1515

Räntor och valutor: Portugalsänkning satte press

Euron försvagades, portugisiska marknadsräntor steg brant och även räntorna i andra krisländer i euroområdet steg kraftigt på onsdagen i spåren på Moody's sänkning av Portugals kreditbetyg fyra steg till Ba2, med negativa utsikter, en nivå som innebär "skräpstatus".

Samtidigt gick räntorna i euroområdets kärnländer i motsatt riktning.

Ytterligare ett besked som bidrog till ökad oro var att Kinas centralbank höjde sin styrränta, den ettåriga yuanlåneräntan, med 25 punkter till 6,56 procent. Det var den tredje höjningen i år.

Den svenska tioåriga benchmarkräntan stängde 6 punkter ned till 2,87 procent, medan den tyska tioårsräntan var ned 10 punkter till 2,92 procent, från tisdagens svenska stängning.

Skärmnoteringar indikerade att den portugisiska tvåårsräntan steg med knappt 340 punkter till 16,3 procent och tioårsräntan med 170 punkter till 12,70 procent.

Även irländska tvåårsräntor steg mycket kraftigt, med upp till 240 punkter. Spanska och italienska räntor steg också markant om än i betydligt mindre utsträckning än portugisiska och irländska.

Marknaden såg sänkningen av Portugals kreditbetyg som en påminnelse om att skuldkrisen inte kommer att försvinna med Grekland och att riskerna kvarstår även i andra länder.

Kreditbetygssänkningen kan leda till ytterligare slitningar mellan ratinginstituten och EU:s beslutsfattare, som försöker försäkra att deras plan för att privata investerares medverkan i ett nytt grekiskt stöd inte kommer att leda till en statsbankrutt.

Och EU-kommissionen beklagade Moody´s nedgradering av Portugals kreditbetyg eftersom landet knappt har påbörjat sitt reformprogram och dessutom utlovat åtgärder utöver detta reformprogram, meddelade kommissionens ekonomiske talesman Amadeu Altafaj.

Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble vill gå så långt som att få ett slut på kreditvärderar-oligopolet.

Enligt Moody's återspeglar det sänkta kreditbetyget den ökande risken att Portugal kommer att behöva ett andra stödpaket innan landet kan återvända till den öppna marknaden för finansiering. Moody's ser en ökande sannolikhet att den privata sektorns deltagande kommer att vara ett krav för ett sådant stödpaket.

Stefan Kolek, kreditstrateg på Unicredit, skrev i ett marknadsbrev att kreditinstitutet uttalar vad många fruktar, nämligen att ett deltagande från privat sektor kommer att öka marknadens riskaversion.

Vidare växer farhågorna att Portugal inte kommer att nå upp till de mål för att minska underskottet i offentlig sektor och de skuldstabiliseringsmål som satts upp i landets låneavtal med EU och IMF.

Portugals finansdepartement kommenterade åtgärden med att den inte tar hänsyn till effekterna av den extra inkomstskatt som annonserades i förra veckan, och uppgav att det finns en "bred politisk konsensus" om de åtgärder som framförhandlats i samförstånd med EU, IMF och ECB som en del av stödpaketet.

En icke-namngiven tysk regeringskälla uppgav för Bloomberg News att den tyska regeringen vill återuppliva ett tidigare förslag om byte av grekiska obligationer, vilket skulle inkludera ett frivilligt utbyte av skuldpapper mot obligationer med längre löptid.

Även om en sådan swap skulle leda till ett så kallat "rating event", så bedömer den tyska regeringen att det skulle begränsas till en mycket kort tidsperiod.

Diskussioner om ett obligationsbyte har blivit möjliga igen efter att ratinginstituten har indikerat att den franska modellen med en roll-over skulle skapa ett "rating event", enligt regeringskällan.

De största bankerna i Europa skulle träffas i Paris på onsdagen, under överinseende av IIF, för att diskutera hur den privata sektorn kan involveras i en omstrukturering av Greklands skuld.

Samtidigt har förhoppningarna om ett substantiellt bidrag från bankerna minskat då dessa förefaller att redan ha gjort sig av med en betydande andel av grekiska statspapper, och då köpare som hedgefonder och andra investerare antas vara mindre benägna att delta i någon form av rollover, skrev Wall Street Journal.

Ett mer positivt besked var att tyska industriorder ökade oväntat med 1,8 procent i maj, istället för en väntad nedgång med 0,5 procent från föregående månad. Uppgången berodde dock enbart på en stor tågorder från Deutsche Bahn. Bortsett från denna effekt sjönk orderingången med 1,0 procent, alltså mer än väntat.

"Även om uppsvinget i industrisektorn sannolikt inte tar slut har det icke desto mindre tydligt tappat kraft de senaste månaderna", skrev Commerzbank-analytikern Ralph Solveen i en kommentar.

Amerikanska marknadsräntor pekade också nedåt under onsdagens europeiska handel, och fortsatte ned?/ vände uppåt efter statistik på eftermiddag.

Den tvååriga USA-räntan var ned 4 punkter till 0,41 procent, medan tioårsräntan är ned 6 punkter till 3,09 procent vid svensk stängning, jämfört med vid samma tid dagen före.

Detaljhandelsförsäljningen från ICSC och Redbook visade båda på förbättrad försäljning under förra veckan.

Varselstatistik från Challenger var däremot mindre positiv och pekade mot en ökning av antalet varsel. Men RDQ Economics noterar att det främst var offentliga jobb som varslades och de ser inga tecken på att antalet varsel ökar vid större företag utan det verkar vara förhållandena vid mindre företag som är fortsatt svaga.

ISM inköpschefsindex för tjänstesektorn, sjönk till 53,3 i juni från 54,6 i maj. Väntat var en nedgång till 53,7, enligt Bloomberg News enkät. Bland underliggande delindex noterades endast en blygsam nedgång i affärsaktiviteten medan index för nya order föll från 56,8 till 53,6. Sysselsättningsindex noterade en blygsam ökning, till 54,1, i juni.

På valutamarknaden försvagades euron rejält under onsdagen, till 1:4307 från 1:4490 vid svensk stängning på tisdagen. Oro över den ihållande skuldkrisen i vissa euroländer fortsätter att tynga den gemensamma valutan efter Moody's nedgradering av Portugals kreditbetyg.

I morgon, torsdag, väntas Europeiska centralbanken höja sin styrränta med ytterligare 25 punkter till 1,50 procent, vilket bedöms kunna stötta euron.

Dollarn var någorlunda stabil, kring 81-strecket, mot yenen.

Kronan påverkades negativt av den förnyade flykten från risk och tappade 10 öre till 6:36 mot dollarn och 3 öre till 9:10 mot euron, sedan tisdagens eftermiddagsnoteringar.


Innehåll från PayerAnnons

Returpack väljer Payer för en ny digital utbetalningslösning för pantpengar

Returpack har valt betalningsbolaget Payers plattform för att ta in pantsystemet i en ny och digital era. 

Den nya digitala utbetalningslösningen börjar nu rullas ut på Returpacks egna storpantarautomater, Pantamera Express, i hela landet.

Sedan 1980-talet har svenskarna vallfärdat till landets pantmaskiner för att lämna in sina burkar och flaskor. Returpack är företaget som införde pantsystemet och bolaget hanterar nu över 2 miljarder burkar och flaskor varje år.

Returpack valde 2019 Payer som partner att digitalisera pantsystemets utbetalningslösning av pantpengar och bolaget har nu utvecklat den tekniska plattformen som gör det möjligt att starta tester och utrullning över hela landet.

Utbetalning till bankkontot

88% av alla flaskor och burkar som säljs i Sverige i dag pantas och materialåtervinns genom Returpacks pantsystem.

Returpack jobbar med att ständigt utveckla systemet för att förenkla och öka tillgängligheten för pantaren. Att kunna betala ut pant på fler sätt än via det traditionella pantkvittot är ett av förnyelseområdena. Den digitala överföringen direkt till det egna bankkontot ger en smidig lösning och följer digitaliseringsutvecklingen i samhället. 

Returpack har implementerat denna lösning i de egenägda storpantarautomaterna,  Pantamera Express. Ett test ihop med dagligvaruhandeln planeras och därefter tas beslut om vidare implementeringar.

– Pantamera Express-automaterna är en viktig del i vårt utvecklingsarbete kring framtidens pantsystem. Här har vi haft möjlighet att testa en ny digitaliserad utbetalningslösning i stor skala och kan nu erbjuda en säker, enkel och smidig tjänst för överföring av pantpengar direkt in på bankkontot, säger Carita Classon, produktchef på Returpack/Pantamera.

Internet-of-things – kommunikation mellan pantmaskin och mobilapp

Payer valdes för att utveckla motorn, en digital betalningslösning direkt till konsumentens bankkonto. Lösningen fungerar i en kombination mellan pantmaskinen, molnet och en mobilapp. Den nya Pantamera-appen är tillgänglig för både iOS och Android. Redan efter två månader har appen laddats ned 20 000 gånger.

Innan appen kan användas första gången kopplas bankkontot genom Mobilt Bank-ID av användaren. Det är en process som tar mindre än 1 minut att genomföra. Efter att pantaren hällt i sina burkar och PET-flaskor i Pantamera Express, skannar pantaren en QR-kod med mobilappen för att slutföra transaktionen.

I den första fasen av utrullningen ingick Returpacks 57 egenägda storpantarautomater, Pantamera Express. Dessa står utplacerade på större återvinningscentraler över hela landet. Under 2020 pantades 90 miljoner förpackningar via Pantamera Express.

Under pilotfasen har över 25% av användarna valt den digitala lösningen. Det är något som Returpack tror kommer öka snabbt ju fler svenskar som känner till appen. Den digitala lösningen är ett komplement till papperskvittot som kommer finnas kvar.

– Payer har varit mycket lyhörda för våra önskemål och vi har hela tiden känt oss trygga med att dom levererat en stabil och säker lösning för vårt digitala genombrott, säger Henric Oscarsson, Utvecklingsansvarig på Returpack/Pantamera.

– Vi på Payer är otroligt stolta över att vi fick förtroendet att utveckla nästa generations utbetalningslösning i det svenska pantsystemet. Ett system som alla svenskar har en relation till och bidrar till. Förutom att det är smidigt för konsumenten att få pengarna direkt på kontot, när man pantar, säger Peder Berge, vd och grundare av Payer.

Klicka här för att läsa mer om samarbetet mellan Returpack och Payer 

Mer från Payer

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Payer och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?