1515
Annons

Räntor och valutor: Euron klättrade

Räntorna i Europas kärna steg under fredagen, i avvaktan inför vad helgens rad av toppmöten ska landa i, samtidigt som Europabörserna steg och euron stärktes.

Den tyska tioåriga statsobligationsräntan steg 3 punkter till 2,10 procent medan tvåårsräntan var oförändrad vid svenska stängningen, jämfört med samma tid på torsdagen. Svenska marknadsräntor steg 1-2 punkter, med tioårsräntan 2 punkter upp till 1,96 procent.

Både spanska och italienska sjönk, där ECB åter uppges ha varit inne och köpt statsobligationer. Franska räntor var upp i de längre löptiderna medan de korta visade mindre rörelser.

"Frankrike är de bland AAA-länderna som har minst förmåga att hantera kostnaderna för ett utökat stödpaket. De kommer sannolikt att förlora sin AAA-rating så småningom", sade Lyn Graham-Taylor på Rabobank till Bloomberg News.

Standard & Poor's varnade i en rapport på fredagen för att Frankrike, enligt institutets stresstestscenario, riskerar att få sitt kreditbetyg sänkt. Även länder som Spanien, Italien, Irland och Portugal riskerar att få sina betyg sänkta med ett eller två steg.

Fitch har inga planer på att ändra Frankrikes AAA- betyg, enligt David Riley, chef för statsskuldsbetyg vid kreditvärderingsinstitutet.

Förväntningarna om beslut i helgen har dragits ned efter att Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel på torsdagen sagt att de behöver mer tid på sig för att komma fram till en heltäckande uppgörelse, och att det därför blir ett extra toppmöte den 26 oktober.

EU-källor uppgav för Nyhetsbyrån Direkt på fredagen att beslutet om den sjätte delutbetalningen av nödlånet till Grekland väntas bli det enda konkreta resultatet av eurogruppens möte på fredagseftermiddagen och kvällen.

Övriga svåra frågor - som grekisk skuldnedskrivning, rekapitalisering av banker och en förstärkning av räddningsfonden EFSF - diskuteras, men besluten lämnas till söndagens och onsdagens toppmöten för euroländerna och hela EU.

Enligt Bloomberg News är ett förslag på bordet att utöka lånekapaciteten till 940 miljarder euro genom att kombinera den temporära (EFSF) och den planerade permanenta (ESM) räddningsfonden. Introduktionen av ESM skulle då tidigareläggas till mitten av 2012.

Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att de inför helgen väntar sig att regeringarna ska lägga grunden för en förstärkning av bankernas kapitalbas, vilket skulle göra dem betydligt mer motståndskraftiga. Vad gäller EFSF väntar de sig däremot inte något genombrott ännu. Det är tveksamt om tillräcklig "eldkraft" kommer att mobiliseras för att kunna stötta Spanien och Italien, till exempel via en försäkringsliknande lösning, utan pågående ECB-obligationsköp.

"I slutändan kan politikerna återigen söka parlamentsstöd för en ytterligare expansion av EFSF- garantierna. Men vi tror inte att regeringarna i helgens toppmöte kommer att besluta att åter höja garantierna, trots allt passerade det första expansionsprogrammet den parlamentariska tröskeln för bara en vecka sedan", skrev Commerzbank.

De tror ändå att euroländerna i slutändan måste gå med på att utöka garantierna, eller riskera att sätta valutaunionens framtid på spel. Skuldkrisen ser därmed ut att behöva bli värre innan läget kan bli bättre.

"Enligt vår uppfattning så finns det en klar risk för att investerarnas förväntningar vad gäller toppmötena kommer att sluta i en besvikelse. Detta är huvudskälet till att vi tror att den tyska tioåriga statsobligationen kommer att driva ned till historiskt låga 1,60 procent vid årets slut", skrev Commerzbank.

Data på fredagen visade att IFO-index, som speglar klimatet inom näringslivet i Tyskland, sjönk till 106,4 i oktober från 107,4 föregående månad, väntat var en nedgång till 106,2. Förväntningsindex sjönk till 97,0 från 97,9 föregående månad medan nulägesindex sjönk till 116,7 från 117,9.

IFO-ekonomen Klaus Abberger sade i en kommentar att åtgärderna för att stärka euron befinner sig i en kritisk fas, och att företagen därför är mycket försiktiga. Företagen är beredda på ett "första stadium" av svaghet, men förväntar sig inte ett snabbt fall.

"Denna viktiga ledande indikator för den tyska ekonomin pekar därmed klart ned. Mer och mer täcker skuldkrisen ekonomin som mögel. Tysklands BNP kommer knappt att växa under fjärde kvartalet", skrev Commerzbank i en kommentar.

USA-räntorna visade relativt små förändringar. Vid svensk stängning handlades den tvååriga statsobligationen på 0,27 procent, oförändrad från torsdag samma tid medan tioåringen var 2 punkter upp på 2,22 procent.

På valutamarknaden stärktes yenen till den starkaste nivån mot dollarn sedan andra världskriget. Som lägst noterades yenen 75:83, men försvagades sedan något till 76:19 vid den svenska stängningen.

"Man verkar ha varit lång i dollar och kort i yen, och har väntat sig att centralbanken (BOJ) ska gå in och intervenera. Det har varit stoppar på marknaden på tidigare lägstanivåer som har drivit yen/dollar lägre", sade Richard Falkenhäll, valutaanalytiker på SEB till Nyhetsbyrån Direkt.

Mot euron försvagades dollarn till 1:388 mot dollarn, jämfört med 1:376 vid svensk stängning på torsdagen.

Kronan stärktes några öre mot dollarn till 6:57 och tappade ett par öre mot euron till 9:12.


Innehåll från HandelsrådetAnnons

Så kan hållbarhet bli en konkurrensfördel för svenska handelsföretag

Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.
Mats Bergman, professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola, och Sara Rosengren, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, är båda ledamöter i Handelns ekonomiska råd.Foto:Janne Lundberg, FotoForm.

Nya regelverk inom EU gör att handelns aktörer kommer att få en större påverkan på den globala klimatomställningen. 

– Klimatbelastningen från vår konsumtion kommer att hamna allt mer i fokus. Företag som tar in produkter till EU men som är producerade någon annanstans kommer att få ett större ansvar, säger Mats Bergman, ordförande i Handelns ekonomiska råd, som nyligen släppte rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen”. 

Den Europeiska Gröna Given är ett initiativ från Europeiska kommissionen för att göra Europeiska unionen klimatneutral till 2050. Här finns bland annat ny lagstiftning som tar sikte på en mer hållbar konsumtion, med mindre klimatbelastning längs hela produktens livscykel, främst vid tillverkning och användning.

Det kommer att innebära ökade krav på handeln att fungera som en kravställare gentemot leverantörer, där handeln förväntas hjälpa konsumenterna att göra hållbara val.

– Det handlar om att åstadkomma förbättringar inom hållbarhet i andra länder utifrån det som vi konsumerar inom EU. Det här är väldigt viktigt, säger Mats Bergman, till vardags professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola.

Skapa gemensamma spelregler

EU kommer också att etablera eller skärpa produktstandarder vilket förutom att gynna miljön och klimatet även motverkar att oseriösa aktörer får en konkurrensfördel gentemot seriösa och ansvarstagande tillverkare och handelsföretag.

– Det är angeläget med likvärdiga förutsättningar mellan exempelvis handelsföretag baserade i Sverige och i andra länder, säger Mats Bergman.

En effekt av de nya regelverken är att dokumentationskraven och därmed arbetsbördan för handelns aktörer kommer att öka. Enligt rapporten måste därför de nya kraven vara byråkratiskt hanterbara. 

– Det kan handla om att skruva upp trycket gradvis och med förnuft, och att försöka hitta smarta lösningar så att det fungerar i praktiken, säger han.

Sara Rosengren är professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan Stockholm och medförfattare till rapporten. Hennes fokus är hur handelns aktörer ställer sig till denna förändring.

– Många företag jag pratat med ser detta som något som vi måste göra. Regleringar är viktiga för att höja nivån och att skapa en jämn spelplan där alla konkurrerar på lika villkor, säger hon.

Handelns ekonomiska råd: Sverige kan bli en vinnare

Företag kommer bland annat att behöva utbilda sin personal för att säkerställa att de produkter som köps in från länder utanför EU håller vad de lovar och uppfyller minimikraven kring hållbarhet.

– Det finns många utmaningar här och handeln kommer att behöva tänka annorlunda kring frågor som rör inköp, men flera företag inom handeln, särskilt i Sverige, har redan börjat med den här typen av anpassningar, säger hon. 

Men speciellt för mindre aktörer kan omställningen bli tuff. Det kan därför finnas skäl till branschgemensamma initiativ. 

– För att hållbarhetsarbetet ska kunna göras systematiskt kommer handeln exempelvis behöva utveckla kompetens inom livscykelanalys och hållbarhetsberäkningar. Detta är resurskrävande och den information som krävs är svår att ta fram på egen hand. Därför blir det viktigt med gemensamma satsningar, särskilt för mindre och medelstora företag, säger Sara Rosengren.

En av rapportens slutsatser är att Sverige har goda förutsättningar att bli ett framgångsland inom hållbar konsumtion, på samma sätt som landet redan är det inom hållbar produktion. Det kommer dock att krävas samordning mellan beslutsfattare och bransch, där också investerare, ägare, styrelser och medarbetare kommer att spela viktiga roller.

Om Handelsrådet 

Handelsrådet är samarbetsplattformen för arbetsgivarorganisationer och fackförbund på handelns

område. Uppdraget är att utveckla handelsnäringen, dess företag och anställda.

Inom ramen för samarbetet bildades 2016 Handelns ekonomiska råd, som presenterar årlig rapport och är partsoberoende i sina slutsatser.

Läs mer på: www.handelsradet.se

Läs mer om Handelns ekonomiska råd

Tryck här för att ladda ner rapporten ”Hållbar hela vägen – handelns roll i klimatomställningen” 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Handelsrådet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?