1515
Annons

Räntor och valutor: Grekiskt utspel skakar marknaderna

Beskedet att Grekland planerar en folkomröstning om stödpaketet präglade helt marknaderna på tisdagen, med vidgade EMU-spreadar, fallande euro och Europabörserna under kraftig nedåtpress. Normalt högintressanta inköpschefsindex hamnade i bakgrunden.

Tyska statsobligationer visade omedelbart ett rejält nedställ som bibehölls och utökades något under dagen. Vid svensk stängning handlades tyska räntor 14-23 punkter ned jämfört med måndag samma tid.

Italienska räntor steg upp till 40 punkter och spanska upp till 15 punkter trots uppgifter om att ECB åter köpt på andrahandsmarknaden, medan franska räntor sjönk, om än mindre än de tyska.

Den italienska och franska tioåriga spreaden mot Tyskland vidgades till rekordhöga nivåer och den italienska tioåringen låg vid stängning på cirka 6,30 procent. Tidigare har 7 procent setts som en psykologiskt alarmerande nivå som förebådat stödpaket.

"Om vi ser att räntorna stiger på detta sätt dag efter dag när vi nu inväntar denna folkomröstning så tror jag verkligen att man kan tala om att marknaden befinner sig i ett sammanbrott. Italien är i främsta fokus", sade Steven Barrow på Standard Bank till Bloomberg News.

Greklands premiärminister Giorgos Papandreou tog på måndagskvällen många på sängen när han annonserade att landet ska hålla en folkomröstning för att godkänna det andra räddningspaketet. Inget specifikt datum sattes, men en tänkbar tidpunkt är tidigt nästa år.

Uppenbarligen hade han inte förankrat sitt utspel vare sig hos den egna regeringen eller hos kollegor runt om i euroområdet. Diskussioner har därmed startas på många håll om hur denna nya eld ska släckas, mindre än en vecka efter det senaste EU-toppmötet.

Premiärministern annonserade också att en förtroendeomröstning om hans regering ska hållas denna vecka, efter en tredagarsdebatt. Såväl oppositionen som en del ledamöter inom Papandreous eget parti är kritiska mot agerandet och har framfört krav på ett snabbt nyval.

Reaktionerna från EU har varit relativt avvaktande. EU-ordföranden Herman Van Rompuy och kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade i ett gemensamt uttalande att EU förväntar sig att Grekland kommer att uppfylla sina åtaganden vid eurotoppmötet i förra veckan.

"Vi noterar de grekiska myndigheternas avsikt att hålla en folkomröstning. Vi är övertygade att denna överenskommelse (från den 26 oktober) är det bästa för Grekland", sade de.

Det grekiska utspelet kommer att bli en fråga i Cannes redan under onsdagen, inför G20-mötet torsdag-fredag. På måndag ska eurogruppen ha sitt nästa möte där nästa utbetalning till Grekland åter hamnar på agendan.

Före dess ska ECB lämna policybesked. Nye chefen Mario Draghi kunde ha fått en roligare första dag på jobbet, och lär nu få en utökad frågearsenal att besvara vid torsdagens presskonferens. De flesta analytiker väntar sig oförändrad ränta denna vecka men Euribor-terminerna indikerar ökade förväntningar om räntesänkningar längre fram.

Anders Matzen på Nordea skrev i ett marknadsbrev att det positiva momentumet efter EU-toppmötet förra veckan försvann "snabbare än dagg i den grekiska sommaren", efter annonseringen av en folkomröstning om stödpaketet, som har en nära koppling till beslutet att omstrukturera den grekiska statsskulden.

"Vi tolkar annonseringen av en folkomröstning som en signal att Papandreou inte kan övertyga medlemmarna i hans parti (Pasok) om att gå längre fram med besparingar. Det finns fortfarande en möjlighet att vi kommer att få se den grekiska premiärministern i en förödmjukande reträtt de närmaste dagarna. Om inte så befinner vi oss högst troligt i början av slutspelet innan en fullständig default i Grekland", skrev Nordea.

Enligt Nordeas uppfattning kan en sådan default komma redan i november, om EU och IMF beslutar att skjuta upp godkännandet av nästa låneöveföring. Även om en grekisk default inte nödvändigtvis leder till att Grekland lämnar euroområdet, så kan man lätt tänka sig scenarier där detta är enda återstående alternativet för grekiska politiker. Sett ur detta perspektiv är det inte överraskande att tyska räntor och euron sjunkit som en sten, skrev Nordea.

Svenska räntor följde i stort tyska och sjönk 14-25 punkter. Silf/Swedbanks inköpschefsindex för industrin steg till 49,8 i oktober från 48,1 månaden före, enligt SME Direkts enkät väntades en nedgång till 46,9. Delindex för orderingången svarade för det största positiva bidraget till uppgången i PMI totalt.

Handelsbanken skrev i en kommentar att förutom att total-PMI steg så var detaljerna rätt bra, och de flesta delkomponenter visade en förbättring. Den lite större trenden visar att såväl produktionen som sysselsättningen planar ut. Mer viktigt är att nya order visat mer betydande uppgångar på sistone, och i oktober stärktes särskilt inhemska order.

"Ogynnsamma externa förhållanden och utdragen oro relaterad till skuldkrisen kommer att hämma sentimentet länge. Dagens svenska PMI-utfall gav dock ett visst hopp. Tillsammans med inhemska hårda data som är långt ifrån att kollapsa så lyfter dessa PMI-siffror på marginalen utsikterna för såväl tillverkningsindustrin som den totala efterfrågan under fjärde kvartalet", skrev Handelsbanken.

I Kina sjönk det officiella inköpschefsindexet för industrin till 50,4 i oktober från 51,2 föregående månad, väntat var 51,8. PMI sjönk samtidigt oväntat mycket i bland annat Norge och Storbritannien. Den brittiska BNP-ökningen tredje kvartalet var däremot lite starkare än väntat.

I USA sjönk inköpschefsindex till 50,8 i oktober, från 51,6 föregående månad, väntat var 52,0. Prisindex sjönk till 41,0 från 56,0 månaden före, index över nya order steg till 52,4 från 49,6 medan lagerindex sjönk till 46,7 från 52,0.

RDQ Economics skrev i en kommentar att oktober- utfallet var bättre än vad nedgången i total-PMI indikerade. Hela nedgången berodde på ett fall i lagerindex, och med nästan ingen lageruppbyggnad tredje kvartalet och med 13 procent som svarade att de hade lager under önskade nivåer under oktober så är detta positivt för produktionen framöver.

Sysselsättningen var i stor oförändrad på en nivå som historiskt varit förenligt med dämpad jobbtillväxt i sektorn och nya order steg åter över 50-nivån, med en bättre mix av höga order och lägre lager än i septemberrapporten, skrev RDQ.

På valutamarknaden har euron fortsatt att tappa, till 1:366 mot dollarn, vilket kan jämföras med 1:398 vid svensk stängning på måndagen.

"Det finns fortsatta politiska problem runt implementeringen av de senaste sparåtgärderna i Grekland. I en sådan här miljö så kommer det alltid negativa händelser och vi fokuserar på dem just nu, vilket gynnar dollarn", sade Michael Woolfolk på Bank of New York Mellon till Bloomberg News.

Yenen har legat stabilt strax över 78-nivån mot dollarn, i spåren av måndagens intervention. Preliminära BOJ- uppgifter indikerade att måndagens yenintervention varit klart mer omfattande än interventionen den 4 augusti.

Kronan har sammantaget tappat cirka 20 öre till 6:63 mot dollarn och 6 öre till 9:06 mot euron.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?