1515
Annons

Räntor och valutor: Euron stärks

Amerikanska statspappersräntor steg marginellt efter den svenska marknadens stängning på måndagen. Euron stärktes samtidigt mot andra valutor med ett positivt börsklimat i New York

Amerikanska räntemarknadsaktörer intog en avvaktande hållning på måndagen inför veckans statspappersemissioner för totalt 99 miljarder dollar, EU:s andra toppmöte om skuldkrisen på onsdag och tung makrostatistik (bland annat en första beräkning av BNP för tredje kvartalet på torsdag).

Fedchefen i New York, William Dudley, fortsatte att tala på måndagskvällen, och i en frågestund efter ett anförande i Bronx att den amerikanska centralbanken inte har slut på ammunition; ytterligare stimulansåtgärder kan inkludera en förlängning av perioden med låg styrränta och att starta en ny runda med kvantitativa lättnader.

William Dudley sade också att Fed med sitt senaste beslut att reinvestera intäkter från förfallande bolån i portföljen i nya bostadspapper tydligt har signalerat att den är oroad över bolånespreadarna.

"Vi har helt klart indikerat vårt intresse att stödja husmarknaden" och att motverka att räntenivåerna "blir alltför förhöjda", sade han.

Tisdagens USA-agenda bjuder på S&P/Case Shillers husprisindex för augusti, klockan 15.00, FHFA:s husprisdata för samma månad och hushållens konfidensindikator för oktober, klockan 16.00.

Enligt Bloomberg News enkäter väntas S&P/CS-index visa att huspriserna i USA:s 20 största städer sjönk 3,50 procent i augusti jämfört med augusti 2010, FHFA-index väntas samtidigt visa en uppgång med 0,2 procent jämfört med i juli. Hushållens konfidensindikator väntas ha stigit till 46,0 i oktober från 45,4 i september.

Därtill rapporterar ICSC/Goldman Sachs samt Redbook om detaljhandelskedjornas försäljning förra veckan, och finansdepartementet ska sälja tvååriga statsobligationer för 35 miljarder dollar i kväll.

USA-räntorna vände åter svagt nedåt i den asiatiska tisdagshandeln, där marknaderna i övrigt utvecklade oregelbundet i fortsatt avvaktan inför onsdagens EU-möten.

Enligt ett internt EU-dokument som Bloomberg News tagit del av kan effektiviteten i den europeiska stödfonden utökas med två metoder, eller en kombination av båda, och metoderna kan implementeras snabbt. Men hur mycket hävstång (leverage) hävstången kan få kan bara bedömas efter diskussioner med investerare och ratinginstitut.

I EU-dokumentet betonas också det kvarstående gapet mellan olika EU-ledare som måste lösas tills de åter träffas i Bryssel på onsdagen, bland annat om omfattningen på den privata sektorns deltagande i ett andra stödpaket till Grekland.

Enligt Financial Times har EU till slut enats om att begära att privata investerare ska acceptera nedskrivningar på 60 procent. Frankrike, ECB och IMF var länge skeptiska men accepterar den tyska hållningen under förutsättning att det privata deltagandet är frivilligt.

Bankindustrigruppen IIF, Institute of International Finance, slår dock tillbaka mot EU, I ett pressmeddelande på måndagen skriver IIF-chefen Charles Dallara att det finns gränser för "vad som kan betraktas som frivilligt för investerarbasen och för bredare marknadsdeltagare".

"Varje approach som inte baseras på kooperativa diskussioner och som inkluderar ensidiga åtgärder skulle vara likvärdigt med default (betalningsinställelse)", skiver Charles Dallara.

De finansiella företag som företräds av IIF har föreslagit en nedskrivning av innehaven av grekisk statsskuld på 40 procent, enligt en icke namngiven källa som informerats i ärendet.

Tisdagens Europaagenda innehåller inga riktigt tunga statistikpunkter, marknadsaktörer kan därmed fortsätta att fokusera på möjliga rykten och utspel inför ondagens toppmöten samtidigt som man håller ögongen på inkommande bolagsrapporter för ytterligare vägledning om konjunkturläget/utsikterna.

På den svenska agendan riktas intresse mot Riksgäldens nya prognos om lånebehovet, som publiceras klockan 9.30. I den förra prognosen, i maj, såg Riksgälden ett överskott på 99 miljarder kronor i år och 68 miljarder 2012. Dessa prognoser baserades dock på betydligt ljusare konjunktur- och arbetslöshetsprognoser än vad som nu är konsensusbilden, och dessutom på ytterligare försäljningsintäkter för statliga företag.

Ekonomerna på Nordea skrev i en prognos på måndagen att de räknar med att Riksgälden kommer att skriva ner överskottsprognoserna med omkring 45 miljarder kronor i år och 25 miljarder kronor 2012.

"Det betyder att regeringens budget bör visa relativt stora överskott både 2011 och 2012", skrev Nordea-ekonomerna, som inte räknar med att prognossänkningarna kommer att leda till några förändringar i emissionerna av statsobligationer.

Klockan 9.30 publicerar SCB också PPI för september, enligt SME Direkts prognosenkät väntas PPI ha varit oförändrat jämfört med i augusti och stigit 0,5 procent jämfört med september 2010.

Table

Innehåll från InnofactorAnnons

Mer säkra och digitala arbetssätt för JOAB i molnet

Inför verkstadsföretaget JOABs tillväxtsatsning var det ett strategiskt vägval att övergå till en modern molnbaserad IT-lösning. Med stort fokus på säkerhet har JOAB skapat en effektiv och skalbar IT-miljö, med nya möjligheter att skapa digital tjänsteutveckling. 

JOAB utvecklar innovativa lösningar för transportbranschen. Företaget erbjuder alltifrån tillverkning och montering till eftermarknad och anses vara en av de ledande inom påbyggnadsbranschen för lastbilar i Norden.

Redan 2018 började JOAB sin digitaliseringsresa. Många av arbetssätten byggde då på manuella rutiner, men i takt med att företaget växte ökade behoven av smartare, mer digitala arbetssätt. Att flytta sin IT-infrastruktur till molnet blev en väg att skala verksamheten i linje med ledningens tillväxtambitioner. För IT innebar det högre krav på effektivitet och automation för att kunna leverera fortsatt hög kvalitet. 

– Vår tidigare miljö var en ”90-talslösning”, med gamla strukturer och utan mobil åtkomst. Genom att dra fördel av ny säker molnteknik med Microsoft 365, Azure och Power Platform skapar vi helt nya möjligheter för innovation, både för kunder och internt, säger Pär Persson IT- och Digitaliseringschef på JOAB.

JOABs nya verktygslåda för digitaliseringen 

Den initiala investeringen är tagen och JOAB har nu ett ramverk på plats som kan kommunicera digitalt hela vägen från slutkund in till affärssystemet, som fortfarande ligger on-prem. 

– Vi kan idag skapa appar och BI-rapporter som kombinerar data från on-prem med externa publika data samt den data som våra kunder eller leverantörer kan erbjuda. Allt under samma tak, med mobil access och säkerheten redan löst.

För verksamheten innebär satsningen att JOAB har fått tillgång till en stor digitaliseringsverktygslåda som bidrar till att öka affärsvärdet och konkurrenskraften i den fortsatta tillväxten. 

Alecta har liknande erfarenhet, läs gärna mer här 

Cybersecurity ett prioriterat fokusområde för ledningen

För ledningen var det särskilt viktigt att hantera den otrygghet som ökningen av IT-säkerhetshot innebär. 

– Styrelsen gav oss i företagsledningen uppdraget att prioritera cybersecurity som fokusområde. För oss har det varit viktigt att påvisa mätbarhet och utvärdera vårt säkerhetsarbete. Sedan tre år tillbaka har vi årliga genomgångar med styrelsen för att följa upp förflyttningen och kvaliteten på IT-säkerheten. Målet är att hela tiden höja säkerhetsnivån genom att bli bättre på att förstå vad som ger mest effekt, var de största säkerhetsriskerna finns och hur exponerat JOAB är för olika typer av hot, säger Peter Olsson VD på JOAB.

Uppföljningen är ett led i att prioritera bland olika åtgärdspunkter och förslag. För en konsekvent och målmedveten uppföljning har IT-avdelningen valt att bland annat använda Microsoft Secure Score i Azure som stöd. 

– Det hjälper oss att se till att vi upprätthåller den säkerhetsnivå som är rätt för oss. Till exempel har införandet av MFA, multifaktorautentisering, visat sig vara det som enskilt höjt säkerheten mest. Genom att säkerställa inloggningen med så kallad conditional access via certifierade enheter blir det både enklare för användaren och mer säkert. Även spårbarheten har ökat och incidenterna minskar, konstaterar Pär Persson.

Vägledning av extern expertis viktig för att lyckas på molnresan

Vägen till molnet var ett stort steg för JOAB och något av det viktigaste i början var att sätta upp infrastrukturen enligt best practice, att städa i AD (Active Directory) och säkerställa en stabil drift i övergången till den nya miljön. Lägg där till behovet att skapa förutsättningar för styrning, governance och god kostnadskontroll för ledningen.

JOAB insåg redan tidigt behovet av expertkompetens i flytten från traditionell on-prem till en modern molnmiljö.

– Vi ville göra den här förändringen på rätt sätt och inte vara försökskaniner i den här förändringen. Vi sökte därför efter en erfaren IT-partner som kunde vägleda oss på molnresan. Valet föll på Innofactor. De har gjort det förr och har en hög teknisk kompetens inom hela Microsofts ekosystem inklusive säkerhet. De hjälper oss att landa i en effektiv lösning som passar JOAB, berättar Pär.

IT en viktig länk för verksamheten 

Innofactors experter är idag en viktig del i JOABs IT-team. De uppskattas för sin tillgänglighet och kunskap om digitalisering med modern teknik och säkra molntjänster som hävstång. 

En annan viktig framgångsnyckel i förändringsarbetet är IT-teamets nära samarbetet med verksamheten. Genom att lyssna och förstå hur det fungerar idag, vilka behoven är och våga fråga ”varför”, bygger Pär och hans team förtroende för transformationen.

– För att kunna skapa legitimitet och förankring behöver vi på IT synas ute i organisationen och lära känna alla kollegor. Jag vill förstå våra utmaningar så att vi tillsammans kan hitta sätt att jobba smartare. Det är så jag gillar att jobba! Att ”tänka runt hörnet” som en tidigare kollega uttryckte det, blir ett sätt att fånga detaljerna som leder till nya utvecklingsmöjligheter. 

Nästa steg 

Nu tar JOAB nästa steg tillsammans med Innofactor för att erbjuda fler digitala tjänster som skapar mervärde och ökar konkurrenskraften.

– Bland annat ser vi flera spännande möjligheter öppna upp sig med Power Platform. En framtidsvision är att skapa en mer transparent och kvalitetssäker serviceprocess med digitala servicehandböcker för våra partnerverkstäder och kunder. Det skulle ge oss möjligheten att kunna erbjuda en mer prediktiv service, säger Pär.

Ytterligare ett område är att på sikt erbjuda yrkesarbetare ett JOAB-ID med säker access från mobilen till ett nytt molnbaserat intranät. En viktig pusselbit för att öka känslan av delaktighet och främja samverkan inom bolaget.

Om Molntjänster:

Molntjänster har blivit ryggraden i digitaliseringen, stommen i många organisationer. En modern miljö och molnbaserade säkerhetslösningar möjliggör snabbare utveckling. Med tillgång till realtidsdata i molnet skapas också bättre förutsättningar för analys och affärskritiska beslut, samt snabbare, mer effektiv och säker sjösättning av nya smarta lösningar som gynnar både medarbetare och kunder.

 Läs mer på https://www.innofactor.com/se/aktuellt/cloud-infra-di

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Innofactor och ej en artikel av Dagens industri

Covidvaccin spekuleras kunna ha chans till Nobelpris

Inför veckans Nobelavslöjanden är upptäckten som banat väg för covidvaccinen en snackis. Frågan är om det redan är dags för tekniken bakom mRNA-vaccinerna att belönas?

Foto:Jessica Gow

De har spelat en avgörande roll för att vi nu ser slutet på pandemin, och redan förra året spekulerades det om ett Nobelpris skulle gå till forskare som kom på mRNA-tekniken som används i flera av vaccinerna mot covid-19.

Ofta dröjer det många år, ibland decennier, innan en upptäckt belönas med ett Nobelpris. Orsaken är att man vill vara helt övertygad om att upptäckten och den vetenskapliga grunden för den stämmer, förklarar Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.

”Generellt tar det ofta tid – inte bara för att utreda upptäckten, utan även för att se vilket genomslag och betydelse den får.”

Samtidigt påpekar han att ett antal upptäckter fått Nobelpriset redan fem, sex år efter att de såg dagens ljus. Till exempel belönades japanen Shinya Yamanaka 2012 för den upptäckt han publicerade bara sex år tidigare, om att vilka celler som helst i kroppen kan ”omprogrammeras” till omogna stamceller som sedan kan utvecklas till andra celltyper, exempelvis nerv- eller tarmceller.

”Ingen är gladare än vi när det går att ge priset snabbt efter att en upptäckt gjordes, men allt beror på hur vetenskapen fortskrider”, säger Thomas Perlmann.

Nobelpriset ska enligt Nobels testamente ges till en upptäckt som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”. Det borde med råge kunna sägas gälla mRNA-vaccinerna, som hittills getts i hundratals miljoner doser världen över och haft en avgörande roll för att bromsa pandemin. 

Men vilken roll spelar det att många människor haft nytta av en upptäckt? Många gånger går priset i fysiologi eller medicin snarare till grundläggande upptäckter som ännu inte bidragit till exempelvis nya behandlingsmetoder.

Enligt Thomas Perlmann handlar det om en balansgång mellan att belöna å ena sidan grundläggande upptäckter som ökar förståelsen för hur vi människor fungerar, och å andra sidan upptäckter som kanske är mindre fundamentala men som haft stor betydelse för människors hälsa.

”Det finns inga principer här, men alla i kommittén balanserar de här sakerna i sin bedömning.”

Om mRNA-vaccinerna skulle blir aktuella är nästa fråga vem eller vilka som skulle få priset. En vetenskaplig upptäckt är sällan verket av en person. Men Karin Loré, professor i vaccinimmunologi vid Karolinska institutet, har sin åsikt klar.

”Katalin Karikó. Hon har varit tongivande för utvecklingen och gjort flera grundläggande upptäckter som har varit avgörande för mRNA-vacciner. Hon har stått vid labbänken och är hjärnan och uppfinnaren bakom det, även om det självklart är ett komplext teamwork”, säger hon. 

Karin Loré tycker att mRNA-vacciner är av kalibern att upptäckten skulle kunna belönas med Nobelpris.

”Den första vetenskapliga publikationen som visade att man kan injicera mRNA i en cell och få den att uttrycka protein kom 1990 så det är ingen ny upptäckt. Sedan har det varit många delar som behövts utvecklas. Men det är en fantastisk utveckling och en produkt av ett långvarigt vetenskapligt arbete.”

I och med pandemin har grundupptäckten kring mRNA-vaccinen fått möjlighet att visa vad de går för. Och det gick snabbt. En avgörande förklaring till det är att resurser från många olika håll plötsligt riktades mot samma mål.

”I vanliga fall när man utvecklar ett vaccin tar man ett steg i taget och ser om det fungerar. Nu gjorde man allting samtidigt vilket innebär större risker. Men man såg att det fanns stora vinster med om det skulle fungera”, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet.

En fråga om är om de pågående stridigheterna kring mRNA-vaccinerna påverkar Nobelkommittén. Moderna anklagar Pfizer/Biontech för att ha inkräktat på patent rörande mRNA-tekniken och för att ha ”kopierat” Modernas vaccin och har tagit saken till domstol.

I princip spelar sådana stridigheter inte in i beslutet, enligt Thomas Perlmann.

”Men däremot skulle sådana stridigheter kunna spegla oklarheter kring vem som gjorde upptäckten eller hur, och vi är inte immuna för sådana signaler.”

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera