1515
Annons

FI: Både utdelningar och bonusar kan strypas

Swedbank och Handelsbanken kan behöva minska både sina utdelningar och bonusutbetalningar för att leva upp till EU:s nya kapitalkrav - det är beskedet från Finansinspektionen.
"Vi kommer inte acceptera att de bara stryper utlåningen", säger Martin Noréus, biträdande chef för Finansinspektionens avdelning för banktillsyn. 

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Innehåll från InnofactorAnnons

Mer säkra och digitala arbetssätt för JOAB i molnet

Inför verkstadsföretaget JOABs tillväxtsatsning var det ett strategiskt vägval att övergå till en modern molnbaserad IT-lösning. Med stort fokus på säkerhet har JOAB skapat en effektiv och skalbar IT-miljö, med nya möjligheter att skapa digital tjänsteutveckling. 

JOAB utvecklar innovativa lösningar för transportbranschen. Företaget erbjuder alltifrån tillverkning och montering till eftermarknad och anses vara en av de ledande inom påbyggnadsbranschen för lastbilar i Norden.

Redan 2018 började JOAB sin digitaliseringsresa. Många av arbetssätten byggde då på manuella rutiner, men i takt med att företaget växte ökade behoven av smartare, mer digitala arbetssätt. Att flytta sin IT-infrastruktur till molnet blev en väg att skala verksamheten i linje med ledningens tillväxtambitioner. För IT innebar det högre krav på effektivitet och automation för att kunna leverera fortsatt hög kvalitet. 

– Vår tidigare miljö var en ”90-talslösning”, med gamla strukturer och utan mobil åtkomst. Genom att dra fördel av ny säker molnteknik med Microsoft 365, Azure och Power Platform skapar vi helt nya möjligheter för innovation, både för kunder och internt, säger Pär Persson IT- och Digitaliseringschef på JOAB.

JOABs nya verktygslåda för digitaliseringen 

Den initiala investeringen är tagen och JOAB har nu ett ramverk på plats som kan kommunicera digitalt hela vägen från slutkund in till affärssystemet, som fortfarande ligger on-prem. 

– Vi kan idag skapa appar och BI-rapporter som kombinerar data från on-prem med externa publika data samt den data som våra kunder eller leverantörer kan erbjuda. Allt under samma tak, med mobil access och säkerheten redan löst.

För verksamheten innebär satsningen att JOAB har fått tillgång till en stor digitaliseringsverktygslåda som bidrar till att öka affärsvärdet och konkurrenskraften i den fortsatta tillväxten. 

Alecta har liknande erfarenhet, läs gärna mer här 

Cybersecurity ett prioriterat fokusområde för ledningen

För ledningen var det särskilt viktigt att hantera den otrygghet som ökningen av IT-säkerhetshot innebär. 

– Styrelsen gav oss i företagsledningen uppdraget att prioritera cybersecurity som fokusområde. För oss har det varit viktigt att påvisa mätbarhet och utvärdera vårt säkerhetsarbete. Sedan tre år tillbaka har vi årliga genomgångar med styrelsen för att följa upp förflyttningen och kvaliteten på IT-säkerheten. Målet är att hela tiden höja säkerhetsnivån genom att bli bättre på att förstå vad som ger mest effekt, var de största säkerhetsriskerna finns och hur exponerat JOAB är för olika typer av hot, säger Peter Olsson VD på JOAB.

Uppföljningen är ett led i att prioritera bland olika åtgärdspunkter och förslag. För en konsekvent och målmedveten uppföljning har IT-avdelningen valt att bland annat använda Microsoft Secure Score i Azure som stöd. 

– Det hjälper oss att se till att vi upprätthåller den säkerhetsnivå som är rätt för oss. Till exempel har införandet av MFA, multifaktorautentisering, visat sig vara det som enskilt höjt säkerheten mest. Genom att säkerställa inloggningen med så kallad conditional access via certifierade enheter blir det både enklare för användaren och mer säkert. Även spårbarheten har ökat och incidenterna minskar, konstaterar Pär Persson.

Vägledning av extern expertis viktig för att lyckas på molnresan

Vägen till molnet var ett stort steg för JOAB och något av det viktigaste i början var att sätta upp infrastrukturen enligt best practice, att städa i AD (Active Directory) och säkerställa en stabil drift i övergången till den nya miljön. Lägg där till behovet att skapa förutsättningar för styrning, governance och god kostnadskontroll för ledningen.

JOAB insåg redan tidigt behovet av expertkompetens i flytten från traditionell on-prem till en modern molnmiljö.

– Vi ville göra den här förändringen på rätt sätt och inte vara försökskaniner i den här förändringen. Vi sökte därför efter en erfaren IT-partner som kunde vägleda oss på molnresan. Valet föll på Innofactor. De har gjort det förr och har en hög teknisk kompetens inom hela Microsofts ekosystem inklusive säkerhet. De hjälper oss att landa i en effektiv lösning som passar JOAB, berättar Pär.

IT en viktig länk för verksamheten 

Innofactors experter är idag en viktig del i JOABs IT-team. De uppskattas för sin tillgänglighet och kunskap om digitalisering med modern teknik och säkra molntjänster som hävstång. 

En annan viktig framgångsnyckel i förändringsarbetet är IT-teamets nära samarbetet med verksamheten. Genom att lyssna och förstå hur det fungerar idag, vilka behoven är och våga fråga ”varför”, bygger Pär och hans team förtroende för transformationen.

– För att kunna skapa legitimitet och förankring behöver vi på IT synas ute i organisationen och lära känna alla kollegor. Jag vill förstå våra utmaningar så att vi tillsammans kan hitta sätt att jobba smartare. Det är så jag gillar att jobba! Att ”tänka runt hörnet” som en tidigare kollega uttryckte det, blir ett sätt att fånga detaljerna som leder till nya utvecklingsmöjligheter. 

Nästa steg 

Nu tar JOAB nästa steg tillsammans med Innofactor för att erbjuda fler digitala tjänster som skapar mervärde och ökar konkurrenskraften.

– Bland annat ser vi flera spännande möjligheter öppna upp sig med Power Platform. En framtidsvision är att skapa en mer transparent och kvalitetssäker serviceprocess med digitala servicehandböcker för våra partnerverkstäder och kunder. Det skulle ge oss möjligheten att kunna erbjuda en mer prediktiv service, säger Pär.

Ytterligare ett område är att på sikt erbjuda yrkesarbetare ett JOAB-ID med säker access från mobilen till ett nytt molnbaserat intranät. En viktig pusselbit för att öka känslan av delaktighet och främja samverkan inom bolaget.

Om Molntjänster:

Molntjänster har blivit ryggraden i digitaliseringen, stommen i många organisationer. En modern miljö och molnbaserade säkerhetslösningar möjliggör snabbare utveckling. Med tillgång till realtidsdata i molnet skapas också bättre förutsättningar för analys och affärskritiska beslut, samt snabbare, mer effektiv och säker sjösättning av nya smarta lösningar som gynnar både medarbetare och kunder.

 Läs mer på https://www.innofactor.com/se/aktuellt/cloud-infra-di

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Innofactor och ej en artikel av Dagens industri

Experter: Dålig idé att slopa elområden

Elpriset skenar i söder och är billigare i norr. Kritiker kräver att elområdena slopas och prisskillnaden tas bort.

En dålig idé, enligt experter som säger att elområdena är nödvändiga.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare”, säger energiexperten Bengt Ekenstierna.

Foto:Johan Nilsson/TT

Lina Bertling Tjernberg, professor i elnät på Kungliga tekniska högskolan, var med då elprisområdena infördes 2011 och förklarar varför de finns:

”Man började se problem med flaskhalsar i överföringen av el från Norrland. Då bestämde man att elprisområden skulle införas för att synliggöra var problemen fanns. Det skulle vara ett incitament för att investera i elproduktion där det saknades el.”

Syftet var alltså att kraftproducenterna skulle storsatsa i söder och bygga mer elproduktion där. Ett slags grundläggande marknadstänkande, där det blir mer lönsamt att producera där elen ger bättre betalt.

”Men sedan blev det ju inte så”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Tvärtom, till exempel lades produktion ned i det område där det behövdes mer el, då flera av reaktorerna vid Ringhals och Oskarshamns kärnkraftverk skrotades.

Bertling Tjernberg pekar på problemen som finns med utbyggnad av både elnät och elkraftproduktion, som är krångligt och tar lång tid.

Dessutom samlas de flaskhalsavgifter som betalas till Svenska kraftnät, och som infördes som en slags markörer för var överföringsproblemen finns, bara på hög. Trots att det kommer in miljardbelopp, 21,5 miljarder för 2021 och ännu mycket mer i år, enligt Svenska kraftnät, så byggs det inte ut tillräckligt med ledningar, konstaterar hon.

Bengt Ekenstierna, analytiker och rådgivare med ett långt förflutet inom energibranschen, betraktar de problem som uppstod också i ljuset av export och internationell handel med el. Han är kritisk till hur elprismodellen fungerar, och hävdar att vi inte har någon elkris i Sverige, utan en elpriskris. 

De stora prisskillnaderna beror helt på var elen produceras, förklarar de två. Den allra största delen görs i norr och måste transporteras i ledningar söderut.

Men ledningarna räcker inte till för behoven, framför allt inte till elområdet längst i söder där elen blir allra dyrast. Flaskhalsavgifter läggs på elpriset för de områden där kapaciteten brister. Nu är det stor efterfrågan på el från södra Europa.

”En stor del av naturgasen och oljan som kom från Ryssland tas bort i Europa”, säger Lina Bertling Tjernberg.

Energin från de fossila bränslena behöver ersättas med klimatvänliga, trots krig och elände så får inte klimatmålen glömmas bort, enligt Lina Bertling Tjernberg.

Hon vill inte lägga skulden på marknaden för bristen på el. Den är politiskt styrd, och det är enligt henne politiker som har makten över elproduktionen.

”De som producerar el har inte gjort fel. Det är politikerna som har ansvaret”, säger hon. 

Ingen av de två experterna tror att det är någon poäng med att slopa elområdena. Det skulle inte göra det särskilt mycket bättre för någon, och kapacitetsbristen skulle kvarstå. Däremot skulle norrlänningarna få betala enormt mycket mer för sin el.

Lina Bertling Tjernberg ser det som direkt skadligt för näringslivet som inrättat sig efter hur kontrakten på el prissätts.

Bengt Ekenstierna tycker att elprisområdena var en bra tanke för att lösa de problem som fanns då. Trots allt har de fungerat hyfsat bra fram till 2021, tycker han, även om elkunderna i södra Sverige har missgynnats.

”Men man glömde bort att bygga ut kapaciteten i takt med att elproduktion i södra Sveriges stängdes ner. Nu straffas elområde 3 och 4 för det”, säger han.

Men att slopa elområdena löser inte några problem, tycker han.

”Norrlänningarna får ett markant högre elpris, och i söder blir det bara lite billigare.”

Dessutom skulle problemen som gjorde att elområdena infördes kvarstå.

”Problemet är att priset i elområde 4 utgår från totalvolymen, både för export och för inhemsk konsumtion. Det är inte dyrare i dag att producera elen som efterfrågas i södra Sverige mot vad det gjorde för några år sedan”, säger Bengt Ekenstierna och hävdar att detta måste reflekteras i elpriset i södra Sverige.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera