Priserna på råvaror rörde sig åt olika håll på måndagens förmiddagshandel. Medan råoljans priskurvor pekade lägre, var basmetallerna blandade. Ädelmetallerna visade uppgångar.
Nyhetsbyrån Direkt
Text
Vid klockan 11.45 handlades WTI-oljan 0:94 dollar lägre till 78:26 dollar per fat. Brent handlades till 101:90 dollar, ned 0:86 dollar.
"Detta är en förtroendefråga. Ekonomiska data i USA har inte alla varit så hemska, men vi kommer att fokusera på sysselsättningsrapporten i slutet av veckan och se huruvida den förbättras", sade Jonathan Barratt på Commodity Broking Services till Bloomberg News.
Branden vid Royal Dutch Shells största raffinaderi, i Singapore, har tvingat bolaget att deklarera force majeure till en del av kunderna. Det har i sin tur lett till att Saudi Arabian Oil ställt in en leverans om 2 miljoner fat råolja till Shell och diskuterar att ställa in en ytterligare, enligt Bloomberg News som hänvisar till två källor med insyn.
Shell har inte uppgett hur många kunder som påverkas eller hur länge force majeure kommer att gälla.
För basmetallerna inleddes den nya veckan på samma sett som förra veckan avslutades - klart lägre. På London Metal Exchange sjönk kopparns tremånaderstermin med 237 dollar till 6.782 dollar per ton. Zink steg däremot 10 dollar 1.870.
David Lilley vid metallhedgefonden RK Capital Management, sade i en intervju med Bloomberg News att efterfrågan på koppar är "pressad" och att utbudet kommer att öka "markant" nästa år.
"Om inte något ändras är kommer det troligen inte vara någon konstruktiv omgivning för koppar", sade han.
Ändå fortsätter uppgifter om strejker vid koppargruvor att prägla nyhetsflödet. Vid Freeport-Mcmorans Cerro Verde i Peru misslyckades parterna att komma överens om nya löner och strejkerna fortsätter. Även vid Grasberg-gruvan i Indonesien kommer parterna inte överrens och facket uppger att gruvan drivs på 20 procent av sin kapacitet.
I Kina presenterades under helgen det officiella inköpschefsindexet för industrin, som landade nära förväntningarna på 51,2. Det var något högre än 50,9 som noterades förra månaden, och ett snäpp över 51,1 som var analytikernas snittförväntningar enligt Bloomberg News enkät.
En större uppgång noterades i Kinas tjänste-PMI, som steg till 59,3 från 57,6.
Ädelmetallerna var vinnare där guldet steg drygt 35 dollar till 1.659 dollar per uns, medan silver steg knappt 1:07 dollar till 31:00.
"Vi väntar oss att fysisk efterfrågan kommer vara rätt bra de kommande dagarna. Efter den senaste utförsäljningen är guldpositioneringen långt ifrån förlängd och det är en ganska positiv signal för styrkan i priserna framöver", skrev UBS i en rapport på måndagen enligt Bloomberg News.
VISBY. Om gnistorna från inflationsbrasan sprider sig till höstens avtalsrörelse cementeras den höga inflationen, varnar Medlingsinstitutet. Ett tungt ansvar vilar på facket, men LO:s ordförande har tröttnat på medlemmarna tar notan samtidigt som vd-lönerna drar iväg.
”Det är inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar”, säger Susanna Gideonsson.
Linda Öhrn
Text
LO:s ordförande Susanna Gideonsson.Foto:Jack Mikrut
I höst drar avtalsrörelsen i gång med full fart. I slutet av mars nästa år ska lönerna för 2,2 miljoner anställda spikas. Förutsättningarna sätts under hösten när parterna inom industrin formerar sig och utväxlar sina krav. Men denna gång är terrängen en annan. I maj landade inflationen på 7,2 procent, i juni kan den bli ännu högre enligt vice riksbankschef Anna Breman som från en scen i Almedalen beskriver att svenska folket går en smärtsam tid till mötes.
”Vi kommer se riktigt hög inflation det närmaste halvåret”, säger Anna Breman.
Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo vädrar risk för strejk under den kommande avtalsrörelsen.
”Det finns absolut en risk att det blir konflikter på arbetsmarknaden nästa år”, säger hon.
