1515

Räntor och valutor: Räntor upp och kronan stärks

Tisdagen präglades av uppgång i långräntorna, minskade EMU-spreadar och viss dollarförsvagning, samtidigt som aktiemarknaderna steg brett.

Tyska statsobligationer steg sammantaget 3-9 punkter jämfört med svensk stängning på måndagen, med störst uppgång i obligationer med längre löptid.

Fredagens tydliga rörelse av minskad riskaptit på marknaderna har generellt klingat av, om än att oljepriset (brent) på måndagen steg över den psykologiskt viktiga 100-dollarnivån. I Egypten genomförs en "miljonmarsch" i protest mot president Hosni Mubarak och en del bedömare tror att demonstrationen kan bli avgörande för presidentens framtid.

Spreadarna mellan kärna och periferi fortsatte samtidigt att krympa, med räntenedgångar i bland annat Grekland, Portugal och Spanien.

Enligt Bloomberg News källor är EU-länderna nära att nå en överenskommelse om att räddningsfonden EFSF ska få köpa nya statsobligationer från regeringar medan det råder delade meningar om fonden ska få köpa utstående obligationer. Andra diskussioner rör om EFSF ska få ge lån till regeringar för att de ska kunna köpa tillbaka obligationer och bättre lånevillkor i räddningsprogrammen.

Tyskland levererade en del positiva data på tisdagen.

Antalet arbetslösa minskade med 13.000 personer i januari från föregående månad och den säsongsjusterade arbetslöshetsnivån sjönk till 7,4 procent från 7,5 procent.

Commerzbank skrev i en kommentar att arbetslösheten väntas fortsätta sjunka framöver. Tillväxten är robust och ledande indikatorer antyder att uppsvinget i Tyskland kommer att fortsätta. Dessutom kommer företagen inte att kunna hantera en ökad arbetsbörda bara genom att öka antalet arbetade timmar hos de anställda. Arbetade timmarna per anställd har nästan återvänt till förkrisnivå, samtidigt som trenden mot allt lägre genomsnittligt timantal sannolikt inte kommer att ändras, där aktiviteten i tjänstesektorn, med större andel deltidsanställda, stiger relativt industrin.

"Detta kommer att innebära fler jobb. Därmed finns det mycket som indikerar att 2011 kommer att bli ytterligare ett bra år för den tyska arbetsmarknaden", skrev Commerzbank.

Inköpschefsindex för den tyska industrin reviderades upp till 60,5 i januari, från tidigare 60,2.

Dito för euroområdet reviderades också upp till 57,3, från tidigare 56,9. I december låg index på 57,1. Även här steg prisindex, till 79,2 från 74,1, den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 1997. Arbetslösheten i euroområdet sjönk till 10,0 procent i december från 10,1 procent i november.

Brittiska räntor steg mer än övriga Europa, upp 7-12 punkter, och pundet stärktes efter att Storbritanniens PMI gått upp till 62,0 från reviderade 58,7, vilket innebär den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 1992.

Kinas industri-PMI sjönk däremot något till 52,9 i januari från 53,9 föregående månad. Prisindex steg till 69,3 från 66,7, medan övriga index noterades lägre, däribland index över nya order som sjönk till 54,9 från 55,4.

Svenska räntor steg 5-8 punkter. Sverige-PMI visade en uppgång till 61,5 i januari från 60,2 månaden före, något lägre än väntat. Silf/Swedbank skrev i en kommentar att produktionen svarade för det största bidraget till att PMI steg i januari. Även orderingång, leveranstider och sysselsättning ökade, om än i en måttlig takt.

"Produktionsplanerna för det närmaste halvåret är fortsatt expansiva, även om de har skruvats ned något i januari jämfört med december. Alltjämt visar företagen planer på nyanställningar", skrev Silf/Swedbank.

Nordea konstaterade i en kommentar att januariutfallet signalerar en fortsatt hög aktivitet i tillverkningssektorn i början av året.

"Ökningen var relativt brett baserad och alla underindex, förutom lagerindex, steg... Likväl har PMI trendat nedåt sedan toppen i maj förra året, och framöver förväntar vi oss att tillväxttakten i tillverkningsindustrin ska dämpas något", skrev Nordea.

USA-räntorna fortsatte upp i Europahandeln och USA- inledningen för att därefter stiga ytterligare efter ISM- index. Vid svensk stängning handlades den tvååriga statsobligationen på 0,62 procent, 7 punkter upp från måndag samma tid, medan tioåringen var 12 punkter upp på 3,45 procent.

Inköpschefsindex för industrin steg till 60,8 i januari, den högsta nivån på sju år, från 58,5 månaden före. Väntat var en nedgång till 58,0. Sysselsättningsindex steg till 61,7 från 58,9, produktionsindex till 63,5 från 63,0 index över nya order till 67,8 från 62,0.

ISM gav lite stöd till dollarn, som ändå generellt försvagats mot både euro och yen, till 1:375 respektive 81:80.

Analytiker uppgav för Reuters att investerare i Mellanöstern och statliga investeringsfonder i Asien hjälpt till att lyfta euron. Investerare väntar sig att Fed kommer att dröja längre med att börja höja räntan än ECB och BOE, vilket tynger dollarn generellt, samtidigt som "safe haven"- rörelsen avtagit.

"Större valutor gaddar ihop sig mot dollarn för närvarande. Euron, Australiendollarn och pundet har sina egna oberoende skäl för att stiga vilka alla är förankrade i tecken på starkare tillväxt. Frågan nu är om euro/dollar kan bryta igenom 1:37/1:38-området och etablera visst stöd där", sade Gavin Friend, valutastrateg på nabCapital till Reuters.

Samtliga bedömare i Bloomberg News enkät spår en oförändrad ränta vid rådsmötet denna vecka, men ECB-chefen Jean-Claude Trichet väntas vid presskonferensen bibehålla det mer hökaktiga tonläget från januarimötet.

Kronan stärktes 4 öre mot dollarn till 6:41 och 3 öre mot euron till 8:81, jämfört med måndagens stängning.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?