1515
Annons

Stockholmsbörsen: Fortsatt gott humör

Stockholmsbörsen höll fast vid morgonens uppgångar när handeln nådde halvtid på torsdagen, och skuggade därmed Europas ledande index som var upp inför ECB:s räntebesked. Fortsatta indikationer om en kommande koordinerad rekapitalisering av bankerna i EU gav nytt mod till investerarna.

Omkring klockan 13.20 var storbolagsindexet OMXS30 upp 1,8 procent till noteringen 916. Omsättningen på Stockholmsbörsen var 5,9 miljarder kronor. Den sammanslagna omsättningen, inräknat Burgundy, Chi-X, Turquoise och Bats, uppgick till 8,6 miljarder kronor.

Den svenska kronan stärktes mot euron, men tappade kraft mot dollarn. Den svenska tioåriga obligationsräntan var upp 4 punkter till 1,77 procent.

Uppgångarna var breda med råvarurelaterade bolag välrepresenterade högt på vinnarlistan, även om Lundin Petroleum efter de senaste dagarnas rally handlades på minus.

De stora börserna i Europa visade stora uppgångar på morgonen. Det regionala indexet Euro Stoxx 50 var upp 2,0 procent. Frankfurtbörsens DAX steg 2,1 procent, och Parisbörsens CAC 40 var upp 2,3 procent. I London var FTSE 100 2,1 procent högre efter en tydlig positiv reaktion på Bank of Englands väntade besked om en oförändrad styrränta klockan 13.00.

Bank och finans, försäkring och råvarurelaterat var återigen de starkaste sektorerna i Europa.

EU-kommissionen föreslog under torsdagen att medlemsländerna genomför en koordinerad rekapitalisering av bankerna i EU, enligt uttalanden av kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

"Vi föreslår nu att medlemsländerna genomför koordinerade åtgärder för att rekapitalisera banker", sa han i en intervju med Reuters, och tillade att bankerna därmed kan bli av med de giftiga tillgångar som de eventuellt besitter.

De europeiska storbankerna avancerade friskt på förslaget om koordinerade stödinsatser inom EU. Franska BNP Paribas och Société Générale var upp 7,5 respektive 5,0 procent. Likaledes franska Natixis rusade omkring 13 procent.

I Tyskland steg Deutsche Bank i sammanhanget blygsamma 2,7 procent. I Bryssel backade krisbanken Dexia nära 12 procent efterhand som uppgifter om vilka verksamheter banken planerar sälja nådde marknaden.

Tre av fyra svenska banker gick bättre än index, även om ingen av dem hade höga placeringar på vinnarlistan. Bäst bland bankerna gick SEB A som steg 2,5 procent till 38,52 kronor, medan Handelsbanken halkade efter med en uppgång på 1,3 procent till 176,40 kronor.

Börsuppgångarna höll sig mer eller mindre stabila i det att den europeiska centralbankens, ECB, räntebesked ryckte närmare. Klockan 13.45 ger ECB besked om räntan med efterföljande presskonferens med ECB-chefen Jean-Claude Trichet.

Enligt Bloomberg News analytikerenkät väntar sig majoriteten av analytiker att ECB lämnar styrräntan oförändrad på 1,50 procent. Av 52 estimat i enkäten spår emellertid elva en sänkning av styrräntan med mellan 25 och 50 punkter.

Tyskland rapporterade en ökning av industriorder på 3,9 procent i augusti, jämfört med samma månad året innan. Jämfört med juli minskade landets industriorder med 1,4 procent. Analytikerna hade räknat med en ökning på 4,7 procent på årstakt och en oförändrad orderingång jämfört med månaden innan, enligt Bloomberg News enkät.

Skistar redovisade på torsdagsmorgonen en nettoomsättning på 36 miljoner kronor och en nettoförlust på 147 miljoner kronor för det fjärde kvartalet i det brutna räkenskapsåret. Bokningsläget inför bolagets vintersäsong 2011/2012 var vid utgången av perioden 5 procent lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året.

Skistar beskriver bokningarna hittills inför årets skidsäsong som okej, men har samtidigt förhoppningar om en förbättring efter en positiv bokningsingång under de senaste veckorna.

"Vi har förhoppningar om att trenden under de senaste veckorna kommer att fortsätta, men vi vet vad som händer utanför fönstret och det är klart att det påverkar privatkonsumtionen", säger skidoperatörens vd Mats Årjes i en kommentar till Nyhetsbyrån Direkt.

Skistar tappade 1,3 procent till 92,00 kronor.

På marknaden för basmetaller var koppterminen åter över 7.000 dollar per ton. Boliden toppade storbolagslistan med en uppgång på 5,5 procent till 74,60 kronor. Lundin Mining avancerade 5,0 procent till 24,98 kronor.

Swedish Match har fått ännu en säljrekommendation, denna gång från Société Générale som inlett bevakning av bolaget. Riktkursen sätts till 200 kronor.

Swedish Match backade 0,1 procent till 224,20 kronor, med sällskap på minussidan av andra defensiva aktier.

SKF har fått en sänkt rekommendation av S&P Equity Research, till sälj från tidigare behåll. Riktkursen sänks med 40 procent till 120 kronor.

Sänkningen av rekommendationen fick dock mindre genomslag i en allmän uppgång för verkstadssektorn. SKF B steg 2,9 procent till 129,60 kronor.

Även Handelsbanken och JP Morgan har sett över verkstadssektorn, vilket resulterat i sänkta rekommendationer för Assa Abloy, Hexagon och Sandvik. JP Morgan nöjer sig med att sänka riktkurserna för SKF, Sandvik och Atlas Copco.

Assa Abloy steg 0,1 procent till 141,20 kronor, Hexagon var upp 3,5 procent till 86,80 kronor och Sandvik avancerade 3,8 procent till 77,80 kronor.

Pareto Öhman bidrar med en genomgång av fastighetsbolagen, med sänkta rekommendationer för Hufvudstaden, till behåll från köp, och Kungsleden som också sänks till behåll från köp.

Kungsleden steg 1,6 procent till 45,50 kronor och Hufvudstaden A var upp 1,4 procent till 67,15 kronor.

En bit bort från den europeiska centralbanksdramatiken gör sig den svenska riksbanken hörd genom att Svante Öberg talar om "BNP-tillväxt och resursutnyttjande", med start klockan 15.00.

Ett internationellt valutatoppmöte inleds klockan 15.00 i Berlin, med presskonferens klockan 17.00.

Från USA kommer statistik i form av nyanmälda arbetslösa under vecka 39 klockan 14.30. Bloombergs veckovis siffra för det amerikanska konsumentförtroendet släpps klockan 15.45 och klockan 15.00 lämnar ICSC rapport över detaljhandelsförsäljningen i USA i september.

 

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera