1515
Annons

Var tionde grekisk pensionär saknas

Grekiska pensionärer måste fysiskt registera sig för att visa att de lever, efter upptäckta försäkringsbedrägerier. Efter sommarens folkräkning saknas drygt en tiondel av pensionärerna, rapporterar Athens News.

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från St. Hunna ABAnnons

En perfekt cybersäkerhetsstorm

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina, och den våg av cyberattacker som skett sedan dess, sågs en markant ökning av Ransomwareattacker från kriminella aktörer där amerikanska FBI gick ut och varnade för ett nyupptäckt hot i form av falska USB-minnen.

FBI varnade specifikt för att så kallade Ransomwaregrupper skickat ut falska USB-minnen till företag inom framför allt försvarsindustrin, försäkringsbranschen och transportbranschen. Falska USB-minnen, eller BadUSB på engelska, ser ut som vanliga USB-minnen innehållande dokument och filer. Men när de ansluts till datorn kan de istället agera som exempelvis ett tangentbord eller ett trådlöst nätverkskort. Detta gör att en dator kan hackas på ett ögonblick, utan att ett antivirusprogram har en chans att stoppa attacken. De här grupperna vill hacka företag och offentliga organisationer i syfte att ta kryptera all information på nätverken och därefter kräva organisationen på lösensumma, något som bland annat hände i en uppmärksammad cyberattack mot en svensk kommun 2021.

För att undvika hackare, spionage och andra hot brukar IT-system generellt utrustas med brandväggar som skydd mot attacker via internet. Känsligare system, så som styrsystem för känslig infrastruktur eller militära system, brukar dessutom vara helt frånkopplade från alla nätverk, inklusive internet. Att frikoppla system på sådant sätt kallas luftgap eller air-gap.  

Falska USB-minnen har varit kända åtminstone sedan 2010, och är ett ständigt närvarande hot mot militära luftgapade IT-system. Faktum är att alla kända, lyckade attacker mot luftgapade system har skett genom falska USB-minnen, där den mest kända attacken är den så kallade Stuxnet-attacken mot Irans kärnvapenindustri.

Det Uppsalabaserade företaget S:t Hunna AB har sedan 2015 utvecklat och sålt IT-säkerhetsutrustning för att skydda känsliga system mot den här typen av attacker och det ständiga hot från skadlig kod och virus i filer som ligger på flyttbara medier. Kundlistan involverar en lång rad kända svenska och utländska myndigheter, organisationer och företag, där Försvarsmakten och Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är två kunder med höga krav på cybersäkerhet.

– Sedan Rysslands invasion i mars har vi haft en markant ökning av intresse från främst offentliga aktörer att få tillgång till våra produkter, säger Jonas Engfors, försäljningschef på S:t Hunna, och fortsätter:

– Många organisationer har konstaterat att de tar stora risker då de regelbundet använder information på USB-minnen och CD/DVD. Således vill de minska risken så mycket som möjligt. Med hänsyn till olika samhällsviktiga verksamheter som bedrivs finns inget utrymme för att interna system ska riskera att smittas av virus och skadlig kod – oaktat om det sker av misstag eller som resultat av en antagonistisk handling från utländska aktörer eller kriminella organisationer.

För många av S:t Hunnas kunder har det varit viktigt att systemet är utvecklat och tillverkat i Sverige av ett svenskt företag, är användarvänligt och nyttjas av aktörer inom det svenska totalförsvaret. Även om den svenska kundbasen i huvudsak består av statliga svenska myndigheter och organisationer har man även ett flertal internationella företag som kunder och produkterna används över hela världen.

Läs mer om Hunna här!

Om St Hunna 

Ett svenskt bolag grundat med omfångsrik kompetens från försvars- och informationssäkerhetsindustrin. Vi tillhandahåller produkter som förändrar informations- och cybersäkerhet för nationer, samhällen och företag till att bli bättre.

Företaget vann Bona Postulatapriset 2020, och kvalificerade sig på Delioitte Sweden Technology Fast 50 både 2020 och 2021.

Mejl: info@hunna.eu

Växel: 08-98 68 60

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med St. Hunna AB och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera