1515
Annons

USA-börser: Vaga EU-besked räckte för lyft

Börsindexen i New York stängde högre på onsdagen. Ett flöde av nyheter från det europeiska toppmötet förbättrade successivt humöret bland de amerikanska investerarna under handelssessionen. Ett fall för Amazon höll tillbaka Nasdaq.

Vid stängning var Dow Jones upp 1,4 procent till noteringen 11.869. Det bredare S&P 500 steg 1,1 procent till 1.242, medan Nasdaq Composite lyfte 0,5 procent till 2.651.

Omsättningen var 1,1 miljarder aktier på New York Stock Exchange och 2,1 miljarder på Nasdaq.

Med hänvisning till en person med insyn i ärendet skrev Bloomberg News att Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill möta grekiska fordringsägare i Bryssel redan ikväll för att bryta dödläget i förhandlingarna om nedskrivningar av de grekiska skulderna.

Det uppgavs också att Nicolas Sarkozy planerar att kontakta Kinas president Hu Jintao imorgon, torsdag, för att diskutera om Kina vill delta i ett planerat investeringsupplägg i euroområdet.

I New York vände finanssektorn upp från sin position i rött. Bank of America och Goldman Sachs steg 2,0 respektive 5,9 procent.

Utöver det europeiska nyhetsflödet från toppmötet i Bryssel hade de amerikanska investerarna att väga en rad utfall från bolagsrapporter och ekonomisk data som inkom bättre än väntat.

Bland de rapporterande bolagen syntes Boeing, som lyfte 4,5 procent efter att ha levererat ett resultat som överträffade förväntningarna med råge. Bolaget höjde dessutom försäljningsprognoser för helåret.

Tyngre gick det för Amazon, ned 12,7 procent, som på tisdagskvällen redovisade resultat som var sämre än väntat samtidigt som bolaget sänkte sina prognoser.

Amazon aviserade också att det går in i ett priskrig mot Apple. Priset på läsplattan Kindle Fire sänks till ett pris som motsvarar hälften av den billigaste iPad-modellen. Amazon hoppas i stället tjäna pengar på olika typer av innehåll.

Telekombolaget Sprint Nextel redovisade en förlust för det tredje kvartalet och meddelade att det kommer att behöva ta in ytterligare kapital. Aktien tappade 7,0 procent.

Ford redovisade också kvartalssiffror under onsdagen och var ned 4,5 procent.

Efter USA-börsernas stängning väntade en rapport från Industriföretaget Terex.

På statistikfronten kom orderingången för varaktiga varor i september in något bättre än förväntat, en minskning med 0,8 procent jämfört med augusti i stället för väntade 1,0 procent.

Försäljningen av nya enfamiljshus i USA steg 5,7 procent i september jämfört med månaden före, till en säsongsjusterad årstakt på 313.000 enheter. Väntat var en ökning med 1,7 procent till 300.000.

Ericsson stängde 6 öre högre jämfört med stängningskursen på Stockholmsbörsen.

Innehåll från InyettAnnons

Håll koll på EU:s sanktionslista i höst: ”Därför bör svenska företag bry sig”

Efter Rysslands invasion av Ukraina pratar alla om EU:s sanktioner, men samtidigt finns det inget stöd för det enskilda företaget att faktiskt följa sanktionslistan – och det är svårt att ens veta i vilken ände man ska börja.

– Därför har vi lanserat en sanktionskontroll som är en automatiserad kontroll mot EU:s sanktionslista. På bara några sekunder får man reda på om företaget man gör eller ska göra affärer med är med på listan, förklarar Magnus Månsson, vd på fintech-bolaget Inyett.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Sanktioner är ett verktyg för att sätta press på en stat eller en aktör – och om man bryter mot dem kan straffet bli böter eller fängelse. Utvecklingen i omvärlden har gjort det allt viktigare för svenska företag och organisationer att kontrollera vilka företag och personer man faktiskt gör eller ska göra affärer, men det är också en utmaning.

– Vad är det egentligen som behöver kontrolleras? Handlar det bara om leverantörer och kunder? Eller bör även associerade företag i en koncern eller associerade personer bakom ett bolag kollas upp? Hur ofta ska man titta igenom listan – och vad gör man med svaret man får? Många företag med verksamheter som normalt inte är förknippad med risk när det kommer till sanktioner, finner sig nu osäkra och frågande till hur man bör agera på bästa sätt, säger Magnus Månsson.

– Bara att hitta vilka listor man ska ha koll på är svårt och att sedan gå igenom alla namn på listorna varje gång man gör en betalning eller skriver på ett avtal är nästintill omöjligt.

”Det handlar om människoliv”

Om man gör affärer med en individ eller ett företag som finns med på en sanktionslista stöttar man allt från krig till terrorverksamhet och penningtvätt.

– I slutändan handlar det om människoliv, vilket gör själva incitamentet att bry sig om sanktioner enormt stort. De allra flesta företag vill göra rätt för sig, men då måste det också vara enkelt att göra det.

Gör en koll i realtid

Hela idén med Inyetts automatiserade lösning är att se till att användarna gör affärer med rätt aktörer och att deras pengar inte hamnar i fel händer. Tjänsten flaggar inte bara för aktörer som är med på EU:s sanktionslista utan varnar även för andra typer av risker, misstag och bedrägerier kopplade till leverantörsbetalningar.

– Om man betalar in många fakturor per dag är det omöjligt, eller i alla fall extremt tidskrävande, att exempelvis kontrollera om leverantören har gått i konkurs, blivit av med sin F-skatt eller är ett aktivt bluffbolag. Men vår lösning kan göra det på ett ögonblick.

Läs mer om vad EU:s sanktioner innebär för din verksamhet

Mer från Inyett

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Inyett och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera