1515
Annons

Stockholmsbörsen: Skakigt inför jobbsiffra

Stockholmsbörsen pendlade mellan plus och minus i den inledande fredagshandeln i en skakig öppning såväl i Stockholm som i övriga Europa. Sänkta kreditbetyg för brittiska och portugisiska banker tyngde initialt börserna, men effekten från sänkningarna tycktes efterhand smälta bort.

Vid klockan 10.50 var Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 ned 0,3 procent till noteringen 918. Omsättningen på Stockholmsbörsen var 2,4 miljarder kronor. Den sammanslagna omsättningen, inklusive Burgundy, Chi-X, Turquoise och Bats, uppgick till 3,9 miljarder kronor.

En relativt låg handelsvolym i Stockholm antyder en viss återhållsamhet bland investerarna inför fredagseftermiddagens sysselsättningsrapport från USA.

Den svenska kronan försvagades något mot euro och dollar. Den svenska 10-åriga obligationsräntan var upp 2 punkter till 1,82 procent.

Det regionala indexet Euro Stoxx 50 var upp 0,1 procent. Londonbörsens FTSE 100 backade 0,3 procent, och Parisbörsens CAC 40 var ned 0,1 procent. I Frankfurt var DAX- index 0,2 procent lägre.

De amerikanska indexterminerna låg på minus.

På den europeiska bankfronten har Standard & Poor´s sänkt sitt kreditbetyg för den krisande banken Dexias kärnverksamhet, och Moody´s har sänkt sina kreditbetyg för nio portugisiska banker och 12 brittiska banker och finansbolag.

Vad anbelangar de brittiska bankerna understryker emellertid Moody´s att sänkningarna inte reflekterar en försämring i vare sig det generella banksystemets eller den brittiska regeringens finanser.

Royal Bank of Scotland, RBS, vars kreditbetyg sänktes till A2 från Aa3, backade 1,7 procent och Lloyds TSB som fick sitt kreditbetyg sänkt till A1 från Aa3 tappade 2,3 procent i London.

De svenska bankerna tycktes inte bli negativt påverkade av de brittiska och portugisiska bankernas öden. SEB A avancerade 0,8 procent till 38:56 kronor och Nordea var upp 0,4 procent till 56:35 kronor, medan Handelsbanken och Swedbank handlades i rött.

På hemmaplan har Riksgälden rapporterat att den svenska statens betalningar visade ett överskott på 1,7 miljarder kronor i september, motsatt riktning mot Riksgäldskontorets egen prognos om ett underskott på 8,8 miljarder kronor för månaden.

Alliance Oil producerade sammanlagt 4,2 miljoner fat råolja under det tredje kvartalet, och sålde under samma period totalt 6,9 miljoner fat oljeprodukter. Den raffinerade volymen uppgick preliminärt, enligt bolagets produktionsrapport på torsdagsmorgonen, till 7,1 miljoner fat. Alliance Oils vd Arsen Idrisov ser att bolaget är väl positionerat för att nå downstreamsegmentets mål för året.

Alliance Oil toppade storbolagens vinnarlista med en uppgång på 4,1 procent till 77:85 kronor.

Uppgifter om att Sony skulle köpa ut Ericsson från den gemensamma mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson har åter blossat upp genom en artikel i Wall Street Journal. Enligt tidningen värderar analytiker Ericssons andel i samriskbolaget till mellan 1,0 och 1,25 miljarder euro.

Ericsson var upp 0,7 procent till 69:65 kronor.

MQ rapporterade ett resultat efter skatt på 11 miljoner kronor, eller 0:32 kronor per aktie, för det fjärde kvartalet i det brutna räkenskapsåret och föreslår en utdelning till aktieägarna på 1:10 kronor per aktie, motsvarande cirka 50 procent av vinsten vilket var mer än föregående års utdelningskvot på 36 procent.

MQ steg 7,9 procent till 20:50 kronor i den tidiga fredagshandeln. Kollegorna Kapp-Ahl och RNB utvecklades något bättre än index.

Bland rekommendationsändringarna under fredagsmorgonen märks Carnegies höjning av sin rekommendation för Swedbank till köp, Nordeas höjning av Trelleborg till behåll från sälj, och Pareto Öhmans höjning av sin rekommendation för Autoliv till köp från behåll.

SAS presenterar sin trafikrapport för september klockan 11.00, och har att matcha uppgångar i RPK på 11,9 procent för Finnair, och 27 procent för Norwegian, under månaden. En vinstvarning för det andra halvåret från Finnair på morgonen, med hänvisning till ett svagare affärskundssegment än väntat, drar sannolikt upp intresset för SAS trafikrapport bland investerarna.

SAS steg 1,9 procent till 10:85 kronor inför trafiksiffrorna.

På fredagens börsagenda finns i övrigt en bolagspresentation av Black Pearl Resources hos Remium, med start klockan 12.00.

På den europeiska statistikagendan redovisar Tyskland industriproduktionen i augusti klockan 12.00.

Från USA kommer arbetsmarknadsdepartmentets sysselsättningsrapport klockan 14.30, där en oförändrad arbetslöshet på 9,1 procent i september väntas.

Klockan 16.00 redovisas status för de amerikanska grossistlagren i augusti, som väntas ha ökat med 0,6 procent.

Bönder kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om staten hjälper till

Sveriges bönder och skogsbrukare kan producera lika mycket energi som kärnkraften – om de ökar produktionen från sol, biogas, vatten, vind och restprodukter från skogen.

Kravet?

”Staten behöver vara med och dela på risken”, säger LRF:s ordförande Palle Borgström.

Foto:ADAM IHSE

Ytterligare 50 TWh.

Så mycket kan de gröna näringarna bidra med i elkrisens Sverige kommande år – om staten hjälper till, hävdar Lantbrukarnas riksförbund som räknat ut vilka satsningar som är möjliga.

”Vi använder ju en del energi från de gröna näringarna i dag, men det finns stor potential som inte är utnyttjad, egentligen i flera typer av energiproduktion”, säger Palle Borgström.

Lösningen är enligt LRF en kombination av flera energislag – att ta tillvara alltifrån solenergi och biodrivmedel till biogas, vindkraft och småskalig vattenkraft.

”Inte minst energi från skogen som har den största potentialen.”

LRF har precis lämnat över ett energipaket med förslag för ökad energiproduktion till politikerna som sitter i energiförhandlingarna.

Det finns dock ett aber – de gröna näringarna behöver statens hjälp för att klara av det.

”Ekonomin i en del av de här investeringarna har varit lite för svag för att genomföra dem. För långa avskrivningstider för att investera i solpaneler och biogas till exempel”, säger Palle Borgström och påpekar att även osäkerheten framöver gör att investeringar inte riktigt kommit igång som de ska. 

LRF föreslår en rad sätt som staten kan gå in och hjälpa till. På önskelistan finns förslag som bland annat rör en slags låneform med konkurrenskraftig ränta för småskalig energiproduktion med solceller, fortsatt statligt stöd för nya etableringar av biogasanläggningar samt en avskaffad energi- och koldioxidskatt på bioolja.

Staten behöver vara med och dela på risken, understryker Palle Borgström.

”För att företagare i de gröna näringarna ska våga göra det här. Staten är inne på många olika sätt på energiområdet, och i andra former av energi också. Så det är inget nytt med statliga incitament i energimarknaden.”

Vilket energislag kan ge mest energi här?
”Den största potentialen finns sannolikt i skogen där vi har stora outnyttjade resurser i form av biprodukter från skogsindustrin, men i större utsträckning också ta vara på grenar och toppar.”

”Även biogas är en elegant lösning.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera