1515
Annons

Nordenbörser: Breda nedgångar

Börserna i de nordiska länderna backade på måndagen, i likhet med övriga Europa.

Växande farhågor för att den europeiska skuldkrisen ska spridas till Italien tyngde handeln.

Vid klockan 17.30 var OMXN40 ned 2,0 procent till noteringen 1.010. Indexet inkluderar inte norska aktier.

På måndagskvällen ska Europas finansministrar mötas för att diskutera skuldkrisen i eurozonen sedan farhågor blossat upp om att Italien kan behöva ekonomiskt stöd. ECB uppges vilja utöka euroräddningsfonden för att gälla stöd åt Italien.

Ett annat diskussionsämne för Europas finansministrar är om en viss default av grekiska statspapper ska accepteras.

Bankerna tog stryk i den finansiella oron. Danske Bank och Pohjola var ned 3,3 respektive 4,5 procent, medan DNB Nor sjönk 1,0 procent inför morgondagens rapport.

I Helsingfors sjönk OMXH25 2,4 procent.

UPM-Kymmene backade 3,4 procent. Producenterna av tidningspapper har inte lyckats få igenom de begärda prishöjningarna om cirka 10 procent i de kontrakt som slutits för årets två sista kvartal.

I Oslo backade OBX-index 1,2 procent.

Renewable Energy steg 4,1 procent. Asiens största tillverkare av kiselplattor som används vid solcellstillverkning fördubblar sin produktionskapacitet, rapporterar Bloomberg News.

Köpenhamnsbörsens OMXC20-index var ned 1,4 procent.

NKT Holding sjönk 4,0 procent. Nilfisk-Advance, som tillhör bolaget, har genomfört köpen av Jungo Voirie och Hecker & Brian, som utvecklar städprodukter för utomhusbruk.

Innehåll från AccentureAnnons

Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden

Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.

Läs mer om vad som krävs för att bli framtidens elleverantör 

Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.

– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.

Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.

Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.

– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.

Perspektivskifte av stora mått

Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.

– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.

Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.

– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.

Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ. 

– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter. 

Nya former av partnerskap

En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen. 

– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.

Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.

– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.

Läs mer om elbranschens omställning 

 

Mer från Accenture

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accenture och ej en artikel av Dagens industri

Nya lagar: Konsumenträtten skärps – tuffare krav på handeln

Från den 1 september skärps en rad konsumenträttsliga regler. Företag som bryter mot reglerna riskerar saftiga sanktionsavgifter. Sofia Stigmar, jurist på Svensk Handel, reder ut åtta av de viktigaste förändringarna.

Från och med första september träder förändringarna i kraft.
Från och med första september träder förändringarna i kraft.Foto:TT, Erika Gerdemark

I princip påverkas alla företag som vänder sig till konsumenter av de omfattande lagändringarna som är en anpassning till EU-direktiv. 

”Det mesta är förändringar som vi välkomnar. Samtidigt är vi lite bekymrade över risken för att tillsynen av reglerna inte blir effektiv, så att det framför allt är seriösa handlare som anpassar sig och att oseriösa fortsätter bryta mot regelverken, säger Sofia Stigmar till Di.

Sofia Stigmar är jurist på Svensk Handel.
Sofia Stigmar är jurist på Svensk Handel.Foto:Svensk Handel

Här är åtta regler som träder i kraft den 1 september: 

1. Sanktionsavgifter införs
I likhet med GDPR-brott kommer företag att kunna straffas för överträdelser av vissa konsumentregler. Sanktionsavgiften kan som mest uppgå till en summa som motsvarar 4 procent av företagets årsomsättning. 

”Det är viktigt att sanktionerna är kännbara. I det långa loppet hoppas vi att de avskräcker oseriösa aktörer”, fortsätter Sofia Stigmar och tillägger:  

”Hur stor avgiften blir beror på överträdelsens art och hur länge den pågått. Om företaget kan visa att det vidtagit åtgärder ska avgiften begränsas. Likaså riskerar företag en större avgift om det gjort sig skyldig till liknande överträdelser tidigare.” 

2. Större transparens vid reor
Vid en prissänkning måste handlare informera kunderna om det tidigare lägsta priset som produkten ifråga haft de senaste 30 dagarna. Syftet är motverka bluffreor vid till kampanjer som Black Friday. 

Företag ska alltså inte kunna höja priserna dagarna före en kampanj för få rean att framstå som mer generös än den faktiskt är.

”Det är en regel som förbättrar tydligheten för konsumenterna och som kommer åt oseriösa aktörer”, betonar Sofia Stigmar. 

Varor som kan försämras snabbt, framför allt livsmedel och växter, är dock undantagna. 

”Där är det viktigt att snabbt kunna sänka priset för att minska svinnet, så det är ett bra undantag som vi i Sverige landat i”, fortsätter hon. 

3. Skärpt informationsplikt vid distansavtal
Ett annat krav gäller avtal som tecknas på distans. Innan avtalet tecknas är företaget bland annat skyldigt att informera om huruvida priset har personanpassats. 

”Det man försöker komma åt är den diskriminerande prissättning som förekommer, till exempel att priser sätts utifrån hur man har handlat tidigare”, säger Sofia Stigmar. 

4. Nya krav på marknadsplatser
Den som driver en marknadsplats ska framöver informera kunderna om säljarna är näringsidkare eller privatpersoner och om vilka regler som gäller vid ett köp. De konsumenträttsliga villkoren skiljer sig åt mellan de två säljartyperna, betonar Sofia Stigmar. 

”Handlar du från ett företag har du som konsument långtgående rättigheter. Detsamma gäller inte om säljaren är en privatperson. Därför behöver det framgå vem man handlar från.”

5. Undantag från ångerrätten
Vidare införs undantag från ångerrätten vid vissa typer av digitala tjänster. I de fall företag inhämtat ett korrekt samtycke, där kunden är införstådd med att ångerrätten inte gäller, ska det inte gå att ångra ett köp. 

”Det kan till exempel handla om ett köp av ett appspel eller en e-bok som kunden börjat använda eller börjat läsa. På det sättet skyddas företag mot kunder som försöker ångra tjänster de redan fått nytta av”, säger Sofia Stigmar.

6. Förbud mot att kopiera en annan produkt i reklam
Ytterligare en punkt i de nya reglerna är att det blir förbjudet att framställa en vara som identisk med en annan i marknadsföring. Framför allt rör det produkter inom livsmedel, till exempel läsk. 

7. Förbud mot fejkade kundrecensioner
Dessutom blir det förbjudet att skriva falska recensioner på sociala medier för att göra reklam för en vara eller tjänst. 

”För e-handeln blir korrekta omdömen allt viktigare för att bibehålla tilliten bland kunderna. Vi ser också regeln som ett sätt se till att konkurrensen sker på lika villkor”, säger Sofia Stigmar. 

8. Hårdare krav vid sökträffar
I likhet med sökmotorer kommer marknadsplatser behöva vara transparenta med sökträffarnas rankning. För konsumenterna ska det alltså bli tydligare om sökträffar listas högt för att säljarna har betalat för ökad synlighet. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera