Det blev positiva reaktioner på Stockholmsbörsen efter nattmanglingen i EU. Stockholmsbörsens breda index är 2,5 procent upp efter en halvtimmes handel.
Cathrine Hofbauer
Text
Stockholmsbörsen glädjeskuttar på torsdagsmorgonen. I EU har politikerna börjat närma sig en lösning på eurokrisen och flera storbolag går som tåget i den inledande handeln. Börsens breda index stiger 2,5 procent och storbolagsindex OMXS30 är efter en halvtimmes handel 2,6 procent upp.
Bland OMXS30-bolagen är det flera bolag som går riktigt bra, bland annat stålbolaget SSAB som rapporterar på fredag. Aktien stiger med 4,5 procent i den inledande handeln.
Telekomjätten Ericsson, som på torsdagen annonserade att skilsmässan från Sony nu är ett faktum, stiger ungefär 5,0 procent på morgonkvisten.
Även lastbilstillverkaren Volvo stiger kraftigt på Stockholmsbörsen, hela 4,9 procent.
De flesta bankerna går också bra på torsdagsmorgonen, med Nordea, som stiger 3,7 procent, i spetsen. Swedbank är efter 30 minuters handel 2,4 procent upp och SEB stiger 3,6 procent. Handelsbanken går lite mot strömmen och handlas kring nollan.
Andra storbolag som rusar på torsdagsmorgonen är industrigruppen Hexagon som är upp 9,9 procent och investmentbolaget Melker Schörling som stiger 8,1 procent
De rapporterande storbolagen Astra Zeneca och ABB går mot strömmen och faller båda 0,5 procent.
Dagens största förlorare är Eniro som rasar 23,0 procent. Lundin Minings svaga kvartalsrapport trycker på morgonen ner aktien hela 11,0 procent.
I övriga Europa är börshumöret ännu mer positivt. Tyska DAX stiger 3,2 procent och franska CAC40 är också 3,2 procent upp.
Cathrine Hofbauer
Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen
Klarna trappar upp striden mot Finansinspektionen, FI, och begär att tvisten om betaljättens kraftigt höjda kapitalkrav lyfts till EU-domstolen.
Dessutom får Klarna eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som sågar FI:s hantering av frågan.
Martin Rex
Text
Klarnas huvudkontor på Sveavägen i Stockholm.Foto:Jonas Eng
Den pågående rättstvisten mellan FI och Klarna handlar om vilken kapitalnivå som krävs för att hantera betaljättens risker, och närmare bestämt hur den nivån ska beräknas. Ursprunget till konflikten är ett beslut FI fattade i fjol där myndigheten gav uttryck för en helt ny syn på risknivån i Klarna.
Genom en så kallad pelare 2-vägledning lät FI förstå att man betraktar Klarna som en högriskbank, varför myndigheten vill se drastiskt ökade kapitalbuffertar. Men Klarna, med vd:n Sebastian Siemiatkowski, sparkade bakut och därför ligger frågan hos förvaltningsrätten i Stockholm.
Nu har Klarna lämnat in ytterligare ett antal handlingar till domstolen, däribland ett yrkande om att förvaltningsdomstolen bör vända sig till EU-domstolen. Detta för att inhämta ett förhandsavgörande i den fråga som utgör kärnan i hela konflikten, nämligen om FI i sin bedömning har tagit tillräcklig hänsyn till Klarnas individuella särart.
Klarna hävdar att FI inte gjort det, utan att FI i mångt och mycket beräknat Klarnas kapitalbehov som om det vore en traditionell storbank. Det stresstest som FI har gjort av Klarna – och som delvis ligger till grund för det bedömda kapitalbehovet – är inte anpassat efter betaljätten och ger därför ett missvisande resultat, hävdar bolaget.
FI har hittills tagit tillsynes lätt på kritiken. Dels hävdar myndigheten att Klarna har missförstått centrala begrepp, som vad det innebär att pelare 2-vägledningen ska vara ”institutspecifik”, och dels hävdar man att Klarnas tekniska invändningar skymmer den större frågan om att betaljättens höga risknivå måste hanteras. Den kapitalbuffert som Klarna överklagat är både lämplig och nödvändig utifrån de risker som betaljätten är utsatt för, har FI uppgett för domstolen.,
Men Klarna får nu eldunderstöd från revisionsjätten KPMG som på Klarnas uppdrag har skrivit ett utlåtande som nu lämnats in till förvaltningsrätten.
”KPMG:s sammanfattande bedömning är att Finansinspektionens meddelade P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] till Klarna inte är rättvisande eftersom underliggande antaganden är felaktiga utifrån den verksamhet som Klarna bedriver”, skriver KPMG i utlåtandet.
Revisionsjätten ställer sig alltså bakom Klarnas kritik mot att FI inte anpassat sitt stresstest och sin övergripande bedömning efter betaljättens särdrag.
”Enligt KPMG:s mening är de antaganden som valts av Finansinspektionen i det aktuella fallet lämpliga för en traditionell” bank (med längre löptider i utlåningen), men mindre lämpliga för en bank som Klarna (med korta löptider på utlåningen). Resultatet är därför inte rättvisande”, skriver KPMG.
Slutsatsen blir densamma som Klarnas: FI överskattar grovt vilken kapitalbuffert som krävs för att hantera Klarnas risker. Pelare 2-vägledning för Klarna bör vara ”betydligt lägre” än vad FI meddelat, skriver KPMG i utlåtandet.
”Med beaktande av ovan, är det KPMG:s bedömning att de justeringar som Klarna menar att Finansinspektionen borde ha gjort är rimliga. Det innebär att den P2G [pelare 2-vägledning, Di:s anm.] som Finansinspektionen meddelat Klarna bör vara betydligt lägre.”
