Tyska statsobligationer sjönk 8-11 punkter jämfört med svensk stängning på tisdagen. Italienska och spanska räntor, som dragits ned i samband med eurotoppmötets beslut i torsdags i förra veckan, har därefter stigit successivt och fortsatte upp under onsdagen. Spanska räntor steg 5-8 punkter och italienska 10-15 punkter, och spreaden mellan italiensk och tysk tioåring ligger nu på 310 punkter.
Marius Daheim, räntestrateg på Bayerische Landesbank, sade att det inte tar särskilt lång tid egentligen att hitta svagheterna i förra veckans beslut.
"Mandatet för EFSF har utökats men storleken har inte ökat i samma utsträckning. Du får intrycket att det är alltför många saker som EFSF antas göra. De svaga punkterna rättfärdigar att spredarna mellan Spanien och Italien och tyska obligationer inte minskat sedan toppmötet", sade Marius Daheim till Bloomberg News.
Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble uppgav i ett brev till parlamentet att Europas regeringar måste förhindra ett sammanbrott för euroområdet, men tillade att den tyska regeringen är emot att skriva ut någon "blankocheck" för EFSF att köpa obligationer på andrahandsmarknaden.
"I framtiden måste sådana köp bara ske under mycket strikta förhållanden, när ECB kommit fram till att det är extraordinära omständigheter på finansmarknaderna och hot mot den finansiella stabiliteten", sade Wolfgang Schäuble.
Preliminära data visade att tyska KPI steg 0,4 procent i juli, med en inflationstakt på 2,4 procent. Väntat var en oförändrad inflationstakt på 2,3 procent. Mätt som HIKP steg inflationstakten till 2,6 procent från 2,4 procent, än längre från ECB:s mål på "under, men nära, 2 procent".
Commerzbank skrev i en kommentar att utfallet bekräftar att prisuppgången tilltagit. Huvudorsaken är högre energipriser, men även borträknat energi och livsmedel så pekar trenden uppåt, med en "kärninflation" på 1,4 procent.
"Det finns en risk för att denna trend kommer att fortsätta. Kostnaderna för företagen förblir höga och efterfrågan väntas öka ytterligare i ljuset av det positiva arbetsmarknadsläget", skrev Commerzbank.
Svenska räntor sjönk 5-7 punkter. Data på onsdagen visade ett handelsöverskott på 8,2 miljarder kronor i juni, större än maj månads reviderade 6,3 miljarder kronor (tidigare 5,7), men mindre än förväntningarna på plus 10,5 miljarder kronor i SME Direkts prognosenkät.
Nordea noterade att dels var det två arbetsdagar mindre i juni i år och dels var juni 2010 en relativt stark månad, men även bortsett dessa faktorer var exportutvecklingen sämre än väntat.
"Handelsbalansen ökade under andra kvartalet jämfört med andra kvartalet 2010 och bör därför lyfta BNP-tillväxten med cirka 1 procentenhet, vilket är mindre än vad vi antagit. Vi håller fast vid vår BNP-prognos för andra kvartalet på 5 procent y/y, men dagens utfall tar bort uppåtrisken som vi tidigare såg mot prognosen", skriver Nordea.
SCB rapporterade också att hushållens upplåningstakt fortsätter att minska. Utlåningen ökade med 6,7 procent i årstakt i juni, ned från 6,9 procent föregående månad.
"Hushållsutlåningen ser ut att bromsa in till cirka 5,5 procent i årstakt innan jul. Detta är en tillväxttakt som Riksbanken sannolikt kommer att betrakta som långsiktigt hållbar. Risken till detta estimat ligger sannolikt på nedsidan givet vad vi tycker oss se på svensk bostadsmarknad", skrev Handelsbanken i en kommentar.
På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 1:444 mot euron, men tappat ytterligare till 77:80 mot yenen och 0:801 mot schweizerfrancen. Kronan har sammantaget tappat 3 öre till 6:30 mot dollarn och 1 öre till 9:09 mot euron.
USA-räntorna visade relativt små nettoförändringar jämfört med svensk stängning på tisdagen, med tioåringen 3 punkter ned på 2,95 procent.
Orderingången på varaktiga varor i USA sjönk med 2,1 procent i juni, jämfört med månaden före, väntat var en uppgång med 0,2 procent. Exklusive transportsektorn steg orderingången med 0,1 procent, väntat +0,5 procent.
Order på kapitalvaror exklusive försvar och flygindustrin, en av analytiker framhållen undergrupp, sjönk 0,4 procent, mot väntade +1,0 procent.
RDQ Economics noterade att tillverkningsindustrin tappat momentum de senaste månaderna och att det inte går att skylla allt på effekterna från de japanska utbudsstörningarna. Sant är ändå att fordonssektorn spelat en betydande roll för nedgången i orderingången. Positiva nyheter är den kvartalsmässiga uppgången för kapitalvaror och den låga lagerökningen i juni.
Frågan om en höjning av skuldtaket är fortsatt olöst och en omröstning i representanthuset om ett republikanskt förslag med höjning av taket i två steg har skjutits fram till torsdag som tidigast.
Credit Suisse skrev i ett marknadsbrev att sannolikheten för en nedgradering av USA:s kreditbetyg är cirka 50 procent. Avsaknaden av en långsiktig plan för att förbättra statsfinanserna kombinerat med ingen överenskommelse, eller en svag överenskommelse, om skuldtaket höjer sannolikheten.
Frågan är därmed vad effekterna av en nedgradering skulle bli, och Credit Suisse bedömer dem som relativt små trots allt. En del fonder (mer i Europa än i USA) kan begränsas i sina investeringar, det kan bli problem med hur riskvikterna och bankernas kapitaltäckning ska bedömas, och det kan skapa osäkerhet för säkerheterna vid en del OTC- handel.
"Men trots dessa bekymmer så lutar vi åt att inte oroa oss alltför mycket av inverkan av en kreditbetygssänkning. Trots allt: Japan är AA-klassat och dess obligationsränta ligger på 1,1 procent (även om 93 procent är inhemskt ägt). Ironiskt nog är Japan världens största nettolångivare och har lägre kreditbetyg än världens största nettolåntagare", skriver Credit Suisse.
En helt annan sak är om det blev en verklig default och USA skulle missa en kupongbetalning, vilket skulle ge massiva följdverkningar för såväl repo- som interbankmarknaden, enligt Credit Suisse.