”När man börjar jaga inflationen genom att höja lönerna det är då den börjar cementeras. Avtalsrörelsen är väldigt viktig för hur utvecklingen kommer att landa. Det är en av de tyngsta faktorerna”, säger hon vidare.
Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke beskriver den höga inflationen som bekymmersam.
”Det som är väldigt centralt nu är att vi inte låter det spilla över i en avtalsrörelse”, säger Jan-Olof Jacke.
Frågan är om industrin får behålla sin plats i förarsätet när lönerna ska sättas, när skenande priser plågar löntagarna på en fortfarande het arbetsmarknad med fläckvis mycket hög arbetskraftsbrist.
”Det här innevarande året kommer väldigt få, om någon, att se reallöneökningar, men över en längre tidsperiod har den modellen visat sig vara väldigt hållbar”, säger Jan-Olof Jacke om industrins normerande roll.
Nyligen stod det klart att tyska stålarbetare landat en löneökning på 6,5 procent på 18 månader. IG Metalls lönekrav var 8,2 procent på ett år.
”Vi ska inte se de löneökningarna isolerat utan vi ska se dem i kombination med produktivitetsökningarna”, säger Jan-Olof Jacke.
Inflationen är ett gissel för LO-förbundens medlemmar, konstaterar LO-ordförande Susanna Gideonsson.
”Det kommer att bli en avtalsrörelse som präglas av att många av våra medlemmar har det tufft”, säger hon.
”Låt oss säga att du tjänar 50.000 i månaden så är det inte så att ditt pris på mjölken är ett annat än för den som tjänar 25.000 eller för den som tjänar 100.000 i månaden”, säger hon vidare.
Vad drar du för slutsatser för industriavtalet? ”Den stora fördelen med industriavtalet är att det ska vara normerande för övriga arbetsmarknaden, men är det så att det bara ska vara normerande för vissa grupper och andra ska kunna flyta ovanpå och ta ut hur mycket som helst då förlorar det här sin roll”, säger hon.
”Självklart kan man inte ha en galopperande inflation. Samtidigt är det inte bara LO-förbundens medlemmar som ska ta ansvar. Jag tänker på vd:ar vars löner verkligen har brakat iväg de senaste åren, på högre tjänstemän och chefer”, säger hon vidare.
Martin Linder är ordförande i Sveriges största fackförbund Unionen.
”Det är viktigt att alla följer normeringen”, säger Martin Linder, och pekar på att det tycks som att en hel del höga chefer får ut mer.
Möjligen har han läst Dagens industri som i april summerade börsjättarnas lönelyft under 2021. Där kunde man läsa att snittlönen för vd:ar på OMXS30 ökade med 9,5 procent till 15,3 miljoner kronor, skyhögt över industrins märke. De totala ersättningspaketen ökade med 15,2 procent.
Martin Linder, ordförande i fackförbundet Unionen.Foto:Jesper Frisk
Enligt en genomgång av Novare Pay Consulting ökade grundlönen för en börs-vd på huvudlistan med 5,7 procent mellan 2020 och 2021.
Produktiviteten, den internationella konkurrenskraften och en långsiktig förväntan om prisstabilitet är det som ska avgöra var lönerna landar, enligt Jan-Olof Jacke. Vd-lönerna lämnar han utanför ekvationen.
”Det är styrelsen som avgör vad vd ska ha för ersättning. Det tycker jag är en väldigt rimlig modell, som jag tycker att vi ska fortsätta att ha”, säger han.
”Då kan vi säga att det är upp till varje enskild fackklubb att ta ut vad de kan om vi skulle svara med samma mynt”, kontrar Susanna Gideonsson.
Medlingsinstitutets Irene Wennemo ger Susanna Gideonsson rätt i analysen.
”Det här kommer att vara en viktig fråga i avtalsrörelsen”, säger hon om de allra högsta chefernas ersättningar.
Om företagen vill att avtalen ska hamna på en nivå som gör att stora grupper få reallönesänkningar, då kan inte företagsledningarna kompensera sig för hög inflation, enligt generaldirektören.
”Det är ingen som kan ha en gräddfil i det här systemet. Det handlar både om vd:ar och om vanliga anställda”, säger hon.
