1515
Annons

SHB: Deutsche Bank höjer riktkurs

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Detta är en artikel från Di:s analysredaktion. Dagens industris journalister måste rapportera privata aktieinköp till ansvarig utgivare, och innehavet får säljas tidigast efter en månad.
Innehåll från CuebidAnnons

Företagen behöver stå bättre rustade inför det ökade cyberhotet

Idag kan alla företag räkna med att utsättas för försök till dataintrång. Hoten förändras ständigt, samtidigt som många verksamheter inte har resurser nog att identifiera ett säkerhetsintrång. Cuebid hjälper företag att undvika mardrömmen att obehöriga kommer in i systemen.

Dataintrång är en attraktiv marknad för cyberbrottslingar. Riskerna är låga, vinsterna goda och motståndet minimalt. Oftast behövs det inte mer än ett användarkonto för att kunna orsaka ett företag stor skada.

– Utsätts man för en attack kan det få en mängd olika konsekvenser. Hela verksamheten kan stängas ner eller information manipuleras på olika sätt. Ofta ställs företagen inför två val – att betala eller lösa det på annat sätt – och oavsett vilket blir det ofta väldigt kostsamt, förklarar Niklas Dahl, vd Cuebid Väst.

Tiden viktig vid intrång

Ju tidigare intrånget uppmärksammas ju större chans att minska skadorna.

– Många attacker sker i samband med högtider då företagen har stängt eller minskad bemanning, förklarar Niklas.

IT-miljöerna har växt snabbt och många företag saknar både resurser i form av tid men även kunskapen som krävs för att hitta intrång och hantera dem snabbt. 

– Det är inte så konstigt att många företag känner en oro och en ovisshet inför hoten om dataintrång. Hoten förändras ständigt och blir fler och fler, menar Niklas.

Övervakning dygnet runt

Genom att vända sig till en extern expert kan man få hjälp att implementera avancerade lager av säkerhetsmekanismer som hela tiden anpassar sig för att hantera det föränderliga hotlandskapet. 

– Vi erbjuder kontinuerlig säkerhetsövervakning, dygnet runt, varje dag året om. Våra algoritmer upptäcker oväntade händelser och kan direkt gå in och isolera problemet så att det inte fortsätter att sprida sig, berättar Thomas Hedströmmer, Cuebidkoncernens säkerhetsarkitekt. 

Varje larm eller åtgärd hanteras av erfarna säkerhetsanalytiker. Det utsatta företaget kontaktas efter en förutbestämd rutin och kan själva bestämma hur de vill gå vidare. Cuebid tar ansvar för att övervaka och kontrollera om något sker och kan agera direkt och på så sätt minimera skadan. 

– Våra kunder kan sova bättre om natten när de vet vi ständigt är där och skyddar verksamheten, säger Thomas Hedströmmer.

Testa säkerheten i din IT-Infrastruktur genom vårt pentest 

Utbildning av anställda en viktig del

Att utbilda sin personal i IT-säkerhet är en annan viktig del. Majoriteten av attackerna initieras av medarbetarna när de till exempel klickar på en länk i ett e-postmeddelande. På Cuebid har man utvecklat en plattform med flera korta utbildningstillfällen.

– Utbildningsplattformen är ett starkt kompletterande erbjudande till våra övriga säkerhetslösningar. Är de anställda uppmärksamma och medvetna om vilka risker som finns stärker det hela företagets it-säkerhet. avslutar Johan Malmberg, koncern-vd Cuebid.

Analyser er IT-miljö med oss

Om Cuebid: 

Sedan 2009 har Cuebid hjälpt över 500 svenska företag att undvika mardrömmen att få ett IT-intrång. Vi är en tjänsteleverantör inom cybersäkerhet, kommunikation, datacenter och molnlösningar.

Läs mer om Cuebid här! 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Cuebid och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera