1515
Annons

Asienbörser: Exportbolagen lyfter kurserna

De asiatiska börserna avancerade på måndagen och det regionala börsindexet gick mot sin längsta vinstperiod på ett halvår. Fredagseftermiddagens statistik från USA som inkom bättre än väntat ökade riskaptiten.

"Ökningen av industriproduktionen visar att den amerikanska konsumtionen är god och signalerar att ekonomin kommer återhämta sig ytterligare under året. Investeringsklimatet har förändrats allteftersom oron för den amerikanska återhämtningen och skuldkrisen i Grekland minskat", sade Takero Inaizumi, chefshandlare på Mizuho Investors Securities, till Bloomberg News.

Klockan 7.30 hade det regionala indexet MSCI Asia Apex 50 ökat 1,8 procent.

I Tokyo avancerade världens största biltillverkare sett tillmarknadsvärde, Toyota, runt 1,7 procent medan konkurrenten Honda ökade över 3 procent. Börsindexen Nikkei och Topix ökade 0,8 respektive 1,0 procent.

De kinesiska börserna ökade på måndagen och förlängde därmed de senaste två veckornas rally efter spekulation om att den sjunkande tillväxten i landet kan leda till att regeringen avstår från ytterligare räntehöjningar. Shanghai var upp 1,8 procent och Shenzhen lyfte 2,0 procent.

Europas största bank sett till marknadsvärde, HSBC, lyfte runt 2 procent i Hongkong. Hang Seng som var stängd i fredags var upp 1,8 procent.

Samsung Electronics som har runt 20 procent av sin försäljning i USA ökade runt 3 procent i Seoul.

I Sydney ökade BHP Billiton runt 1 procent med stöd av stigande råvarupriser. S&P/ASX 200 indexet noterades 0,4 procent högre.

Table

Amerikansk ekonomi tar ny form efter klimatpaketet

USA:s president Joe Biden har haft en bra vecka.

Hans enorma klimat- och skattepaket med ekonomiska stimulansåtgärder har klubbats av kongressen efter en skakig resa.

Statsmakten går därmed in och reglerar stora ansvarsområden efter år av fri marknadsstyrning.

USA:s kongress klubbade igenom klimat- och skattepaketet i går kväll.
USA:s kongress klubbade igenom klimat- och skattepaketet i går kväll.Foto:AP

”Valet som vi står inför som amerikaner är om vi ska skydda dem som redan är starka eller hitta mod att skapa en framtid där alla har en möjlighet”, skrev president Biden på Twitter direkt efter omröstningen i representanthuset.

Senaten har tidigare, efter lång kamp och motsättningar även inom Demokraterna röstat igenom den så kallade lagen om minskning av inflationen (Inflation reduction act). 

I korthet går lagen, som Biden skriver under så fort han kan, ut på att investera över 370 miljarder dollar – motsvarande ofantliga 3 700 miljarder kronor – i klimat- och energiprogram.

Dessutom ska högkostnadsskydd för receptutskriven medicin förbättras och stöd för invånare att betala sjukförsäkringar ska öka. Insatser för att minska USA:s statsskuld görs samtidigt.

”I dag vann det amerikanska folket. Särintressen förlorade”, skriver president Joe Biden på Twitter, och tillägger att han ska underteckna lagen nästa vecka, vilket innebär att den träder i kraft.

Insatserna ska bekostas genom minimiskatter för storföretag och skatt på företag som återköper egna aktier. 

Därmed har Bidenregeringen fått igenom flera omfattande reform- och stimulanspaket – bland dem ett omfattande stöd under coronapandemin.

Men ännu mer anmärkningsvärt är att USA:s styre går från en nyliberal ekonomisk modell som har Nobelpristagaren Milton Friedman som grundfilosof, och som omfamnades av både tidigare republikanske presidenten Ronald Reagan och demokraten Bill Clinton.

”Den senaste av flera lagar kommer att få konsekvenser för USA i decennier”, skriver tidningen The New York Times i en analys.

”Genom de två lagar som kongressen beslutat om de senaste veckorna så har den federala regeringen lämnat ett avtryck på stora delar av USA:s ekonomi (inom datorindustrin, energi och hälsa) och därmed begravt idéer i Washington om att marknaden ska lämnas ifred, utan inblandning från regeringen”, skriver finanstidningen Wall Street Journal i sin analys.

Anledningen, enligt den amerikanska finanstidningen, är tydlig: 20 år av ekonomiska kriser, ökande extrempopulism, ekonomisk rivalitet med Kina och farliga klimatförändringar.

”Den marknadsdrivna ekonomin har visat sig vara mycket mer turbulent och ojämn än vad många människor väntade sig för ett kvarts sekel sedan”, skriver Wall Street Journal.

Ledande republikaner röstar emot – och förkastar – den politiska vindkantringen:

”Att höja skatter under en recession är ingen bra idé”, skriver kongressledamoten Jim Jordan direkt efter omröstningen.

Demokraterna är djupt splittrade i hur mycket regeringen ska agera, där vänsterflygeln är besviken på urvattnade insatser.

Men Republikanerna, som är i politisk opposition, letar efter en färdriktning som kan vinna val – och där förre presidenten Donald Trump ifrågasätts av delar av partiet.

Under de 18 månader som Biden suttit som president i Vita huset har han fått igenom ett stöd på 19 000 miljarder kronor under coronapandemin, 10 000 miljarder kronor i infrastruktursatsningar, 2 800 miljarder till datorindustrin samt en lag om skärpta regler för vapeninnehav.

Tillsammans med den senaste lagen har den erfarne, 79-årige politikern Joe Biden redan skapat ett politiskt arv efter sig.

Men hans opinionssiffror är usla: Knappt 37 procent enligt en sammanställning av Real Clear Politics. Och anledningen till de usla förtroendesiffrorna tros vara inflationen.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera