1515
Annons

USA-börser: Viss uppgång att vänta

De amerikanska börsterminerna pekade svagt uppåt inför onsdagens aktiehandel i New York. Kraftigt stigande europeiska börser bäddade för ett positivt humör även bland de amerikanska investerarna, men med ett räntebesked från ECB om hörnet och amerikanska arbetsmarknadssiffror i sikte är en avvaktande hållning under onsdagshandeln tänkbar.

Klockan 14.40 var decemberterminen för Dow Jones upp 0,3 procent, och terminen för S&P 500 steg 0,4 procent. Nasdaq Composite-terminen var 0,3 procent högre.

På valutamarknaden stärktes dollarn mot euron och mot den japanska yenen. På räntemarknaden var den amerikanska tioåriga obligationsräntan upp 3 punkter till 1,85 procent.

Börserna i Europa steg på onsdagen, med förtroendet stärkt av diskussioner om stöd för regionens banker och förhoppningar om utfästelser om stimulansåtgärder från ECB i samband med torsdagens räntebesked.

Challenger-rapporten för september visade en kraftig ökning av antalet varsel jämfört med september månad 2010. Varslen under perioden uppgick till 115.730 stycken, vilket motsvarade en ökning med 212 procent.

"Bank of America är inte den enda banken som fortfarande har det svårt i ljuset av kollapsen på husmarknaden och nedskärningarna inom försvaret är troligen bara toppen på ett isberg när det gäller nedskärningar på federal nivå", skriver John Challenger, vd för den privata arbetsförmedlaren Challenger, Gray & Christmas, i rapporten.

ADP:s redovisning av den privata sysselsättningen i USA såg bättre ut. Den privata sysselsättningen ökade med 91.000 personer under augusti enligt en undersökning från ADP Employer Services. Analytikerna hade räknat med en ökning med 75.000 personer enligt Bloomberg News enkät.

Teknologiaktier drog till sig uppmärksamheten i onsdagens förhandel i New York.

Research in Motion var upp 3,8 procent på rykten om att bolaget anlitat en investmentbank för att se över strategiska alternativ.

Wall Street Journal uppger att Yahoo förbereder finansiell information som ska skickas till potentiella köpare inom kort, vilket drev på förväntningarna om ett bud på bolaget. Aktien steg 1,7 procent i förhandeln.

Apple backade 1,3 procent inför onsdagens börsöppning. Bolaget infriade inte förväntningarna om en lansering av nästa generation av mobiltelefonmodellen Iphone under sin pressträff på tisdagen. I stället släpptes en uppgraderad version av nuvarande modell.

På den amerikanska statistikagendan släpps, förutom de arbetsmarknadsrelaterade uppgifterna innan öppning, ISM inköpschefsindex för tjänstesektorn i september klockan 16.00. Indexet väntas ha backat till 52,8 från 53,3 månaden innan.

Klockan 16.30 kommer Department of Energys veckovisa redovisning av de amerikanska oljelagren, där lagren av råolja väntas ha ökat med 0,8 miljoner fat enligt Bloomberg News snittestimat.


Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen

Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen, FI, och begär att tvisten om betaljättens kraftigt höjda kapitalkrav lyfts till EU-domstolen.

Dessutom får Klarna eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som sågar FI:s hantering av frågan.

Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.Foto:Jonas Eng

Den pågående rättstvisten mellan FI och Klarna handlar om vilken kapitalnivå som krävs för att hantera betaljättens risker, och närmare bestämt hur den nivån ska beräknas. Ursprunget till konflikten är ett beslut FI fattade i fjol där myndigheten gav uttryck för en helt ny syn på risknivån i Klarna.

Genom en så kallad pelare 2-vägledning lät FI förstå att man betraktar Klarna som en högriskbank, varför myndigheten vill se drastiskt ökade kapitalbuffertar. Men Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski, sparkade bakut och därför ligger frågan hos förvaltningsrätten i Stockholm.

Nu har Klarna lämnat in ytterligare ett antal handlingar till domstolen, däribland ett yrkande om att förvaltningsdomstolen bör vända sig till EU-domstolen. Detta för att inhämta ett förhandsavgörande i den fråga som utgör kärnan i hela konflikten, nämligen om FI i sin bedömning har tagit tillräcklig hänsyn till Klarnas individuella särart.

Klarna hävdar att FI inte gjort det, utan att FI i mångt och mycket beräknat Klarnas kapitalbehov som om det vore en traditionell storbank. Det stresstest som FI har gjort av Klarna – och som delvis ligger till grund för det bedömda kapitalbehovet – är inte anpassat efter betaljätten och ger därför ett missvisande resultat, hävdar bolaget.

FI har hittills tagit tillsynes lätt på kritiken. Dels hävdar myndigheten att Klarna har missförstått centrala begrepp, som vad det innebär att pelare 2-vägledningen ska vara ”institutspecifik”, och dels hävdar man att Klarnas tekniska invändningar skymmer den större frågan om att betaljättens höga risknivå måste hanteras. Den kapitalbuffert som Klarna överklagat är både lämplig och nödvändig utifrån de risker som betaljätten är utsatt för, har FI uppgett för domstolen.,

Men Klarna får nu eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som på Klarnas uppdrag har skrivit ett utlåtande som nu lämnats in till förvaltningsrätten.

”KPMG:s sammanfattande bedömning är att Finansinspektionens meddelade P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] till Klarna inte är rättvisande eftersom underliggande antaganden är felaktiga utifrån den verksamhet som Klarna bedriver”, skriver KPMG i utlåtandet.

Revisionsjätten ställer sig alltså bakom Klarnas kritik mot att FI inte anpassat sitt stresstest och sin övergripande bedömning efter betaljättens särdrag.

”Enligt KPMG:s mening är de antaganden som valts av Finansinspektionen i det aktuella fallet lämpliga för en traditionell” bank (med längre löptider i utlåningen), men mindre lämpliga för en bank som Klarna (med korta löptider på utlåningen). Resultatet är därför inte rättvisande”, skriver KPMG.

Slutsatsen blir densamma som Klarnas: FI överskattar grovt vilken kapitalbuffert som krävs för att hantera Klarnas risker. Pelare 2-vägledning för Klarna bör vara ”betydligt lägre” än vad FI meddelat, skriver KPMG i utlåtandet.

”Med beaktande av ovan, är det KPMG:s bedömning att de justeringar som Klarna menar att Finansinspektionen borde ha gjort är rimliga. Det innebär att den P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] som Finansinspektionen meddelat Klarna bör vara betydligt lägre.”

 

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?