1515

Räntor och valutor: Euron stiger på nya uppgifter

På torsdagseftermiddagen avancerade euron upp över 1:43 mot dollarn för första gången på ett par veckor efter att ett dokument från eurotoppmötet i Bryssel läckt ut. I kärnländer tickade räntorna upp medan klara nedställ noterades i euroområdets periferi.

Vid stängning av den svenska räntemarknaden på torsdagen noterades euron till 1:435 mot dollarn, från 1:419 på onsdagseftermiddagen. Eurons utveckling var volatil under torsdagen och strax efter lunch bottnade EUR/USD kring 1:415.

Reuters publicerade vid 14-tiden information från ett läckt preliminärt utkast från torsdagens EU-toppmöte.

Enligt dokumentet kommer Greklands lån från EFSF att förlängas till åtminstone 15 år, från dagens 7,5 år. Räntan för de nya lånen från EFSF kommer att vara kring 3,5 procent.

Dessutom kommer den europeiska stabilitetsfonden att ges befogenhet att intervenera genom att återkapitalisera finansiella institutioner samt genom att erbjuda kreditlinor till regeringar. Fonden kommer också att ges möjlighet att intervenera på andrahandsmarknaden beroende på hur ECB ställer sig till detta. Dessutom vill EU-länderna se en plan med investeringar och tillväxtstimulanser för Grekland.

Utifrån utkastet framgår att det finns tre alternativ för den privata sektorns medverkan i det andra grekiska räddningspaketet. Dessa är återköp av obligationer, rollover av obligationer samt obligationsbyten.

I spåren av det förbättrade sentimentet till följd av det läckta dokumentet stärktes även den svenska kronan med 12 öre mot dollarn samt 7 öre mot euron till 6:34 respektive 9:10. Mätt i TCW-index stärktes kronan till 122,61 (123,80).

Svenska och europeiska kärnländers marknadsräntor noterade klara uppställ. Räntan på den svenska tvååringen tickade upp 9 punkter till 2,23 procent medan tysk motsvarighet var upp 13 punkter till 2,43 procent vid torsdagens svenska stängning, jämfört med onsdagens stängning.

Räntan på svensk tioåring var upp 10 punkter till 2,89 procent medan räntan på tysk tioåring tickade upp 12 punkter till 2,88 procent.

I Europas periferi tickade räntorna ned kraftigt. Räntan på spansk, portugisisk och italiensk tioåring tickade samtliga ned kring 20 punkter medan skärmnoteringar indikerade ännu större nedställ för grekisk och irländsk tioåring.

Räntan på grekisk tvååring tickade ned närmare 4 procentenheter mot 34 procent, enligt Bloombergs skärmnotering.

Under förmiddagen kom PMI för Tyskland och euroområdet in under förväntan. Det samlade inköpschefsindexet i euroområdet sjönk till 50,8, i juli, jämfört med 53,3 i juni. Detta var lägre än Bloomberg News koncensusprognos på 52,6 samt den lägsta nivån sedan augusti 2009.

Den tyska industrins inköpschefsindex sjönk till 52,1 i juli, jämfört med 54,6 månaden före, väntat var 54,1.

Commerzbank konstaterade att det skett en noterbar inbromsning av den ekonomiska aktiviteten i euroområdet och att aktiviteten avtagit även i Tyskland.

På torsdagsmorgonen visade statistik från Kina att inköpschefsindex för industrisektorn sjönk till 48,9 i juli från 50,1 i juni, den lägsta nivån på 28 månader.

Vid svensk stängning hade räntan på den amerikanska tioåriga benchmarkobligationen tickat upp 8 punkter till 3,00 procent sedan svensk stängning på onsdagen. Räntan på amerikansk tvååring var upp 3 punkter till 0,40 procent.

Philadelphia Fed-index visade på en starkare ekonomisk aktivitet i näringslivet i juli, jämfört med månaden före. Indexet steg till 3,2 från -7,7 i juni, väntat var ett index på 2,0 enligt Bloomberg News snittprognos.

Prisindex sjönk aningen, index över nya order letade sig just över 0 och även sysselsättningsindex steg. Utsikterna på sex månaders sikt steg till 23,7 i juli från 2,5 i juni.

USA:s ledande indikatorer steg 0,3 procent i månadstakt i juni, aningen mer än en väntad uppgång på 0,2 procent.


Innehåll från HSBAnnons

HSB Malmö ska bygga och förvalta klimatneutralt redan 2030

Helt klimatneutralt byggande och förvaltning till år 2030. Det ambitiösa målet har HSB Malmö satt upp inom ramen för den lokala färdplanen, LFM30 – 15 år tidigare än den nationella färdplanen för fossilfritt byggande.

– Det kommer att driva nytänkande i hela vår affär. Samverkan med andra aktörer kommer även vara avgörande, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

Så känner du igen en miljöbyggnad

I dag står bygg och fastighetssektorn för mer än 20 procent av de svenska koldioxidutsläppen, vilket innebär stora möjligheter att påverka de totala utsläppen.

Sverige har som mål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I Malmö har näringslivet i samråd med kommunen tagit det flera steg längre och i sin lokala färdplan siktar man på att klara samma sak redan 2030.

– Tidigare har bygg- och fastighetssektorn främst fokuserat på att bygga energieffektivt. Nu har vi adderat målet att minimera koldioxidutsläppen från såväl byggnation som förvaltning, säger Marcus Altengård, projektledare nyproduktion på HSB.

Betong en klimatbov

Den stora boven historiskt har varit betong. Betong till grund och stomme utgör den största utsläppsposten på grund av sitt cementinnehåll. Det sker nämligen mycket utsläpp av koldioxid i den kemiska process som uppstår när kalksten bränns.

– Vi har börjat använda klimatförbättrad betong, vilket ger upp till 40 procent lägre klimatpåverkan jämfört med traditionell betong. I vår strategi ingår även återbruk, till exempel tegel och byggnation med trästomme.

Bygg- och fastighetssektorns höga koldioxidutsläpp ställer stora krav på hela branschen att samarbeta för att nå uppsatta mål.

– För att nå målet om att bli klimatneutrala 2030 arbetar vi nu fram ett koncepthus där vi optimerar byggnadens klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv. Det konceptet kommer HSB sen att kunna använda i hela Sverige.

Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.
Maria Nilsson är hållbarhetschef på HSB Malmö.

HSB är en av Sveriges största fastighetsförvaltare och därför är klimatomställningen i befintliga fastigheter minst lika viktiga.

– Sedan tidigare installerar vi solceller och laddstolpar, samt upphandlar förnybar el och fjärrvärme, säger Maria Nilsson, hållbarhetschef på HSB Malmö.

”Tar tag i utmaningarna tillsammans”

Nu arbetar HSB även med att göra sina renoveringar, ombyggnationer och fastighetsskötsel klimatneutrala. Bland annat är det stort fokus på återbruk av befintliga byggnadsmaterial, samt en omställning till fossilbränslefria fordon och arbetsverktyg, säger hon och fortsätter.

– Ska man göra så här stora förändringar kan man inte göra det själv, utan allt det här sker när vi tar tag i utmaningarna tillsammans.

Så känner du igen en miljöbyggnad

 

Mer från HSB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med HSB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?