1515
Annons

Räntor och valutor: Kronan svagare

Italienska ränterörelser var fortsatt i fokus på nervösa finansmarknader på onsdagen och de italienska räntorna handlades mycket volatilt i tvära kast. Den italienska tioårsräntan handlades vid svensk stängning till 6,97 procent, i stort sett oförändrat från tisdagens svenska stängning.

Europabörserna handlades likaså slagigt medan räntorna i Europas krympande kärna steg. Räntorna i Frankrike och Belgien sjönk någon punkt efter de kraftiga uppgångarna på tisdagen. På valutamarknaden försvagades euron mot dollarn och den svenska kronan tappade några öre mot dollarn och euron.

De svenska marknadsräntorna steg 3-4 punkter, med den tioåriga statsobligationsräntan 4 punkter upp till 1,65 procent. Den tyska tioårsräntan steg 3 punkter till 1,81 procent.

"Den europeiska obligationsmarknaden har blivit mycket binär, och beroende av ECB. När ECB går in gillas det av marknaden och när de träder tillbaka ser man press. Det finns inga riktiga köpare", sa Mohit Kumar, chef för ränteanalys vid Deutsche Bank i London, till Bloomberg News.

Enligt uppgifter var ECB återigen inne och köpte såväl italienska som spanska statsobligationer och källor uppgav till Bloomberg News att köpen av italienska obligationer varit större än normalt.

En negativ nyhet var att Italiens största bank Unicredit vill att ECB ska bredda typerna av tillgångar som kan användas som säkerheter.

Italiens nye premiärminister Mario Monti, som ska sväras in senare under onsdagen, meddelande att han även kommer att bli finansminister i den nya expertregeringen. Mario Monti sade att frånvaron av politiker i regeringen kommer att underlätta arbetet och att han hoppas att den nya regeringen kommer att lugna marknaderna. Klockan 13 på torsdagen kommer regeringen att presentera sitt nya program inför senaten.

Bank of England skrev ned prognoserna rejält för både tillväxt och inflation i sin inflationsrapport, vilket enligt analytikerna bäddar för en ytterligare utökning av programmet för obligationsköp.

BNP-tillväxten väntas bli betydligt svagare än tidigare och bottna på 1 procent i årstakt i mitten av 2012 samtidigt BOE bedömer att det är mer troligt att inflationen kommer att understiga målet på 2 procent om två år än att målet överskrids.

Den låga inflationen bäddar enligt Deutsche Bank för att BOE utökar sitt köpprogram till "åtminstone" 350 miljarder pund, från dagens 275 miljarder pund.

Antalet arbetslösa i Storbritannien ökade betydligt mindre än väntat i oktober och arbetslösheten låg därför kvar på 5,0 procent i stället för att stiga till 5,1 procent, som analytikerna i Bloomberg News enkät hade räknat med. Värre var dock att arbetslösheten enligt ILO:s definitioner steg till den högsta nivån på 15 år.

Inflationen i euroområdet uppgick till 3,0 procent i oktober, enligt definitiv statistik. Detta var helt i linje med såväl preliminär statistik som analytikernas förväntningar. Kärninflationen var 1,6 procent.

De amerikanska marknadsräntorna visade endast mindre förändringar från tisdagens svenska stängning och tioårsräntan sjönk 1 punkt till 2,01 procent.

Det bjöds på bra amerikanska statistik på onsdagen, men marknaden tog ingen större notis av en god mix med oväntat låg KPI-inflation, en industriproduktion som steg mer än väntat och stigande förtroendet bland landets husbyggare.

KPI sjönk 0,1 procent i oktober, väntat oförändrat, medan kärn-KPI steg 0,1 procent, vilket var i linje med förväntningarna i Bloomberg News enkät. KPI-inflationen sjönk oväntat mycket till 3,5 procent i oktober från 3,9 procent i september, väntat 3,7 procent. Kärninflationen var dock oväntat hög på 2,1 procent, väntat 2,0 procent.

Framför allt var det sjunkande energipriser som drog ned KPI och 4Cast skrev i en kommentar att statistiken talar för ett dämpat pristryck.

"Inflationsutsikterna fortsätter att vara återhållsamma och lättnadstryck från råvaror har tagit bort en del av trycket på KPI. Trots en betydande mängd lediga resurser i ekonomin verkar dessutom inte någon deflation synas vid horisonten", skrev 4Cast.

Industriproduktion steg mer än väntat i oktober, +0,7 procent från september, att jämföra med väntade +0,4 procent i Bloomberg News enkät. Då reviderades dock septembersiffran ned. Kapacitetsutnyttjandet var med 77,8 procent också det högre än väntat.

NAHB husmarknadsindex steg till 20 i november från nedreviderade 17 i oktober. Detta var den högsta nivån sedan maj 2010.

Här hemma visade SCB-statistik att industrins kapacitetsutnyttjande steg till 88,9 procent under det tredje kvartalet från 88,6 procent under det andra kvartalet. Samtidigt minskade industrins lager med 0,9 procent mellan det andra och det tredje kvartalet.

Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson skrev i en kommentar att statistiken tyder på en bra tillväxt i den svenska tillverkningsindustrin och stärker samtidigt förväntningarna om en god BNP-tillväxt under det tredje kvartalet. Nordea menar dock att indikatorerna målar en mörk bild, vilket stärker bankens syn att tillväxten kommer att "försvagas betänkligt" framöver.

På valutamarknaden försvagades euron i en volatil handel till 1,349 mot dollarn från 1,353 vid tisdagens svenska stängning.

"För varje dag som går blir situationen allt värre och det är oundvikligt att valutan pressas under sådana omständigheter. Det är ofattbart svåra beslut som Europa nu måste fatta vad gäller att lösa den här krisen", sa Derek Halpenny, chef för europeisk valutaanalys vid Bank of Tokyo- Mitsubishi i London, till Bloomberg News.

Den svenska kronan försvagades 3 öre mot dollarn till 6,77 och 2 öre mot euron till 9,14.

Bank of Japan lämnade helt som väntat sin styrränta oförändrad på 0,00-0,10 procent och rörde inte heller köpprogram eller kreditfacilitet.

BOJ konstaterade att den ekonomiska aktiviteten har fortsatt att återhämta sig, men i en mer dämpad takt på grund av effekterna från en inbromsning utomlands. BOJ-chefen Masaaki Shirakawa pekade ut skuldproblemen i Europa som den största risken för Japan och sade att exporten redan har påverkats.


Innehåll från Cancer Research KIAnnons

Samverkan är nyckeln till framtidens cancervård

Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.
Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, och Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet.Foto:Andrea Björsell & Ulf Sirborn

I takt med att fler tekniker utvecklas och ser dagens ljus talas det alltmer om ett paradigmskifte inom cancervården. Några som är måna om att driva forskningen framåt genom samverkan är Karolinska Institutet. Med en gemensam satsning på precisionsmedicin med Karolinska Universitetssjukhuset och cellterapier för cancerpatienter vill de sätta patienten i första rummet. 

Forskning, innovation och utbildning inom bland annat cancer står högt i kurs hos Karolinska Institutet. I februari 2021 etablerades Precisionsmedicinskt centrum Karolinska (PMCK) – ett virtuellt centrum med syfte att skapa förutsättningar för att ta precisionsmedicin hela vägen från forskning in i hälso- och sjukvårdens vardag. Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet, menar att precisionsmedicin är den enda – och rätta – vägen att gå. 

– Begreppet precisionsmedicin är på fleras läppar. Anledningen till att det är så aktuellt är att vi ser en utveckling som är remarkabel. Vi har en fantastisk utökning av nya kunskaper, tekniker och diagnostiska verktyg där vi också genererar mer och mer data på varje patient. Cancerområdet är ett av de områden som har kommit längst inom utvecklingen av precisionsmedicin, drivet av utvecklingen av ny kunskap och nya tekniker, målstyrda mer precisa läkemedel samt nya biomarkörer, säger hon. 

Läs mer om precisionsmedicin här

Unikt samarbete

Precisionsmedicin syftar till att ge patienter behandling och vård som är skräddarsydd utifrån patientens behov och förutsättningar. Fördelarna är många och ger vinster för både individ och samhälle. Bland annat möjlighet till tidig diagnostik och effektivare behandlingar. 

– Vi måste rigga sjukvården så att vi kan nå vårt mål – att kunna erbjuda rätt behandling i rätt tid till varje enskild patient. PMCK är ett unikt samarbete mellan Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som hoppas göra det här möjligt, säger Anna Martling. 

Ett annat centrum där samverkan står i fokus är NextGenNK. Centrumet är Vinnova-finansierat och syftar till utvecklingen av nästa generations cellterapier mot cancersjukdomar. Företrädare är aktörer inom akademin, hälso- och sjukvården och industrin. 

–  Centrumet koordineras av Karolinska Institutet och samarbetar med Karolinska Universitetssjukhuset och ett tiotal framstående nationella och internationella industripartners. Mycket av den utveckling som sker inom cellterapier sker i synergier mellan dessa områden, säger Hans-Gustaf Ljunggren, professor vid Karolinska Institutet. 

Här läser du mer om NextGenNK

”Ett spännande fält”

Han förklarar att många industrier och företag ser fördelaktigt på samarbete med universiteten där man kan få del av ny kunskap. Samtidigt får universiteten ta del av nyttiggörande upptäckter i praktiken. 

Sedan centrumet startades upp i början av januari 2020 har forskningen gått snabbt framåt. 

– Vi har nya läkemedelskandidater, i form av tumörspecifika immunceller, i klinisk prövning. Det är ett spännande fält med stor utvecklingspotential där vi hoppas kunna göra stor skillnad i framtidens cancerbehandling. Dock är det inte enkelt med terapier. Det handlar om levande läkemedel som ska fungera som mini-missiler för att eliminera tumörceller hos den cancersjuka patienten. Men, genom samarbete mellan de olika parter tror och hoppas vi att vi kan driva vården framåt och göra skillnad, säger Hans-Gustaf Ljunggren. 

Fakta: Cancer Research  
Cancer Research KI är en paraplyorganisation för cancerforskningen vid KI med över 300 forskningsgrupper. Genom kombinationen av cancerforskning - med forskare inom ett flertal olika discipliner - och klinisk onkologi, verkar organisationen för att främja nya upptäckter som kan hjälpa patienter och gynna samhället. Till organisationens uppdrag hör även att synliggöra spetsforskningen inom cancerområdet vid KI. Här kan du läsa mer om Cancer Reseach KI.  

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cancer Research KI och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?