resurser och nu är det dags att vi kliver fram på allvar. Men det ställer också höga krav på oss företag. Vi måste bli bättre på att förstå och sedan förklara vilka värden vi skapar för vården. Rätt utnyttjat finns många områden där vi kan förbättra för patienten, effektivisera och samtidigt reducera totalkostnaderna för sjukvården, säger Jörgen Nilsen och avslutar:

– Detta kommer bara kunna ske om vi utökar och välkomnar dialogen.

Fakta: Boston Scientific 

Boston Scientific är ett medicinteknikföretag med över 100 personer anställda i Norden, och huvudkontoret ligger I Helsingborg.

Läs mer på: www.bostonscientific.com/en-EU/home.html

@BSC_EU_Heart 

BSC LinkedIn

 

Mer från Boston Scientific

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Boston Scientific och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?