1515
Annons

Räntor och valutor: Dollarn stärktes med börsen

Tecken på förbättring i den amerikanska ekonomin tillsammans med fortsatta förhoppningar om en stabilisering i de europeiska bankerna bidrog till att lyfta Wall Street på onsdagen samtidigt som USA-räntorna steg och dollarn stärktes.

Bland onsdagens USA-statistik visade exempelvis ADP en lite större ökning än väntat i den privata sysselsättningen och ISM-index för tjänstesektorn sjönk mindre än befarat.

RDQ Economics skrev i en kommentar att ekonomin fortsatte att hanka sig fram i september, men att det inte finns någon antydan i statistiken hittills om att ekonomin håller på att glida ner i recession.

I torsdagens asiatiska handel har de amerikanska räntorna vänt svagt nedåt, med den tvååriga USA-räntan oförändrad på 0,26 procent och tioåringen ned 1 punkt till 1,87 procent från onsdagens svenska stängningsnoteringar.

Ekonomer sade att fredagens sysselsättningsrapport kommer att visa att det inte skapas tillräckligt med nya jobb för att få ned arbetslöshetsnivån. Enligt Bloomberg News enkät bland analytiker räknar analytikerna med att den amerikanska ekonomin skapade 59.000 nya jobb i september och att arbetslösheten låg kvar på höga 9,1 procent.

I eftermiddag publiceras USA-statistik i form av antalet nyanmälda arbetslösa förra veckan, en uppgång till 410.000 personer från preliminära 391.000 veckan före väntas enligt Bloomberg News enkät bland analytiker.

Det blir även Bloomberg konsumentförtroende, också det en veckosiffra, samt ICSC:s detaljhandelsförsäljning för september.

Japanska räntor pekade svagt uppåt på torsdagen samtidigt som Tokyobörsen steg nästan 2 procent i det förbättrade börsklimatet.

Masaaki Shirakawa, chef för Bank of Japan, sade i parlamentet på torsdagen att han känner att landets ekonomiska situation och utsikter är "väldigt allvarliga".

På valutamarknaden stärktes euron mot dollarn under natten, men har tidigt på morgonen tappat denna förstärkning och nettoförändringen sedan i går eftermiddag är begränsad.

Mot yenen har dollarn samtidigt fallit tillbaka något, även om nettorörelserna även här är små.

Kronan har blivit marginellt svagare mot dollarn och är stabil mot euron.

På torsdagens europeiska makroagenda finner vi nederländsk KPI, tyska industriorder samt räntebesked från Bank of England och Europeiska centralbanken. ECB-beskedet följs som vanligt av presskonferens med ECB-chefen Jean- Claude Trichet, hans sista innan stafettpinnen lämnas över till italienaren Mario Draghi den 1 november.

Antonio Borges, Internationella valutafondens Europa- chef, sade vid en pressträff på onsdagen att ECB skulle kunna sänka styrräntan eftersom prisökningarna är under kontroll och inflationsförväntningarna är stabila.

ECB väntas hålla styrräntan oförändrad på 1,50 procent vid sitt penningpolitiska möte på i morgon torsdag, men för ovanlighetens skull är marknadens syn inte enhällig och en betydande minoritet tror på en sänkning på grund av den snabbare inbromsningen av tillväxten och den förvärrade skuldkrisen.

En majoritet tror på en sänkning i december. Samtidigt förvirras läget av en oväntat kraftig uppgång av inflationen i september i euroområdet till 3,0 procent från 2,5 procent i augusti.

Under torsdagen också hålls ett internationellt valutatoppmöte i Berlin klockan 15.00, med presskonferens utlyst till klockan 17.00.

Här hemma släpper SCB tjänsteproduktionsindex för augusti och vice Riksbankschef Svante Öberg håller tal med titeln "BNP-tillväxt och resursutnyttjande". Talet offentliggörs klockan 15.00.

Elprischocken väntas sprida sig

Elprisgapet mellan norr och söder vidgas – allra största prisökningen har drabbat Blekinge, tätt följt av Halland och Kronobergs län.

Snart kommer de stigande elpriserna också att slå igenom som högre taxa på vatten, fjärrvärme och sophämtning, varnar Nils Holgerssongruppen.

”Där är prissättningsmodellerna långsammare och det gör att vi ännu inte ser effekten fullt ut, konstaterar gruppens ordförande”, Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Hon tror att det finns risk för stora höjningar av VA-taxan, något som vissa företag redan har aviserat.

”Det kostar ju el att rena vattnet och ta hand om avloppet, så därför kommer det att påverka de priserna också. Hur mycket det kommer att öka beror på hur bolagen har effektiviserat i sina anläggningar, så det kommer säkerligen att påverka lite olika”, säger Mari-Louise Persson.

Även fjärrvärmepriset kommer att påverkas, både av höjda elpriser och bränslekostnader. Men många taxor kommer att förändras först vid årsskiftet.

”En del fjärrvärmeverk producerar el och de kan också ha en fördel av att elpriserna har gått upp. Därför blir det svårt att sia och det kommer säkert att se olika ut.”

Sedan 27 år tillbaka undersöker Nils Holgerssongruppen varje år hur kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning slår mot en typbostad i var och en av Sveriges 290 kommuner.

Nytt för i år är att utgifterna för el nu nästan är i paritet med uppvärmningskostnaden för hushåll med fjärrvärme i ett antal kommuner.

Det växande prisgapet mellan olika elprisområden får allt större genomslag i den totala elkostnaden för hushållen. Tidigare var det många små Norrlandskommuner som låg i topp när det gäller total elkostnad, på grund av höga elnätkostnader.

Men på grund av de kraftigt höjda elhandelspriserna och de stora prisskillnaderna mellan elprisområden så har nu sydsvenska kommuner seglat upp i tio-i-topplistan. Under perioden juli 2021–juni 2022 har medelpriset skiljt nästan 110 procent mellan det dyraste elprisområdet längst i söder och det billigaste längst i norr.

Tittar man på höjningen av den totala elkostnaden län för län ligger Blekinge i topp med 68 procents höjning 2021–2022. Lägst ökning har Jämtland med 14 procent.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera