Annons

Räntor och valutor: Euron sjunker

Finansmarknaderna inledde fjärde kvartalet i en fortsatt orolig ton efter besked om att de grekiska besparingsåtgärderna inte är tillräckliga för att nå budgetmålen som satts upp av trojkan EU/ECB/IMF. Frågan är nu vad det betyder i fråga om nästa utbetalning ur det nuvarande stödprogrammet för Grekland.

Eurogruppen träffas i Luxemburg på måndagen, och inför mötet sade ekonomikommissionären Olli Rehn att Grekland har tagit "viktiga beslut" den senaste tiden, men att det återstår att se om det är tillräckligt.

Eurogruppen kommer inte att fatta något beslut om nästa utbetalning till Grekland på måndagen, däremot kommer finansministrarna, bland annat, att diskutera olika alternativ för att skapa hävstång, leverage, för stödfonden EFSF.

Europeiska statspappersräntor sjönk på bred front på måndagen, i Italien och Spanien med stöd av interventioner från ECB enligt handlaruppgifter till Bloomberg News. Grekiska statspappersräntor fluktuerade relativt kraftigt, men vid den svenska marknadens stängning noterades de grekiska räntorna relativt nära nivåerna vid fredagens stängning.

Euron sjönk till den lägsta nivån mot dollarn sedan i januari, och samtidigt stärktes svenska och norska kronor mot euron när investerare valde Skandinavien före euroområdet.

Något bättre utfall än väntat för industri-PMI för september från Kina och Europa verkade i någon mån emot det i övrigt negativa marknadsentimentet på måndagen, och statistik från USA bidrog till att lyfta humöret något inför den avslutande Europahandeln.

Industri-PMI för euroområdets industrisektor noterades till 48,5 i september, ner från 49,0 i augusti men marginellt över preliminärt rapporterade 48,4. Definitiva utfall från Italien, Frankrike och Tyskland var noterbart högre än i de preliminära rapporterna, men andra länder bromsade uppjusteringen i PMI för hela regionen.

I Storbritannien steg industri-PMI oväntat till 51,1 i september, från reviderade 49,4 I augusti (49,0). Enligt Bloomberg News enkät väntades ett index på 48,5 i september. Det var första gången sedan i januari som brittiska industri- PMI steg. Enligt Markit, som sammanställer indexet, steg index med stöd av en uppgång i produktionsindex i takt med att företagen arbetade av orderböckerna. Samtidigt steg totala orderindex medan exportorderindex sjönk.

I helgen visade Kinas officiella industri-PMI en marginellt större uppgång än väntat i september, till 51,2 från 50,9 i augusti, och data på måndagen visade att tjänste- PMI steg till 59,3 i september från 57,6 i augusti.

Här hemma sjönk Silf/Swedbanks inköpschefsindex till 48,1 i september från 48,7 månaden före, vilket prickade analytikernas förväntningar enligt SME Direkts enkät men var bättre än förväntningarna enligt Bloomberg News enkät.

Silf/Swedbank skrev i en kommentar att indexet nu för andra månaden i rad befinner sig utanför tillväxtzonen.

"Den tydliga inbromsningen under sommarmånaderna tyder på att den svenska industrikonjunkturen befinner sig i stagnation eller i en lågkonjunktur. Sedan september förra året har PMI-indexet fallit med 15,2 indexenheter", skrev Silf/Swedbank.

Anders Brunstedt, ekonom på Handelsbanken, noterade i ett kundbrev att nedgången i inköpschefsindex naturligtvis signalerar försämrade förhållanden i industriföretagen, men takten i nedgången har trots allt dämpats sedan i maj. Frågan är nu på vilken nivå som PMI kommer att stabiliseras och hur länge sentimentet kommer att vara nedpressat.

Svenska statsobligationsräntor sjönk 3-5 punkter i måndagens handel, tioårsräntan ner 5 punkter till 1,69, efter att som lägst ha handlats till rekordlåga 1,663 procent. Räntegapet mot den tyska motsvarigheten krympte till -14 punkter (16).

Euron försvagades drygt 11 öre mot kronan, till 9:13, medan dollarn backade 3 öre till 6:85. TCW-index sjönk till 124,98 (126,19).

I USA steg ISM-index till 51,6 i september, från 50,6 i augusti. Enligt Bloomberg News enkät väntades 50,5 i september. Delindex för produktion och sysselsättning steg i september, men orderindex noterades på oförändrade 49,6 och orderboksindex sjönk 4,5 enheter, till 41,5, den lägsta nivån sedan april 2009.

Statistik över amerikanska bygginvesteringar i augusti visade vidare en uppgång på 1,4 procent, väntat -0,2 procent. Statistiken för juli reviderades samtidigt till -1,4 procent, från -1,3 procent tidigare.

Amerikanska statspappersräntor med långa löptider sjönk i måndagens Asien- och Europahandel inför USA- statistik, nedgången gröptes ur efter den amerikanska makrostatistiken men vid den svenska stängningen noterades långa USA-räntor fortsatt lägre än vid samma tid på fredagen. Tioårsräntan handlades till 1,87 procent på måndagen, ned från 1,93 procent samma tid på fredagen.

Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera