1515

Räntor och valutor: Svensk arbetsmarknad fortsätter gå starkt

Den europeiska skuldkrisen ligger fortsatt som en våt filt över riskaptiten med fortsatta spekulationer om att Grekland förr eller senare tvingas till någon form av skuldnedskrivning.

Under förmiddagen syns dock en viss förbättring av marknadssentimentet med börser som vänder till plus, urgröpta räntenedgångar och en återhämtning för euron. Kronan visar små förändringarna mot både dollarn och euron.

Under förmiddagen kom statistiken som visade på en fortsatt stark utveckling på den svenska arbetsmarknaden och OECD ser i sin nya prognos en mer självgående återhämtning även om riskerna är fortsatt förhöjda

Framåt lunchtid har den svenska tioåriga statsobligationsräntan stigit 1 punkt till 2,93 procent, medan den tyska tioårsräntan har sjunkit 1 punkt till 3,04 procent.

"Det framträder ingen lösning på de europeiska statsskuldsproblemen. Det är en flykt till kvalitet mestadels beroende på problemen i Europa. Vissa indikatorer pekar också på att ekonomin bromsar in", sade Hiroki Shimazu på SMBC Nikko Securities i Tokyo, till Bloomberg News.

På tisdagskvällen öppnade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker för fler åtgärder för att hjälpa Grekland om landet möter kraven på utökade privatiseringar och strukturreformer. EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn upprepade budskapet att löptiderna för Greklands skuld skulle kunna förlängas på en frivillig basis, en "omprofilering", medan en omstrukturering av skulden är utesluten.

Den svenska arbetslösheten sjönk till 7,9 procent i april från 8,1 procent i mars, vilket var helt i linje med SME Direkts enkät. Sysselsättningen ökade med 120.000 personer från föregående år. Säsongsrensat sjönk arbetslösheten till 7,4 procent från 7,7 procent föregående månad.

"Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras i rekordfart och på marginalen snabbare än Riksbankens prognos. Kortfristiga indikatorer tyder på ett fortsatt mycket starkt momentum under de närmaste 1-2 kvartalen och arbetslösheten väntas minska till under 7 procent redan i år", skriver Olle Holmgren på SEB i ett marknadsbrev.

Han konstaterar att sysselsättningen ökade med 2,7 procent i årstakt i april, vilket var starkare än SEB:s prognos, och sysselsättningen har därmed ökat starkare än väntat nästan varje månad hittills under 2011.

"Den mycket snabba förbättringen på arbetsmarknaden innebär att indikatorer för reursutnyttjandet sannolikt kommer att fortsätta trenda uppåt, vilket borde väcka oro för inflationsriskerna på medellång sikt. Styrkan på arbetsmarknaden stöder vår prognos att Riksbanken kommer att höja vid varje möte i år", skriver Olle Holmgren.

Nordeas analytiker räknar med att arbetslösheten sjunker under 7 procent om några månader, och att arbetslösheten därmed är nere på den genomsnittliga nivån de senaste tio åren.

"Det finns redan tecken på att arbetsmarknaden blir stramare, exempelvis ökad arbetskraftsbrist. Den stramare arbetsmarknaden kommer i sin tur att ge bränsle år löneökningar längre ut, förmodligen över Riksbankens uppfattning", skriver Andreas Jonsson vid Nordea i ett marknadsbrev.

Riksbankens riskenkät visade att marknadsaktörer ser globala obalanser som den största risken mot det finansiella systemet är. Samtidigt är de finansiella marknadernas funktionssätt oförändrat eller bättre jämfört med för ett halvår sedan. Av de aktörer som deltog i enkäten anser 40 procent att de finansiella marknaderna fungerar bättre i dag jämfört med för ett halvår sedan.

SCB:s investeringsenkät visade att den svenska industrin planerar investeringar för 57,5 miljarder kronor i år, vilket skulle innebära en ökning med 11 procent jämfört med 2010. Det innebär en liten nedrevidering från motsvarande enkät i februari, då industrin räknade med investeringar på 58,3 miljarder kronor i år.

De flesta industribranscherna planerar att öka investeringsvolymen under 2011. Stora ökningar väntas inom metallvaruindustrin samt stål- och metallverksindustrin, medan trävaruindustrin och fordonsindustrin väntas minska sina investeringar.

Preliminär statistik bekräftade precis som väntat det första estimatet att Storbritanniens BNP växte med 0,5 procent under det första kvartalet, från föregående kvartal. I årstakt var tillväxten 1,8 procent, också det exakt som i det första estimatet. Framför allt var det nettoexporten som lyfte den brittiska ekonomin, medan privatkonsumtionen var svag.

OECD spår att världsekonomin växer med 4,2 procent i år och 4,6 procent 2012. Enligt OECD blir återhämtningen från krisen alltmer brett baserad och aktiviteten drivs alltmer av starkare privat slutlig efterfrågan. Samtidigt är prognosriskerna fortsatt förhöjda med risker för bland annat en möjlig ny uppgång i oljepriset, en långsam återhämtning i Japan efter jordbävningen och en djupare nedgång än väntat i Kina.

Amerikanska marknadsräntorna sjönk efter svensk stängning på tisdagen efter lyckad emission av tvååriga statspapper. Räntorna fortsatte sedan ned med skuldoron och sjunkande börser innan räntenedgångarna gröpts ur under onsdag förmiddag. Den tioåriga USA-räntan har sedan tisdagens svenska stängning sjunkit 3 punkter till 3,11 procent.

På onsdagens USA-agenda finns orderingången på varaktiga varor i april, väntat en nedgång med 2,5 procent, och FHFA husprisindex för mars månad, som väntas ha sjunkit med 0,5 procent, enligt Bloomberg News enkäter.

På valutamarknaden har euron försvagats under natten samtidigt som dollarn och schweizerfrancen gått starkare i den globala oron. I takt med det förbättrade sentimentet under onsdag förmiddag har dock euron återtagit en del av de tidigare försvagningarna. Mot dollarn har euron försvagats till 1:408 från 1:412 på tisdagen eftermiddag.

"Marknaden vet inte vad de ska vänta sig härnäst från Grekland och det har skett ett tydligt skifte i sentimentet vad gäller euron och spekulanter föredrar nu att gå kort", sade Gavin Friend, valutaanalytiker vid nabCapital, till Reuters.

Dollar/yen visar små förändringar från tisdagen.

Kronan har försvagats 1 öre mot dollarn till 6:33 och är i det närmaste oförändrad mot euron till 8:92.

Table


Innehåll från SAS InstituteAnnons

S-Bank har Finlands mest nöjda bankkunder: ”Data och nyfikenhet avgörande för alla våra beslut ”

Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.
Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank.

I över tio år har finländska S-Bank konsekvent och strategiskt arbetat med att samla och dra nytta av sin data. I dag har banken nästan halva Finlands befolkning som kunder – och olika undersökningar visar att man även har landets nöjdaste bankkunder. 

Enligt Johanna Makkonen, senioranalytiker på S-Bank, är det framför allt förmågan att omvandla det svåra till det enkla som ligger bakom framgången.

Öka produktiviteten och innovationen med hjälp av data – läs mer här. 

S-Bank har fått utmärkelser för ”Finlands nöjdaste bankkunder” av bankjämförelsetjänsten Sortter Oy och ”det mest innovativa företaget i den finländska finanssektorn” från handelshögskolan Hanken.

S-Bank är del av den större kooperativa organisationen, S-Gruppen. Trots att S-bank är en jämförelsevis ung organisation, har banken aktivt arbetat med vad som har varit nyckeln till framgången: data.

Teknikfundamentet skapar möjligheter 

Många företag har ett stort fokus på att bli mer datadrivna. Men innan man på ett effektivt sätt kan börja dra nytta av all data måste de underliggande processerna fungera och samspela väl.

– Processerna för att skapa och ta hand om data behöver vara väl etablerade och dokumenterade. Lagring och strukturering av data behöver vara på plats. Du behöver också säkerställa datakvaliteten. För att kunna göra detta behöver du också ha rätt verktyg för att kunna hantera din data, säger Johanna Makkonen och fortsätter: 

– Vi började med att visualisera vår data i olika rapporter. Under de senaste åren har vår största upptäckt varit att vi inte bara använder den för att analysera historiken och titta bakåt, utan också använder den för att göra förutsägelser om framtiden.

Underlättar beslutsfattande 

Alla fördelar som ett företag har av att använda data fullt ut blir inte alltid synliga för kunderna.

– Primärt använder vi oss av data för att organisationen ska kunna fatta bättre beslut och för att kunna erbjuda våra kunder ännu bättre lösningar och tjänster, säger Johanna Makkonen. 

Enligt Iikka Kuosa som är Senior Vice President of IT and Products vid S-Bank är detta också strategin från den högsta ledningen: 

– För att kunna svara till våra kunders framtida behov använder vi data som underlag för våra strategiska beslut. Vi måste ge våra kunder service och därför måste vi också och hålla koll på vad våra kunder gör för att förstå vad som driver dem, säger han.

Data – en riktig problemlösare

Tidigare avslog S-Bank många låneansökningar. Trots att antalet ansökningar ökade, minskade andelen lån som beviljades.

– När vi tittade på vår data kunde vi se att i takt med att vi fick in allt fler ansökningar tog handläggningen för varje ansökan allt längre tid. De långa handläggningstiderna ledde till att många kunder tog tillbaka sina ansökningar, eftersom de behövde lånet snabbare än vad vi kunde handlägga deras ärenden, säger Johanna Makkonen.

Bankens processutvecklingsteam genomlyste hela låneprocessen. På så sätt kunde S-bank identifiera var i kedjan det gick långsammast och vilka slags ansökningar som var mest tidskrävande. Det gjorde det enklare att fördjupa sig i enskilda detaljer och se till att de fungerar snabbare och effektivare. Samtidigt kunde man använda data för att förutsäga framtida beteenden och hjälpa kunder att fatta bättre och ekonomiskt mer hållbara beslut.

Verktyg och nyfikenhet i samverkan

Två saker förtjänar extra uppmärksamhet här, nämligen verktygen och nyfikenheten. 

– Jag skulle säga att jag nog är ganska nyfiken, men jag är också definitivt realist. För att tillfredsställa nyfikenheten krävs också att man har full kontroll på underliggande tekniska detaljer. Då blir det mycket enklare att vara öppen och titta djupare in i frågan, berättar Johanna Makkonen. 

För att stärka analysen ytterligare samarbetar S-Bank med SAS Institute, som har försett dem med bästa tänkbara plattform för dataanalys. 

– Jag skulle inte påstå att jag blev ”förälskad” i de lösningar vi fick av SAS, men det var inte långt ifrån. Den här resan har bara börjat och jag ser verkligen fram emot vad vi kan skapa tillsammans i framtiden, avslutar Johanna Makkonen.

Förändra hur du fattar beslut – läs mer om hur data kan hjälpa dig här. 

 

Mer från SAS Institute

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SAS Institute och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?