1515
Annons

Räntor och valutor: Euron klättrar

Efter en initial urgröpning sedan S&P på morgonen meddelat att rollover-planerna rörande Grekland ska definieras som en selektiv default hämtade euron återigen tillbaka mark mot 1:455 mot dollarn. På räntemarknaden öppnade tysk och svensk tioåring båda ned ett par punkter.

"Euron såldes då marknaden reagerar på S&P:s rubrik. Varje gång som kreditvärderingsinstitut säger att Grekland kommer defaulta så leder det antagligen till ett initialt säljtryck på euron", sade Kumiko Gervaise, valutaanalytiker på Gaitame, till Bloomberg News.

Från att ha stärkts till 1:456 mot dollarn, tappade euron som mest ned mot 1:451 på S&P:s utlåtande om att rollover-planen rörande grekiska skulder kan innebära en "selektiv default". Båda de franska alternativen kommer troligen att klassas som en default under S&P:s kriterier då obligationerna är värda mindre jämfört med ursprungsvillkoren.

Strax efter öppning av räntemarknaden hade euron hämtat tillbaka till 1:454 från 1:447 vid fredagens stängning, sjätte raka dagen med euroappreciering.

Marknaden anser att det grekiska dramat är över för denna gång sedan eurogruppen på lördagen godkänt den femte delutbetalningen på 8,7 miljarder. Denna äger dock rum först efter IMF-styrelsens godkännande av sin del på 3,3 miljarder euro, ett beslut som sker före den 15 juli.

I ett utlåtande på lördagen skrev IMF att de "ser fram emot att fortsätta arbeta med grekiska myndigheter och EU-partners i syfte att ge stöd till det ekonomiska programmet som ska hjälpa till att ge finanspolitisk hållbarhet".

"Det råder koncensus på marknaden om att Grekland kommer räddas vilket gjort att oron lättat för skuldkrisen. Lett av förväntningar för räntehöjningar från ECB kommer euron att stärkas fram till veckans räntemöte", sade Junichi Ishikawa, analytiker på IG Markets i Tokyo, till Bloomberg News.

Vid torsdagens ECB-besked är en höjning med 25 punkter till 1,50 procent sedan tidigare diskonterad. Ränteswappar indikerar nu drygt 75 punkters räntehöjningar under de närmaste tolv månaderna, mot 43 punkter för en vecka sedan, visar en analys från Credit Suisse, enligt Bloomberg News.

"Med ytterligare räntehöjningar under detta år som inte är helt inprisade kan euron stärkas om dessa skulle inträffa", skrev Sara Yates, valutastrateg på Barclays, i en analys rapporterade Bloomberg News.

På räntemarknaden öppnade den svenska tioåriga benchmarkobligationen ned 2 punkter till 2,91 procent medan den tyska motsvarigheten var ned 3 punkter till 3,00 procent, båda jämfört med fredagens svenska stängning, den första dagen med sjunkande räntor efter fem dagar med ränteuppgång.

Räntan på den tyska tvååriga obligationen var ned 2 punkter till 1,62 procent medan räntan på den svenska motsvarigheten var upp 1 punkt till 2,37 procent.

På måndagens europeiska agenda väntas PPI för euroområdet ha backat med 0,1 procent på månadsbasis. I morgon inkommer detaljhandelsstatistik rörande euroområdet för maj.

Utöver räntehöjningen från ECB väntas Bank of England på torsdag låta styrräntan vara oförändrad på 0,50 procent. På torsdagen inkommer även data rörande tysk och brittisk industriproduktion och på fredag väntas tysk handelsbalans.

Kronan har stärkts 5 öre mot dollarn till 6:25 och noteras ett par ören starkare mot euron, jämfört med nivån vid stängning av den svenska räntemarknaden på fredagen.

Här hemma är det Almedalsveckan och finansminister Anders Borg deltar på måndagen och tisdagen.

Riksbanksdirektionen sammanträder på måndagen inför tisdagens räntebesked där samtliga 14 bedömare i SME Direkts analytikerenkät väntar sig en höjning med 25 punkter.

I morgon väntas även Silf/Swedbanks inköpschefsindex för tjänstesektorn och på torsdag redovisas maj månads tjänsteproduktionsindex. På fredag redovisar SCB data över industriorder och industriproduktion.

USA håller nationaldagsstängt på måndagen och således väntas ingen amerikansk statistik i eftermiddag.

På tisdagen väntas från USA industriorder för maj och på onsdag ISM för tjänstesektorn. På torsdag inkommer veckovis data rörande antalet nyanmälda arbetslösa samt ADP- statistik över sysselsättning i den privata sektorn som ger en fingervisning inför fredagens arbetslöshetsrapport.

Japanska räntor visade små nettorörelser i den korta änden medan 10-åringen steg 2 punkter till 1,16 procent.

I slutet av veckan väntas statistik över japanska maskinorder på torsdag samt bytes- och handelsbalans på fredag. Från Australien väntas centralbanken lämna räntan oförändrad på 4,75 procent på tisdagen.

Table

Rimlig uppstuds efter orimligt ras

Fastighetsbolagen har bjudit på en kraftig comeback på Stockholmsbörsen den senaste tiden. Det är fullt rimligt med tanke på det första halvårets överdrivna kurspress. 

Nu är två faktorer avgörande för om revanschen fortsätter i höst.

Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.
Castellum, Balder och SBB är upp över 30 procent på en månad. På bilden bolagens vd:ar Rutger Arnhult, Erik Selin och Ilija Batljan.Foto:Di

I börskraschen under första halvåret i år var fastighetssektorn den stora förloraren. En toxisk blandning av obligationsräntor som rusade parallellt med oro för lågkonjunktur skickade ned fastighetsindex med hela 48 procent under första halvåret. 

Mycket av nedgången berodde dock på att fastighetsaktierna var övervärderade vid årsskiftet. Fastighetsindex gick upp 54 procent under fjolåret, långt mer än vinsterna och substansvärdena. I november uppmärksammande Di till exempel att den genomsnittliga värderingen mot eget kapital var den högsta på minst 30 år i sektorn

Efterfrågan på fastigheter var enorm och många av de stora fastighetsbolagen passade på att ge ut obligationer till hugade investerare till allt lägre räntor. Men det här var en locksång som slog tillbaka. Fastighetsbolagens ledningar verkar ha glömt bort att likviditeten är dålig i obligationerna och internationella ränteförvaltare, samt en del inhemska, har dålig koll på svenska fastigheter. 

I marknadsoron första halvåret dumpade de snabbt fastighetsobligationer med rusande räntor som följd – papper de köpt bara något år tidigare på en bråkdel av dessa räntor. Så agerar tjänstemän snarare än investerare. 

Aktiemarknaden, som uppenbarligen har problem att prissätta fastighetsaktier, såg risk för att bolagen inte skulle kunna finansiera sig på räntor som låg under avkastningen i bestånden – det värsta som kan hända ett fastighetsbolag. Kurserna föll nästan lodrätt. SBB, som till stor del finansierat sig via obligationsmarknaden, tappade till exempel snabbt två tredjedelar av sitt värde. Stabila bolag som Balder och Castellum, som också har en stor del av finansieringen mot obligationer, halverades. 

Ledningarna i flera av fastighetsbolagen har tagit orimligt mycket risk med aktieägarnas pengar de senaste åren när de gjorde sig beroende av en nyckfull obligationsmarknad med dålig likviditet. Det i sin tur har skapat oförtjänt mycket onödig volatilitet i aktierna och förhoppningsvis har de lärt sig läxan och ökar andelen finansiering framöver där ”investerare” inte kan handla med lånen varje dag. 

Även om osäkerheten finns kvar kring hur ränteuppgången slår mot vinster och substansvärden blev fastighetsaktierna orimligt lågt värderade i förhållande till intjäning och substansvärde under våren. Vid halvårsskiftet var medianrabatten mot de långsiktiga substansvärdena i sektorn till exempel nästan 40 procent. Halvårsrapporterna var överlag starka där ledningarna, förvisso som vanligt, inte såg aktiemarknadens risker utanplanerade för framtiden. 

Sedan halvårsskiftet har fastighetsindex stärkts med 28 procent. Flera aktier som SBB, Balder och Castellum är upp över 30 procent på en månad. Lika mycket som fastighetsrallyt förra året var en överreaktion åt det positiva hållet, var raset det första halvåret en överreaktion åt det negativa när fjolårets eufori snabbt förbyttes till skräck. Fastigheter är i grunden en lågrisktillgång men på börsen förvandlades de till högriskaktier. Uppstället den senaste månaden har varit fullt rimligt. Hur utvecklingen fortsätter nu beror på räntan och konjunkturen i höst.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera