1515
Annons

Räntor och valutor: Italienska räntor sticker upp

Ränte- och valutamarknaderna intog under större delen av tisdagen en lite avvaktande hållning inför en förtroendeomröstning i Italien och utnämningen av ny premiärminister i Grekland. Risksentimentet var lätt positivt med stigande börser och något starkare euro.

Underhuset i Italiens parlament höll en rutinomröstning om budgeten för 2010, men där omröstningen tolkats som en förtroendeförklaring för regeringen.

Premiärminister Silvio Berlusconi vann denna omröstning, men utan absolut majoritet då han fick 308 av 630 röster i parlamentet.

Tyska räntor steg 3-4 punkter under dagen, men sjönk tillbaka något efter Italien-omröstningen. Den tioåriga statsobligationen var vid svensk stängning 2 punkter ned på 1,82 procent jämfört med måndag samma tid.

Italienska räntor inledde upp men sjönk sedan tillbaka och var vid stängning i stort oförändrade. Tioårsräntan handlades på 6,66 procent, efter att ha varit uppe på rekordhöga 6,744 procent under morgonen. Spanska räntor sjönk 5-12 punkter.

Resultatet av omröstningen gav initialt inget större utslag i marknaden, men euron tappade lite och italienska räntor drogs upp något.

Silvio Berlusconi själv har inte indikerat att han planerar att avgå, trots uttalade krav om detta från bland annat Lega Nords ledare Umberto Bossi och från Pierluigi Bersani, ledare för det största italienska oppositionspartiet.

"Den nuvarande politiska uppställningen i Italien som leds av Silvio Berlusconi har inte förlitas till att kunna genomföra de strukturreformer som krävs för att statsskuldens andel av BNP ska förbättras. Det ger ingen stabil investerargrund", sade Lorne Baring, chef för förvaltning på B Capital, till Bloomberg News före omröstningen.

I Grekland fortgick regeringsförhandlingarna och enligt samstämmiga medieuppgifter är det Lucas Papademos, före detta vice ECB-chef, som kommer att bli ny premiärminister i en interimsregering, officiellt besked väntas sent på tisdagen.

Eurogruppen beslutade på måndagskvällen att avkräva en skriftlig bekräftelse från den kommande grekiska samlingsregeringen att man godkänner hela överenskommelsen från eurotoppmötet den 26-27 oktober. Först därefter kan den sjätte delutbetalningen på 8 miljarder euro av stödlånet betalas ut. Ett sådant beslut kan troligen fattas vid en telefonkonferens före nästa ordinarie eurogruppsmöte den 29 november.

Tysklands handels- och bytesbalans var betydligt större än väntat i september efter att exporten oväntat stigit medan importen lika oväntat sjunkit. Commerzbank skrev i en kommentar att tyska exportörer fortsatt ser en god efterfrågan på sina produkter. De drar nytta av sin konkurrenskraft och fortsätter att ta marknadsandelar, men med detta sagt finns det ingen grund för att jubla över någon antagen frikoppling från andra ekonomier.

"Nedgången i sentimentsindikatorer och svagare orderingång från utlandet antyder klart lägre exportökning kommande månader. Detta gäller inte bara exporten inom euroområdet, som lider av svag tillväxt i periferin, utan även många andra regioner. Tyska företag har också fått färre order från utanför euroområdet under de senaste månaderna", skrev Commerzbank.

Efter en tillväxt på cirka 0,5 procent tredje kvartalet väntas tillväxten bli svag under vinterhalvåret, och statistik från industrisektorn ökar rädslan för att industriproduktionen kommer att minska fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal, skrev Commerzbank.

"Recessionen som vi förutspått för euroområdet kommer inte att lämna Tyskland oskadd. Den största risken är skuldkrisen, och den ihållande osäkerheten är som gift för ekonomisk tillväxt", skrev Commerzbank.

På valutamarknaden har euron stärkts något till 1:381 mot dollarn, jämfört med 1:380 vid svensk stängning på måndagen. Samtidigt har yenen stärkts till 77:80 mot dollarn.

"Dagens viktigaste händelse är omröstningen. Berlusconis avgång skulle inte nödvändigtvis vara en 'risk av- händelse' eftersom han är hemskt impopulär och ses som ett stort hinder för att få till stånd en bättre uppgörelse för budgetkonsolidering", sade Marc Chandler på Brown Brothers Harriman till Bloomberg News före omröstningen.

Svenska statspappersräntor var oförändrade till 1 punkt upp på tisdagen kvar med den tioåriga obligationen kvar på 1,74 procent. Kronan har stärkts 3 öre till 6:55 mot dollarn och 4 öre till 9:04 mot euron.

Teknikföretagen bedömer i en ny prognos att industrin nu går in i nästa lågkonjunktur, och de räknar med att produktionen i teknikföretagen minskar 2 procent nästa år vilket också betyder färre anställda. Oförmåga, särskilt i Europa, att hantera bank- och skuldkrisen, ökar också risken för en mer självgenererande och därför djup nedgång.

"Lika klart som att konjunkturen nu försämras är att den skuldsanering som på ett eller annat sätt krävs också kommer att påverka hushåll, företag och offentlig verksamhet negativt framöver", sade chefekonom Anders Rune i en kommentar.

USA-räntorna visade små nettoförändringar. Vid svensk stängning handlades den tvååriga statsobligationen på 0,23 procent, oförändrat jämfört med svensk stängning på måndagen, medan tioåringen var 3 punkter ned på 2,02 procent.

På tisdagen emitteras treåriga statsobligationer för 32 miljarder dollar, vilket följs av tioåriga obligationer för 21 miljarder dollar på onsdagen och 30-åriga obligationer för 13 miljarder dollar på torsdagen.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?