1515
Annons

Räntor och valutor: Svenska räntor backar

EMU-spreadarna vidgades på onsdagen, samtidigt som börserna sjönk betydligt överlag, med fortsatt fokus på skuldkrisen på båda sidor Atlanten.

Tyska statsobligationer sjönk 8-11 punkter jämfört med svensk stängning på tisdagen. Italienska och spanska räntor, som dragits ned i samband med eurotoppmötets beslut i torsdags i förra veckan, har därefter stigit successivt och fortsatte upp under onsdagen. Spanska räntor steg 5-8 punkter och italienska 10-15 punkter, och spreaden mellan italiensk och tysk tioåring ligger nu på 310 punkter.

Marius Daheim, räntestrateg på Bayerische Landesbank, sade att det inte tar särskilt lång tid egentligen att hitta svagheterna i förra veckans beslut.

"Mandatet för EFSF har utökats men storleken har inte ökat i samma utsträckning. Du får intrycket att det är alltför många saker som EFSF antas göra. De svaga punkterna rättfärdigar att spredarna mellan Spanien och Italien och tyska obligationer inte minskat sedan toppmötet", sade Marius Daheim till Bloomberg News.

Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble uppgav i ett brev till parlamentet att Europas regeringar måste förhindra ett sammanbrott för euroområdet, men tillade att den tyska regeringen är emot att skriva ut någon "blankocheck" för EFSF att köpa obligationer på andrahandsmarknaden.

"I framtiden måste sådana köp bara ske under mycket strikta förhållanden, när ECB kommit fram till att det är extraordinära omständigheter på finansmarknaderna och hot mot den finansiella stabiliteten", sade Wolfgang Schäuble.

Preliminära data visade att tyska KPI steg 0,4 procent i juli, med en inflationstakt på 2,4 procent. Väntat var en oförändrad inflationstakt på 2,3 procent. Mätt som HIKP steg inflationstakten till 2,6 procent från 2,4 procent, än längre från ECB:s mål på "under, men nära, 2 procent".

Commerzbank skrev i en kommentar att utfallet bekräftar att prisuppgången tilltagit. Huvudorsaken är högre energipriser, men även borträknat energi och livsmedel så pekar trenden uppåt, med en "kärninflation" på 1,4 procent.

"Det finns en risk för att denna trend kommer att fortsätta. Kostnaderna för företagen förblir höga och efterfrågan väntas öka ytterligare i ljuset av det positiva arbetsmarknadsläget", skrev Commerzbank.

Svenska räntor sjönk 5-7 punkter. Data på onsdagen visade ett handelsöverskott på 8,2 miljarder kronor i juni, större än maj månads reviderade 6,3 miljarder kronor (tidigare 5,7), men mindre än förväntningarna på plus 10,5 miljarder kronor i SME Direkts prognosenkät.

Nordea noterade att dels var det två arbetsdagar mindre i juni i år och dels var juni 2010 en relativt stark månad, men även bortsett dessa faktorer var exportutvecklingen sämre än väntat.

"Handelsbalansen ökade under andra kvartalet jämfört med andra kvartalet 2010 och bör därför lyfta BNP-tillväxten med cirka 1 procentenhet, vilket är mindre än vad vi antagit. Vi håller fast vid vår BNP-prognos för andra kvartalet på 5 procent y/y, men dagens utfall tar bort uppåtrisken som vi tidigare såg mot prognosen", skriver Nordea.

SCB rapporterade också att hushållens upplåningstakt fortsätter att minska. Utlåningen ökade med 6,7 procent i årstakt i juni, ned från 6,9 procent föregående månad.

"Hushållsutlåningen ser ut att bromsa in till cirka 5,5 procent i årstakt innan jul. Detta är en tillväxttakt som Riksbanken sannolikt kommer att betrakta som långsiktigt hållbar. Risken till detta estimat ligger sannolikt på nedsidan givet vad vi tycker oss se på svensk bostadsmarknad", skrev Handelsbanken i en kommentar.

På valutamarknaden har dollarn stärkts något till 1:444 mot euron, men tappat ytterligare till 77:80 mot yenen och 0:801 mot schweizerfrancen. Kronan har sammantaget tappat 3 öre till 6:30 mot dollarn och 1 öre till 9:09 mot euron.

USA-räntorna visade relativt små nettoförändringar jämfört med svensk stängning på tisdagen, med tioåringen 3 punkter ned på 2,95 procent.

Orderingången på varaktiga varor i USA sjönk med 2,1 procent i juni, jämfört med månaden före, väntat var en uppgång med 0,2 procent. Exklusive transportsektorn steg orderingången med 0,1 procent, väntat +0,5 procent.

Order på kapitalvaror exklusive försvar och flygindustrin, en av analytiker framhållen undergrupp, sjönk 0,4 procent, mot väntade +1,0 procent.

RDQ Economics noterade att tillverkningsindustrin tappat momentum de senaste månaderna och att det inte går att skylla allt på effekterna från de japanska utbudsstörningarna. Sant är ändå att fordonssektorn spelat en betydande roll för nedgången i orderingången. Positiva nyheter är den kvartalsmässiga uppgången för kapitalvaror och den låga lagerökningen i juni.

Frågan om en höjning av skuldtaket är fortsatt olöst och en omröstning i representanthuset om ett republikanskt förslag med höjning av taket i två steg har skjutits fram till torsdag som tidigast.

Credit Suisse skrev i ett marknadsbrev att sannolikheten för en nedgradering av USA:s kreditbetyg är cirka 50 procent. Avsaknaden av en långsiktig plan för att förbättra statsfinanserna kombinerat med ingen överenskommelse, eller en svag överenskommelse, om skuldtaket höjer sannolikheten.

Frågan är därmed vad effekterna av en nedgradering skulle bli, och Credit Suisse bedömer dem som relativt små trots allt. En del fonder (mer i Europa än i USA) kan begränsas i sina investeringar, det kan bli problem med hur riskvikterna och bankernas kapitaltäckning ska bedömas, och det kan skapa osäkerhet för säkerheterna vid en del OTC- handel.

"Men trots dessa bekymmer så lutar vi åt att inte oroa oss alltför mycket av inverkan av en kreditbetygssänkning. Trots allt: Japan är AA-klassat och dess obligationsränta ligger på 1,1 procent (även om 93 procent är inhemskt ägt). Ironiskt nog är Japan världens största nettolångivare och har lägre kreditbetyg än världens största nettolåntagare", skriver Credit Suisse.

En helt annan sak är om det blev en verklig default och USA skulle missa en kupongbetalning, vilket skulle ge massiva följdverkningar för såväl repo- som interbankmarknaden, enligt Credit Suisse.

Innehåll från WihlborgsAnnons

Wihlborgs inför pris på koldioxidutsläpp

Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).
Arvid Liepe (tv) och Staffan Fredlund (th).

Flera svenska företagsjättar har infört ett internt pris på koldioxidutsläpp. Nu hoppar Wihlborgs på tåget. ”Det känns roligt att vi kan driva utvecklingen i vår bransch”, säger miljö- och klimatchefen Staffan Fredlund.

Nu inför fastighetsbolaget Wihlborgs ett internpris på koldioxidutsläpp. Priset sätts till 1000 kronor per ton och kommer inledningsvis att testas vid investeringsbeslut kring renoveringar och hyresgästanpassningar. 

– Det här är en nyckel för att omsätta klimatpåverkan till ett finansiellt värde som vi kan använda i kostnadskalkylen. Tanken är att det interna priset ska underlätta för oss att fatta kloka och relevanta beslut, och premiera leverantörer som erbjuder det klimatbästa alternativet när vi genomför upphandlingar, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs. 

Verktyg för att nå halveringsmål

Genom införandet av internpriset på koldioxid lägger bolaget i en högre växel för att minska utsläppen som sker i samband med byggprojekt, det som räknas som indirekt klimatpåverkan i värdekedjan. 

För att pressa ner klimatpåverkan ytterligare sätter Wihlborgs även upp ett så kallat målgränsvärde vid nybyggnation av kontorsfastigheter. Gränsvärdet ligger på 270 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter.

Nyfiken på Wihlborgs klimatarbete? Ta reda på mer här. 

– Vi har liksom branschen i stort haft svårt att mäta och målsätta klimatpåverkan vid byggnation och renoveringar, alltså den del av vår verksamhet som har störst klimatpåverkan, säger Arvid Liepe, ekonomi- och finanschef på Wihlborgs, och fortsätter:

– Internprissättningen och målgränsvärdet hjälper oss att angripa detta. Förhoppningen är att satsningarna ska göra stor skillnad för de totala utsläppen och bidra till att vi uppnår vårt halveringsmål för 2030.

Tar steget – innan det blir ett hygienkrav

Arvid Liepe och Staffan Fredlund hoppas att verktygen kommer att användas brett i organisationen och i både små och stora projekt.

– Vi kommer att testa detta och utvärdera om det styr oss på rätt sätt. Genom att ta steget nu hinner vi också med en lärandeprocess kring intern prissättning innan den här typen av åtgärder blir ett hygienkrav på marknaden. Det känns roligt att vi kan visa ledarskap och driva utvecklingen i vår bransch, säger Staffan Fredlund. 

Om Wihlborgs
Wihlborgs är ett börsnoterat fastighetsbolag som erbjuder kommersiella lokaler till företag och organisationer i Öresundsregionen. Wihlborgs Fastigheter finns i Malmö, Lund, Helsingborg och Köpenhamn. Bolaget är marknadsledande i de tre svenska städerna. 

Läs mer om Wihlborgs fastighetsutveckling

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wihlborgs och ej en artikel av Dagens industri

Tog Volvo från kris till stjärnstatus – nu slutar han

När Jan Gurander lämnar posten som vice koncernchef vid årsskiftet förlorar AB Volvos koncernledning en av nyckelpersonerna bakom resan från krisbolag till högpresterare.

Jan Gurander är den andra erfarna lastbilsdirektören som lämnar vd Martin Lundstedts koncernledning på kort tid.

Martin Lundstedt, Volvos vd och Volvos CFO och vice VD Jan Gurander.
Martin Lundstedt, Volvos vd och Volvos CFO och vice VD Jan Gurander.Foto:Joey Abrait

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera