De positiva reaktionerna på Stockholmsbörsen efter nattmanglingen i EU håller i sig. Stockholmsbörsens breda index är vid 10.30-tiden 3 procent upp.
Cathrine Hofbauer
Text
I EU har politikerna börjat närma sig en lösning på eurokrisen och flera storbolag går som tåget. Börsens breda index stiger 2,9 procent och storbolagsindex OMXS30 är efter en halvtimmes handel 2,9 procent upp.
Bland OMXS30-bolagen är det flera bolag som går riktigt bra, bland annat stålbolaget SSAB som rapporterar på fredag. Aktien var vid halv elvatiden 6,3 procent upp.
Telekomjätten Ericsson, som på torsdagen annonserade att skilsmässan från Sony nu är ett faktum, stiger ungefär 4,5 procent på förmiddagen.
Även lastbilstillverkaren Volvo stiger kraftigt på Stockholmsbörsen, hela 4,2 procent.
De flesta bankerna går också riktigt bra på torsdagsförmiddagen, med Nordea, som stiger 5,4 procent, i spetsen. Swedbank är 3,9 procent upp och rapporterande SEB stiger 4,6 procent. Handelsbanken går lite mot strömmen och stiger något mindre, endast 1,2 procent.
Andra storbolag som rusar på torsdagsmorgonen är industrigruppen Hexagon som är upp 10,0 procent. Storägaren, investmentbolaget Melker Schörling, hänger på i rallyt och är 8,5 procent upp.
De rapporterande storbolagen Astra Zeneca och ABB går mot strömmen och faller 0,2 respektive 0,9 procent.
Dagens största förlorare är Eniro som rasar 22,7 procent. Lundin Minings svaga kvartalsrapport trycker på morgonen ner aktien hela 11,6 procent.
I övriga Europa är börshumöret ännu mer positivt. Tyska DAX stiger 3,5 procent på förmiddagen och franska CAC40 är 3,9 procent upp. Londonindexet FTSE100 är vid samma tid 2,2 procent upp.
Cathrine Hofbauer
Innehåll från AccentureAnnons
Bransch i omvandling: Det här krävs för partnerskap med den nya elkunden
Vinterns elpriser har, minst sagt, fått konsumenterna att lägga märke till sin elräkning. Nu måste elbolagen visa kunderna att de erbjuder något mer än bara en faktura, och det finns framförallt fem områden som krävs för att skapa partnerskap med den nya elkunden.
Det är mycket el på agendan just nu. Efter en vinter med rekordhöga elpriser har Rysslands invasion av Ukraina satt kniven mot strupen på den europeiska energianvändningen, samtidigt som klimatkrisen kräver en omställning från fossila bränslen i varenda bransch, från transport till ståltillverkning.
– Energi är verkligen en bransch under stark omvandling, och det sker brett i hela samhället, konstaterar Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
– Framförallt ser vi att kunderna, oavsett om det är privatkunder eller företagskunder, i dag ställer helt andra krav på sin elleverantör än vad de har gjort tidigare.
Fredrik Engdar, ansvarig för affärsområde energi på Accenture.
Rapporten ”The New Energy Consumer” från Accenture konstaterar att relationen mellan kund och elleverantör tidigare var i princip transaktionsbaserad. El kom ur två hål i väggen, räkningen betalades, ingen tänkte mer på det än så.
– Men både det höga elpris vi ser nu och den höga medvetenhet som finns kring hållbarhet har ändrat det här markant. Slutkunden idag vill vara med och bidra till energi-omställningen genom att köpa grönare el, men de vill också ha hjälp från elbolagen med att effektivisera sin egen elkonsumtion.
Perspektivskifte av stora mått
Och det här ställer elbolagen inför ett perspektivskifte av stora mått. Inte minst kräver det en ny syn på vad som egentligen skapar värde för både dem själva, och för kunden. Enligt rapporten är det framförallt fem områden som elbolagen behöver fundera över för att skapa en känslomässig, snarare än transaktionsbaserad, relation med sina kunder: Syfte, Produkter, Teknikplattformar, Talang och Partnerskap.
– Alla de här fem är lika viktiga, men att ha ett ambitiöst och genuint syfte som fylls med reellt innehåll snarare än floskler är grunden. Syftet skall sedan driva åtgärder, för det är utan tvekan så att kunder och företag vill köpa tjänster och produkter från företag som bidrar till omställningen kring hållbarhet.
Det är med ett tydligt syfte företagen kan hitta riktningen för att utveckla nya produkter och tekniska plattformar, det är med ett tydligt syfte de kan attrahera anställda och kunder, och det är med ett tydligt syfte de hittar de partnerskap som blir avgörande för att kunna bli en viktig spelare, inte bara på elmarknaden, utan i den energiomställning som nu sker inom hela samhället. Och här ser Fredrik Engdar att de svenska bolagen ligger bra till.
– Många svenska elbolag ligger redan långt framme, för de vet vad de vill åstadkomma och de verkar vara genuina i sin önskan att nå dit. Nu gäller det att ta nästa steg och fortsätta driva omvandlingen mot ett hållbart samhälle.
Rapporten visar även att konsumenterna vill ha hjälp att själva ställa om sin energikonsumtion. Dels via råd och tips, dels också via nya produkter och miljövänliga alternativ.
– De svenska bolagen ligger bra till när det gäller att erbjuda grön el, men sen behöver de hjälpa kunderna i deras omställning och effektivisera elanvändningen. För att åstadkomma detta behövs både större insikt i kunders beteende och behov, samt nya typer av produkter.
Nya former av partnerskap
En annan viktig aspekt av omställningen är nya former av partnerskap för att i nära samarbete med företagskunder och andra aktörer på marknaden förändra energianvändningen.
– Partnerskap är en hjärtefråga för mig. Energiomställningen har redan lett till helt nya sorters gränsöverskridande samarbeten mellan branscher som vi inte har sett så ofta tidigare.
Till exempel möbelföretag som säljer solpaneler, snabbmatskedjor som blir laddstationer för elbilar, oljebolag som köper kraftbolag – kombinationerna är många, ibland överraskande och uppstår överallt.
– Det är den ökande kundinsikten, och självinsikten, som ligger bakom. Företagen inser att de inte kan göra allt själv, utan att de måste ingå partnerskap både med aktörer i andra branscher och med snabba, digitala startups som kan hjälpa till att utveckla nya förmågor och snabba på energiomställningen. De här konstellationerna kommer att vara avgörande för att klara av att vara relevant på den nya energimarknaden.
